Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zarncke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regerande konungahuset, men detta är mycket
tvifvelaktigt. Z:s framställning erinrar, i synnerhet
på vissa ställen, starkt om Jesaja (Esaias), Joel
och Habakuk. Han profeterar om »Herrens dag»,
som snart skall komma med straffdomar öfver hela
jorden, i synnerhet öfver Juda och Jerusalem,
och manar i sammanhang dermed till bättring. Bland
Israels fiender nämner han särskildt moabiterna och
ammoniterna, såsom de der skola drabbas af domen,
och han talar äfven om etioperna såsom hemfallna åt
denna dom. Han slutar med att en qvarlefva af Israel
skall frälsas och skildrar derpå i hänryckta ord den
messianska tidens nåd och salighet för de frälste.
J. P.
Zefir (sefir, zefyr). 1. Mild vestan- eller aftonvind
(se Zefyros). — 2. Ett slags tyg. Se Musslin. —
Zefirgarn, finare yllegarn till brodering o. dyl.
Zefyr, vestanvinden personifierad (se Zefyros).
Zefyros (Lat. Zephyrus), det grekiska namnet på
vestanvinden. I likhet med öfriga vindar räknades
han af forntidens greker bland gudarnas antal och
gällde såsom son af Astraios och Eos. Hans bröder
voro Boreas (nordanvinden), Evros (östanvinden)
och Notos (sunnanvinden). Z. motsvarar romarnas
Favonius. A. M. A.
Zeghers. Se Seghers.
Zeidewitz, Dorotea von. Se Dorotea, markgrefvinna
af Baireuth.
Zeipel, Carl Samuel Fredrik von, romanförfattare,
skald, föddes i Sölvesborg d. 28 Mars 1793 och var
son af en inflyttad tysk officer, som gift sig med en
Upsalaflicka och slagit sig på fabriksrörelse. Vid 8
års ålder flyttade Z. med föräldrarna till det i en
vild och enslig trakt af Upland belägna Lingonbacka
pappersbruk, som tillfallit familjen genom arf på
mödernet. Han undergick 1811 kansliexamen vid Upsala
universitet och var nära att aflägga hofrättsexamen,
då han på föräldrarnas önskan öfvergaf den juridiska
banan. Derigenom mera oförhindrad att tillfredsställa
sin håg för vitterheten, stiftade han vänskap med »nya
skolans» män, blef djupt beläst i tyska literaturen
och lemnade från 1816 under signaturen »Carl» en mängd
dikter till »Poetisk kalender» (se d. o.), sedermera
äfven till »Svea». I fosforisternas krets uppbars
Z. mycket på grund af sitt entusiastiska väsende, sin
frimodighet, glädtighet och berättareförmåga. Han
innehade 1815–19 tillsammans med Palmblad det
akademiska boktryckeriet i Upsala och gifte
sig tjugutreårig med en dotter till tonsättaren
Haeffner. Z. var länge sjelfskrifven som poetisk
tolk för studentkårens känslor vid offentliga
fester. 1819 bosatte han sig för framtiden såsom
»brukspatron» på Lingonbacka, men underhöll gemenskap
med vännerna och ungdomen i Upsala. Han råkade såsom
jord- och fabriksegare småningom i ekonomiskt bryderi
och hade på 1840-talet endast bostaden i behåll
af egendomen. För att försörja sin talrika familj
grep han då på nytt till pennan samt författade
outtröttligt historiska romaner och noveller, som
mottogos med bifall. Han dog d. 12 Febr. 1849
och ligger begrafven på Järlåsa kyrkogård. — Z:s
lyriska och lyrisk-episka smådikter bära delvis spår
af nyromantikens fallenhet för natursymbolik och
ega ej tillräckligt af konstnärligt värde för att
rädda sig undan glömskan. Emellertid vittna de om
friskhet i både känsla och fantasi. Hans poetiska
stil är ledig och okonstlad samt ofta glansfull,
versen klingande. Mest tilltalande är hans diktkrans
af 21 Evangeliska romanser (1820 o. följ.), i hvilka
han ger uttryck åt sin fromma kristna tro. Dessa
romanser jämte cykeln Wasa-grafven i Upsala domkyrka
(1843; föga lyckade förklarande poem öfver Sandbergs
alfresco-målningar) och några fantastiska sångspel
återfinnas i hans »Samlade skrifter» (I, 1861;
det enda bd, som utgafs deraf). Åtskilliga af
Z:s dikter hafva tonsatts af Lindblad, Nordblom
m. fl. — Såsom historisk romanförfattare hade
Z. god hjelp af sitt säkra minne, sin fyndighet och
förmåga att förtälja lifligt samt sin förtrogenhet
med allmogens lynne och tänkesätt. Hans brist på
verldskännedom röjer sig i karaktersteckningen,
som lemnar icke så litet öfrigt att önska. Att
han emellertid för sitt ändamål företagit ganska
grundliga häfdaforskningar, derom vittnar den
utförliga och noggranna teckningen af de historiska
personligheterna liksom af tidssederna. I Två herrar
och en narr (1842; öfvers. på tyska 1844) är Linné
en af hufvudpersonerna. Kulturhistoriskt värde eger
romanen Carl XI, Rabenius och hexeriprocessen (1845,
2:dra uppl. 1886–87: tysk öfvers. 1846). Drottning
Kristina tecknas i Vasa-ättlingarne i Rom (1846),
Gustaf III:s tid med lifliga färger i Seton (1847,
2:dra uppl. 1887; ansedd för att vara Z:s bästa
roman), Karl XII:s död och tiden närmast derefter
i De sammansvurne, eller mord och kröning (1849;
öfvers. på danska 1855). Af hans Smärre berättelser
för barn utgafs en samling 1849. — Z:s son Evald
Viktor Ehrenhold von Z., född d. 7 Aug. 1823, död
d. 6 Juni 1893, blef student i Upsala 1843, filos.
doktor 1851, docent i matematik 1856 och adjunkt i
samma ämne vid Lunds universitet 1861 samt förestod
längre tider professuren deri. Han tjenstgjorde
alltsedan 1864 såsom censor vid mogenhetsexamina.
Zeirider. Se Tunis, sp. 935.
Zeise, William Kristoffer, dansk kemist, född i
Slagelse d. 15 Okt. 1789, studerade tidigt farmaci
och kom 1806 i H. K. Örsteds hem, hvilken vägledde
honom i hans arbete. Han blef student 1809, tog
farmacevtisk examen 1815 och blef filos. doktor 1817,
hvarefter han några år vistades i utlandet. Han erhöll
derpå ett litet statsanslag för att verkställa kemiska
undersökningar och hade under fem års tid tillsammans
med Örsted sitt laboratorium i ett gammalt kök. År
1825 blef han professor vid universitetet och 1829
derjämte vid polytekniska skolan, der han fick ett
eget, tämligen obetydligt laboratorium. Död d. 12
Nov. 1847. Trots de ogynsamma förhållanden, under
hvilka han måste arbeta, nådde Z. likväl många vackra
resultat, i synnerhet i organisk kemi, dels vid sina
undersökningar af svafvelhaltiga kroppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
