Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zensile ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Zensile. Se Galér.
Zenta, stad i ungerska komitatet Bács-Bodrog, på
högra stranden af Teis, historiskt bekant genom
den afgörande seger prins Eugène af Savojen
d. 11 Sept. 1697 der vann öfver sultan Mustafa
II:s armé. Orten, som nästan uteslutande lefver
af jordbruk, hade 1880 21,200 innev., de fleste
magyarer.
Zentner, Georg Friedrich von, friherre, bajersk
statsman, f. 1752, d. 1835, son af en värdshusvärd,
blef 1777 professor i statsrätt vid Heidelbergs
universitet och kallades 1799 till geheimereferendarie
vid ministerialdepartementet. Han uträttade
utomordentligt mycket för Bajerns inre organisation,
särskildt på undervisningsväsendets område, och var
den egentlige skaparen af 1818 års författning. 1819
upphöjdes han i friherrligt stånd. 1820–32 var han
ledamot af ministèren.
Zeolitgruppen, miner. Dithörande mineral smälta under
kokning, då de upphettas, hvilken egenskap gaf den
svenske mineralogen Cronstedt 1756 anledning att
sammanfatta de af honom från några olika lokaler
erhållna mineral med denna egenskap i en afdelning
under namn af zeoliter (af Grek zeo, jag kokar,
och lithos, sten). Sedermera hafva flere sådana
mineral efter hand blifvit upptäckta och förda
hit. Ett annat karakteristiskt förhållande för
zeoliterna är, att de lätt sönderdelas af syra
under gelébildning. De äro vanligen utbildade i
vackra, hvita kristaller, sittande i blåsrum och
ihåligheter af andra bergarter. På grund af den icke
obetydliga vattenhalten är deras egentliga vigt
låg, vanligen omkr. 2,2, och hårdheten obetydlig,
vanligen 3,5–5,0. Till sin kemiska sammansättning
äro zeoliterna vattenhaltiga aluminium-silikater
af kalcium och natrium. Vattnet är antingen helt
och hållet eller ock delvis bundet eller ock
s. k. konstitutionsvatten; det öfriga utgöres i
sistnämnda fall af kristallvatten, som bortgår, då
mineralet upphettas till endast 100°. Till gruppen
räknas analcim, laumontit, natrolit, skolezit,
stilbit, desmin, thomsonit, chabasit, phakolit,
levyn, zeagonit, phillipsit, harmotom, brewsterit
och flere andra, som utgöra varieteter af de nu
nämnda. Ant. Sj.
Zephyrinus den helige, påfve 202–218, Viktor
I:s efterträdare, var invecklad i de under denna
tid pågående s. k. monarkianska stridigheterna
(se Antitrinitarier). Z., hvilken stod under
inflytande af sin presbyter Callistus, som blef hans
efterträdare på Petri stol, uppträdde visserligen
emot det af Artemon stiftade monarkianska partiet,
men gynnade ett annat monarkianskt parti, de
s. k. patripassianerna, som ansågos vara mera
ortodoxa. Till montanismen (se d. o.), som intog
en fientlig ställning till allt slags monarkianism,
stod Z. på spänd fot. Detta stränga parti ogillade
påfven för ett edikt, i kraft hvaraf utsigt öppnades
för dem, som brutit mot det sjette budet, till
förlåtelse och upptagande i kyrkans gemenskap. För
sin benägenhet för monarkianismen blef Z. med skärpa
och, såsom det anses, delvis orättvist angripen af den
framstående presbytern och skriftställaren Hippolytus.
J. P.
Zéphyrs [sefīr] kallas i dagligt tal i Frankrike
de fem franska bataljoner (om 6 kompanier)
lätt afrikanskt infanteri, i hvilka inställas
endast soldater, som undergått minst tre månaders
fängelsestraff och hafva åtminstone ett år qvar af
sin tjenstgöringstid. C. O. N.
Zephyrus. Se Zefyros.
Zeppenfeld [-felt], Victor, tysk målare, f. 1834 i
Greiz i furstendömet Reuss, lefde först i Hamburg
såsom lärjunge hos Gensler, flyttade längre fram
till München och vardt sist lärjunge af Jordan
i Düsseldorf samt gjorde studieresor i Tyskland,
Schweiz och norra Italien. Såsom düsseldorfare
målade han mest gemytliga genrebilder ur folklifvet
(Morgonen före skyttefesten, Kryddkrämarens bod,
Råttfällhandlaren, Sommarteater o. s. v.). Mycket
bekant har han blifvit genom den fotografiska
reproduktionen af hans tafla Kaulbachs ankomst till
Olympen.
Zerbst, stad i hertigdömet Anhalt, vid Elbes biflod
Nuthe och jernvägen Magdeburg–Dessau–Leipzig, 18
km. n. v. om Dessau. 16,181 innev. (1890). Det vackra,
1681–1750 byggda slottet var till 1793 residens och
inrymmer sedan 1872 det anhaltska arkivet. På torget,
som omgifves af flere gamla hus med spetsgaflar,
stå en Rolandspelare (från 14:de årh.) och en
bronsfigur (kallad Die butterjungfer) af oviss
ålder och betydelse. I st. f. de forna vallarna gå nu
promenader rundt hela staden. Undervisningsanstalter
äro gymnasium och realprogymnasium med pedagogium
för 30 pensionärer (i det omkr. 1250 grundade
franciskanklostret) och flere flickskolor. Ett
nunnekloster (från 1214) är infanterikasern, och
augustinklostret (från 1390) har varit hospital sedan
1525. Af stadens industrialster är särskildt dess
»bitterbier» af gammalt berömdt. Staden är af hög
ålder, omnämnd redan 949. 1307 kom den till huset
Anhalt och var 1603–1793 hufvudstad i furstendömet
Anhalt-Zerbst, hvars område fördelades på de tre
andra linierna (se Anhalt), hvarvid staden Z. kom
till Anhalt-Dessau.
Zercläre, Th. von. Se Zircläre.
Zerda. Se Fennek.
Zerdusjt (Zerdušt). Se Zoroaster.
Zermatt (Fr. Praborgne), by i schweiziska
kant. Valais, ligger på 1,620 m. höjd, på venstra
stranden af Gorner- l. Mattervisp i öfversta delen
af Nikolai- l. Matterdalen, hvilken, omsluten af
Dent Blanches och Weisshorns glacierer i v. och
Mischabellhörners i ö., går från foten af Monte
Rosa och Matterhorn i nordnordöstlig riktning
till Stalden, der Gornervisp förenar sig med
Saaservisp. Omgifven af Alpernas väldigaste firn- och
bergmassor, rik på ofantliga, nästan till dalbottnen
räckande glacierer, på vattenfall och skogar, är
Nikolai-dalen en af de mest storartade högdalar
i Schweiz. Medelpunkten för den mycket lifliga
turisttrafiken, som jämte boskapsskötsel och något
åkerbruk är innevånarnas förnämsta förvärfskälla,
är byn Z. med sina stora palatslika värdshus och
hotell. Af andra byar i dalen, som i 6 kommuner räknar
omkr. 2,300 innev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
