- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
255-256

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zimmermann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framställning och grundlig iakttagelse är hans
medicinska verk Von der erfahrung in der arzneikunst
(4 bd, 1763–64; flere uppl.). Hans Fragmente über
Friedrich den grossen
(3 bd, 1790) vittnade om en
uppdrifven fåfänga hos författaren.

Zimmermann, Eberhard August Wilhelm von, tysk geograf
och naturhistoriker, f. 1743 i Hannover, blef 1766
professor i fysik vid Carolinum i Braunschweig, gjorde
flere vetenskapliga resor till England, Italien,
Frankrike, Ryssland och Sverige, upphöjdes af kejsar
Leopold II i adligt stånd, fick 1801 titeln »geheime
etatsråd» och dog 1815. Hans förnämsta arbete är
Geographisches taschenbuch oder Taschenbuch der reisen
(12 årg., 1802–13), af hvilken den äfven i Sverige
mycket lästa boken Die erde und ihre bewohner nach
den neuesten entdeckungen
(5 bd, 1810–13; »Jorden
och dess innevånare», del 1–11, 1813–22; delvis ny
uppl. 1832–39) är ett utdrag.

Zimmermann. 1. Ernst Z., tysk teolog och publicist,
f. 1786 i Darmstadt, d. 1832 såsom hofpredikant
derst., var en kraftig och anderik predikant
(Predigten i 8 bd, 1815–31) och uppsatte 1822 den
första kyrkotidning på tyska, den rationalistiskt
färgade »Allgeineine kirchenzeitung», samt 1824
»Allgemeine schulzeitung» m. m. — 2. Karl Z.,
tysk teolog, den föregåendes broder, f. 1803 i
Darmstadt, d. 1877 såsom f. d. öfverkonsistorialråd
derst., var i väsentlig mån upphofsman till Gustaf
Adolfsstiftelsens evangeliska förening, som verkat så
välsignelserikt för sammanslutning och understödjande
af protestantiska församlingar i olika land (se
Gustaf-Adolfsstiftelsen). Han utgaf bl. a. stiftelsens
»Bote» (tidskrift) sedan 1843 och de af hans broder
(se ofvan) grundlagda tidningarna samt författade
flere skrifter öfver Gustaf-Adolfsstiftelsen, förutom
predikosamlingar m. m.

Zimmermann, tyska konstnärer. 1. Clemens Z., målare,
f. i Düsseldorf 1788, d. i München 1869, studerade
konsten först i Düsseldorf, sedan i München, der
han 1814 fick pris för Noaks offer. Kort derefter
blef han professor vid konstskolan i Augsburg. Han
reste 1816 första gången till Italien och studerade
Rafael, hvarefter han, hemkommen, målade en Madonna
med barnet och den lille Johannes.
Derpå utförde
han en del af arbetena för glyptoteket i München
under Cornelius samt målade i slotts-trädgårdens
arkader Otto von Wittelsbach erhåller Bajern som län
1180.
Kort derefter prydde han residensets matsal
med bilder ur Anakreons sånger och utförde, efter
Cornelius’ skisser, i pinakotekets loggier först i
kartonger och sedan al fresco en cykel, framställande
Konstens historia. För öfrigt målade han äfyen taflor
i olja, dels med heliga, dels med profana ämnen,
såsom S. Katarinas förmälning, S. Cecilia och Cimabue,
som finner den lille Giotto
(i pinakoteket) samt äfven
åtskilliga porträtt. — 2. Karl Z., målare, f. i Berlin
1793, d. 1820, utbildade sig under Schadow och gick
1814 med som frivillig till Frankrike, hvarunder han
mest tecknade krigsscener. Han älskade för
öfrigt ryttarebilder och medeltidsarkitektur, men
hade också under en resa i Österrike och norra Italien
lärt sig förstå folklifvet och verkligheten, som han
återgaf själfullt och energiskt. Af särskild betydelse
äro hans sepia- och pennteckningar till Göthes
»Faust», utförda för furst Radziwill. — 3. Albert Z.,
målare, f. i Zittau 1809, studerade i Dresden och
i München, hvarifrån han kallades af Österrikiska
regeringen till professor vid akademien i Milano,
men flyttades 1860 till Wiens akademi. Hans
taflor äro i det hela att räkna till det ideala
eller stiliserade landskapet och prisas för sin
storartade uppfattning, särskildt af berglandsnatur,
samt för mäktig ljusverkan. Ofta äro de försedda
med staffage af mytologiska figurer, utförda
af Bonaventura Genelli. Såsom exempel må anföras
bl. a. ett stort Berglandskap och ett Klipplandskap,
med strid mellan centaurer och leoparder (bägge
i Münchens nya pinakotek), Comosjön och Golgata
(bägge i Gallerie Schack i München). Han bosatte sig
till sist i Salzburg och dog i München 1888. Ur hans
skola hafva många dugtiga landskapsmålare utgått,
bland hvilka särskildt må nämnas hans tre bröder,
Maximilian Z. (f. 1811, d. 1878), August Robert
Z
. (f. 1818, d. 1864) och Richard Z. (f. 1820,
d. 1875). — 4. Reinhard Sebastian Z., målare, f. 1815
i Hagenau vid Bodensjön, fick 1840, sedan han först
i några år varit handelsbokhållare i Freiburg, börja
studera vid akademien i München. 1844–45 vistades
han i Paris, besökte Belgien och England och slog
sig sedan ned i München, der han väckte uppseende
såsom genremålare. Död derst. 1893. Till hans
förnämsta verk räknas Landtfolk på besök i slottet
(1853), Tiggaremusikanter (1854), Ett kärleksbref
(i Karlsruhes galleri), Sädesmarknaden i München
(1861, ansedd som hans bästa arbete, i Kölns museum),
En furstes väntrum, Inqvartering af franska soldater
i ett slott, Vaccination, Festmiddag, Segerbudskap

(1875) och Musikpröfning (1880). — 5. Ernst Karl
Georg Z
., målare, den föregåendes son, f. i München
1852, undervisades af sin fader och senare af W. Diez
samt gjorde studieresor till Venezia, Paris och
Wien. Han har målat bl. a. en mängd genretaflor,
mestadels ur fiskarelifvet vid Bodensjön, vidare En
ung prinsessas promenad
samt Kristus lärer i templet
(uppfattad i mycket modern anda). — 6. Friedrich
Wilhelm Z
., kopparstickare, f. 1826, utbildade sig
först i Leipzig under Sichling, studerade 1847–53 i
Dresden, besökte derpå Paris och var 1854 lärjunge
af Thäter i München. Död derst. 1887. Hans stick äro
mycket värderade, såsom Ecce homo (efter Guido Reni, i
Dresdens museum. 1849), Batonis Botfärdiga Magdalena,
i samma museum, De sörjande judarna (efter Eberle,
1857), Brunhilds mottagande i Worms (efter Schnorr,
i Münchens Königsbau, 1862), Karl V hos Fugger i
Augsburg
(efter Karl Becker, 1874) m. fl.

Zimmermann, Balthasar Friedrich Wilhelm, tysk skald
och historieskrifvare, f. 1807 i Stuttgart, blef 1840
diakon i Dettingen och 1847 professor i historia och
tyska literaturen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfar/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free