Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zodiaken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter slaget vid Narva, för hvilken komposition
han der tagit råd af bataljmålaren professor Niels
Simonsen och landskapsmålaren Rodhe. Denna målning,
på hvilken han användt sex månaders arbete, såldes för
1,000 rdr b:co till excellensen grefve Trolle-Bonde
på Säfstaholm. Ännu en gång genomreste han Halland
under konstnärliga studier och hade ämnat återvända
till Düsseldorf, då han insjuknade. Han afled d. 9
Nov. 1860 på Stjernarps sätesgård i Halland. Z:s
konstnärsnaturel yttrade sig i synnerhet i hans
lätthet att komponera. Vid utförandet hade han länge
att kämpa emot en viss matthet och tyngd i färgen;
denna blef dock lifligare fr. o. m. hans första
besök i Düsseldorf. Hans uppfattning skiljer sig i
intet väsentligt från den inom Düsseldorfsskolan
traditionella. I de flesta af de taflor, som han
på 1850-talet utställde i Sverige, voro motiven
hemtade från Dalarna. Åtminstone 5 altartaflor af
honom finnas i svenska landskyrkor. Våra offentliga
samlingar deremot ega ej något af hans arbeten.
K. W–n.
Zoller, Edmund, tysk skriftställare, f. 1822,
hofbibliotekarie i Stuttgart, redigerade från 1858 under
några årtionden tidskriften »Über land und meer»
och har författat det på sitt område grundläggande
arbetet Die bibliothekwissenschaft (1846) samt inom
heraldiken Die orden und ehrenzeichen Deutschlands und
Österreichs (2:dra uppl. 1881) m. fl. arbeten. Han
har verkställt öfversättningar från en mängd
europeiska språk, äfven de skandinaviska.
Zollern. Se Hohenzollern 1.
Zollikofer, Georg Joachim, schweizisk-tysk
predikant, f. 1730 i S:t Gallen, vardt 1758
predikant hos reformerta församlingen i Leipzig. Död
derst. 1788. Z. var mycket uppburen för sitt manliga
och menniskovänliga väsende samt berömd såsom andlig
vältalare. Ett barn af sin tid, uppfattade han
kristendomen genom neologiens synglas, hyste en hög
tanke om menniskonaturens egna kraft till det goda och
predikade hällre moral än dogmer, hvarvid han gerna
belyste hvardagslifvets speciella förhållanden. Hans
Predigten utgåfvos bl. a. samlade i 15 bd,
1789–1804. Vidare märkas hans Andachtsübungen und
gebete zum privatgebrauch (i 4 bd; ny uppl. 1804)
och »Sammlung geistlicher lieder und gesänge» (1766;
8:de uppl. 1786).
Zollverein [-ferein]. Se Tyska tullföreningen.
Zombor (Sombor), hufvudstad i ungerska komitatet
Bács-Bodrog, på den stora slätten, nära Ferencs-
l. Bácskanalen, som förenar Teis med Donau, och vid
jernvägen Szegedin–Eszék. 26,435 innev. (1890),
deraf 2/3 serber, 1/4 magyarer och resten tyskar,
judar m. fl. Spanmåls- och kreaturshandel.
Zon (Lat zona, Grek. zone, gördel, bälte). 1. Matem.,
hvarje af tvänne parallella cirklar begränsad del
af en sfers yta. Tänker man sig den ena cirkeln
blifva oändligt liten eller sammandraga sig till en
punkt på sferen, öfvergår zonen i hvad man kallar
en kalott. Denna indelning af sferen kommer till
användning dels för himmelssferen (se
Zonobservationer), dels för jordsferoiden, som man plägar
tänka sig indelad i fem »bälten» (»jordbälten»): den
heta zonen, mellan tropikerna, de två tempererade
zonerna, mellan tropikerna och polkretsarna, samt
de två kalla zonerna, eller »kalotterna», mellan
hvar och en af jordpolerna och närmaste polkrets (se
vidare Tropik och Växtgeografi). — 2. Fys. Huygens’
zoner. Från en lysande punkt P (se fig.) utgå i
ett homogent medium ljusstrålar åt alla håll med
samma hastighet, så att ljusföreteelsen en viss tid
derefter nått fram till alla punkter på ytan af en
sfer, hvars sektion med papperets plan är cirkeln
0123 . . ., och efter ytterligare en stunds förlopp
<imr r></img>
till ytan af en sfer gående genom punkten M. Nu kan
man för beräkning af ljusfenomenet i punkten M äfven
tänka sig den lysande punkten P borta och ersatt af
vågrörelsen på sferen 0123 . . . För att på elementär
väg visa, att detta leder till samma resultat som
ljusets direkta fortplantning från P till M, tänkte
Huygens sig sferens yta uppdelad i zoner, sådana,
att vägskilnaden 1 M–0 M uppgick till hälften af
ljusets våglängd, likaså vägskilnaderna 2M–1M,
3M–2M o. s. v. Derpå resonerade han på ungefär följande
sätt: den längre bort från 0 belägna hälften af första
zonen (kalotten) upphäfver inverkan af den bortre
hälften af andra zonen (zonen 1–2) i punkten M,
emedan motsvarande punkters vågrörelse framkommer
till M med en half våglängds vägskilnad; likaså
upphäfver den främre hälften af zonen 1–2 verkan
af den främre hälften af zonen 2–3 o. s. v., så
att till sist återstår endast den främre hälften
af kalotten, således resultatet detsamma, som
om ljusvibrationen direkt fortplantades från P
till M. Detta Huygens’ åskådningssätt visar sig
synnerligen fruktbart vid bestämning af ljusstyrkan
i M, om en eller flere skärmar täcka delar af
vågytan 0123 . . . . — 3. Se Kristallografi, sp. 1584.
2. E. S.
Zona, Antonio, italiensk målare, f. 1810, fick sin
utbildning vid akademien i Venezia och har utfört
dels historie-taflor, dels porträtt, hvilka alla
äro uppfattade i den venezianska renaissancens stil
från 1500-talet och berömmas för gedigen teknik (Marie
bebådelse, Rafael undervisas af sin fader, Möte mellan
Tizian och Paolo Veronese, Amiral Pisani befrias af
venezianska folket, Blomsterflickan Glycera m. fl.).
Zonaras (Lat. Zonaras), Ioannes, bysantinsk
skriftställare i slutet af 11:te och början af 12:te
årh., vistades en längre tid i Konstantinopel, der han
vid det kejserliga hofvet beklädde höga äreställen,
men drog sig sedan tillbaka till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
