- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
313-314

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zoologi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dock numera i alla afseenden af Zoological gardens
i Regent’s park i London, hvilken anlades 1828 af
Zoological society. Denna har att uppvisa ej blott
talrika representanter ur alla ryggradsdjurgrupper,
utan jämväl lefvande insekter, spindlar m. m. 1871
uppgick djurstammen till öfver 2,000 individer och
har sedan dess oaflåtligt ökats. 1866 utgjorde
trädgårdens inkomster 524,000 kronor, och de
besökandes antal beräknades 1878 uppgå årligen
till omkr. 1/2 million personer. Kontinentens
största zoologiska trädgård anses numera vara den af
sällskapet Natura artis magistra år 1838 i Amsterdam
grundlagda. 1888 funnos derstädes öfver 2,400 djur. På
grund af arealens inskränkthet öfverträffas dock
anordningarna derstädes af flere af de på senare
tider anlagda trädgårdarna. Sålunda har den 1844
i Berlin anlagda Zoologischer garten under de
senaste årtiondena (sedan 1869) utvecklat sig till
en institution af första rangen, ej minst genom de
synnerligen ändamålsenliga och rymliga bostäder, som
kunnat anvisas åt djuren, hvilka 1889 uppgingo till
omkr. 2,300 exemplar. Den i början af 1860-talet i
Hamburg anlagda zool. trädgården är äfvenledes lika
utmärkt såväl genom lämpliga anordningar som genom
djursamlingens rikhaltighet. Öfriga mera betydande
zool. trädgårdar finnas i Antwerpen (anlagd 1843),
Rotterdam (1857), Frankfurt a. M. (1857), Breslau
(1865), Dresden (1860), Köpenhamn (1859) och
Schönbrunn, hvilken senare grundlades redan 1752
som ett slags kejserlig djurpark. Äfven i andra
verldsdelar hafva under de sista decennierna delvis
ganska betydande zoologiska trädgårdar upprättats,
t. ex. i New York, Filadelfia, Rio de Janeiro,
Buenos Aires, Melbourne, Kalkutta etc. — Redan
1863 öfverlemnade brukspatronen J. W. Grill åt
Vetenskapsakademien i Stockholm till förräntande
en summa af 10,000 rdr såsom grundfond till »en för
allmänheten tillgänglig zoologisk trädgård vid vår
hufvudstad». Sedan flere försök att få en sådan
trädgård i Stockholm till stånd misslyckats, har
nu genom Nordiska museets styresman, A. Hazelius,
denna tanke realiserats derigenom att på Skansen å
k. Djurgården anlagts en sådan, som är afsedd att
omfatta den nordiska faunan. Flere af djurbostäderna
utmärka sig genom synnerlig prydlighet och rymlighet
samt hafva visat sig vara väl lämpade för sina
innevånare. De första djuren anskaffades på
hösten 1890, och redan nu uppgår djurstammen till
öfver 500 stycken. — En i någon mån annan uppgift
hafva de s. k. »acklimatisations-trädgårdarna»
(se Acklimatisation). Den enda betydande af dessa är
Jardin d’acclimatation i Bois de Boulogne vid Paris,
som anlades 1858 af ett aktiebolag. En stor mängd
djurformer, såsom hund- och hästraser, strutsar,
hönsfoglar etc., är derstädes utställd, och många
aflingsförsök hafva ledt till både teoretiskt och
praktiskt vigtiga resultat. L–e.

Zoomagnetism (af Grek. zoon, djur). Se
Animalmagnetism, sp. 779.

Zoomorf (af Grek. zoon, djur, och morfe, form,
daning), gestaltad likt ett djur; djurliknande
naturföremål.

Zoopaleontologi. Se Paleontologi 1.

Zoopatologi (af Grek. zoon, djur, pathos, lidande,
och logos, lära), läran om djurens sjukdomar. Se
Veterinär.

Zoophyta. Se Zoofyter.

Zoosporer (af Grek. zoon, djur). Se Alger (sp. 440)
och Cilier.

Zooterapi (af Grek. zoon, djur, och therapeia,
skötsel), djurläkekonst. Se Veterinär.

Zootomi (af Grek. zoon, djur, och temnein, skära),
djuranatomi. Se Anatomi och Zoologi.

Zopf (T., egentl. »stångpiska»), zopfstil,
konsthist. Ordets användning som konstterm har
framgått ur begreppet »gammalmodigt, cirkladt,
förkonstiadt väsende» i allmänhet. Dels utgör ordet
härvid en gemensam, tämligen sväfvande benämning på
de från den italienska renaissancen afledda senare
stilarterna: nordisk renaissance, barockstil,
rococo och Louis XVI, hvilka i allmänhet utmärka
sig genom förkärleken för voluter, kartuscher och
ovaler och fattas såsom motsats till antiken, den
klassiska strängare renaissancen och empirestilen
samt de medeltida stilarterna. Dels har man sökt
begränsa begreppet »zopf» till den på rococo-konsten
närmast följande nyklassiska stilriktningen, som med
bibehållande af en del af den förras detalj-ornering
(blomstergirlander, troféer o. d.) återupptager
de räta linierna och ovalen samt åtskilliga från
antiken direkt hemtade former. Zopfstilen blir i
denna begränsade betydelse en motsvarighet till den
franska »Louis XVI» (jfr Byggnadskonsten, sp. 1399)
och till hvad vi på svenska kunna kalla gustaviansk
eller Gustaf III:s stil. Upk.

Zophorus. Se Zooforos.

Zoppo, Marco, italiensk målare, f. i Bologna, der
han äfven skall hafva dött (både födelse- och dödsår
äro okända), tillhörde skolan i Padua och äfven
skolan i Bologna samt var lärjunge ät Francesco
Squarcione i Padua. Hans verksamhet infaller mellan
åren 1468 och 1498 och tillhör de båda nämnda städerna
samt Venezia. Han tecknar ofta sitt namn Zoppo di
Squarcione, hvilket visar, att han fäster vigt vid att
vara den paduanske mästarens lärjunge. Hans förnämsta
verk är en tronande madonna, med Kristusbarnet och
fyra helgon, sittande på en rikt sirad tron af sten,
öfver hvilken sväfva fruktsnören, allt i en något
tung och svulstig stil (signerad 1471, nu i Berlins
museum). Tvänne småbilder med helgon, hvilka förr
utgjort fotstycke (predella) till den stora taflan,
finnas nu i enskild ego i Gubbio. För öfrigt deltog
Z. i det stora fresco-verk, som sysselsatte hela
skolan och främst Mantegna, på väggarna till Jacobus-
och Christophorus-sanctuarium i kyrkan Eremitani i
Padua, hvarest ett par bilder ur den senares legend
tillskrifvas honom. C. R. N.

Zopyros, en förnäm
perser, hvilken var konung Darius Hystaspes behjelplig
vid eröfrandet af Babylon. Z. stympade sig sjelf
och begaf sig sedan till Babylon, föregifvande sig
vara misshandlad af Darius. Han vann på sådant sätt
innevånarnas förtroende, hvilket han begagnade till
att lemna staden i den persiske konungens händer.
A. M. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfar/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free