Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zurstrassen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Burgund besegrade sin broder Teodebert II af
Austrasien. I den närbelägna byn Enzen fann man 1663
vid en grundläggning en stenkista, innehållande ett
skelett i förgylld rustning och med en gyllene, med
tre ädelstenar besatt krona. Af många ansågs detta
tillhöra den vid Z. fallne alemanniske konungen,
medan andra hålla före, att det är en frankisk
konungagraf. Sedan 10:de årh. hörde Z. till Kölns
ärkebiskopsstift.
Zürich. 1. Till rangen den första kantonen i Schweiz,
begränsas af Baden och kant. Schaffhausen i n.,
kantonerna Thurgau och S:t Gallen i ö., Schwyz och
Zug i s. samt Aargau i v. och har en areal af 1,725
qvkm. Kantonen är en mot Rhen sluttande högslätt,
genomdragen af höjdkedjor och berggrupper, som med
undantag af de i ö. och v. gående jurakalkbergen
i n. äro riktade parallelt med vattendragen från
s. ö. till n. v. Albis, v. om Zürichsjön, Hohe Rhonen
i s., Schnebelhorn (1,295 m.), Hörnli (1,136 m.),
Bachtel (1,119 m.) och Allmann (1,083 m.) i ö. ansluta
sig till föralperna. Rhen bildar gräns mot Baden
och Schaffhausen, och till denna flods område höra
kantonens alla sjöar och vattendrag: Reuss (en kort
sträcka gräns mot Aargau), Zürichsjön (med aflopp
genom Limmat, som fr. v. upptager Sihl), Glatt (som
utgör aflopp för Pfäffikon- och Greifen-sjöarna)
samt Töss och Thur. Folkmängden uppgick 1880
till 317,576 pers., deraf 283,134 protestanter,
30,298 katoliker och 806 judar, samt 1888 till
337,183 pers. Nästan alla äro tysk-talande. Af
arealen anses endast 6,3 proc. vara improduktiv
mark; 61 proc. äro åker, ang och betesmarker, 2,4
proc. vinland, 30,3 proc. skogbärande mark. Jorden,
som är styckad mellan icke mindre än 36,000 egare,
är af naturen ej synnerligen bördig, men mycket
väl brukad. Dess afkastning fyller dock endast
till hälften den täta befolkningens (197 pers. pr
qvkm.) behof af brödföda. Vin erhålles förnämligast
från stränderna af Zürichsjön samt Thurs, Töss’
och Rhens dalar. 1886 funnos omkr. 5,300 hästar,
88,500 nötkreatur, 26,000 svin, 950 får och 18,000
getter. Industrien ger uppehälle åt omkr. 47 proc. af
befolkningen. Dess hufvudgrenar äro förarbetning af
bomull och silke. Dessutom finnas maskinverkstäder
och gjuterier, pappersbruk och fajansfabriker,
hvarjämte halmflätning och stickning allmänt idkas som
hemslöjd. Handeln är mycket liflig och underlättas af
goda vägar, ångbåtstrafik på Zürichsjön samt ett väl
utveckladt jernvägssystem. Den första längre jernväg
i Schweiz öppnades 1847 mellan staden Z. och Baden i
Aargau. — Författningen är demokratisk-representativ
med såväl obligatoriskt som fakultativt referendum och
initiativ. Representationen utgöres af »kantonrath»,
som väljes för 3 år med en representant på 1,500
innev. Minst två gånger om året hålles allmän
folkomröstning för antagande eller förkastande af de
lagar kantonalrådet beslutit. Minst 5,000 medborgare
eller 1/3 af kantonalrådets medlemmar kunna fordra
folkomröstning om af dem väckt förslag. Nya och
ordinarie utgifter större än 20,000 frcs och
extra utgift på en gång, som är större än 250,000
frcs, måste underställas folket. Verkställande
myndigheten är »regierungsrath», som består
af 7 medlemmar, valda för 3 år omedelbart
af folket. Förmögenhets- och inkomstskatt äro
progressiva. — Landskyrkan är reformert. De katolska
församlingarnas förbindelse med biskopsstiftet
Chur upphäfdes 1875 af kantonalrådet, utan att
en formlig nyreglering af förhållandena sedan egt
rum. Skolväsendet är förträffligt. Undervisningen
i folkskolorna (primär- och sekundärskolor) är
obligatorisk och kostnadsfri. Af högre läroanstalter
finnas, utom edsförbundets polyteknikum, universitet
och veterinärskola, kantonsskola (gymnasium och
industriskola) samt högre flickskola, alla i staden
Z., teknisk skola och högre stadsskolor i Winterthur
samt lärare- och lärarinneseminarium i Küssnacht.
2. Hufvudstad i nämnda kanton, ligger på 413
m. höjd på ömse sidor om Limmat, vid dess utlopp ur
Zürichsjön och vid Sihl, som omedelbart nedanför
staden förenar sig med Limmat. Folkmängden var
1888 27,664 pers., med de 9 förstäderna 90,008
(vid midten af 1892: 96,840 pers.). Stadsdelen till
höger om Limmat kallas »stora staden», den till
venster »lilla staden». Den inre, gamla staden,
på ömse sidor om Limmat, har ganska många trånga,
oregelbundna och äfven branta gator, med höga,
dystra hus, men utanför ligga nya luftiga
qvarter med palatslika byggnader. Vackraste gatan
är Bahnhofstrasse, som går från »Stadtgarten»
vid sjön till bangården (i vinkeln mellan Limmat
och Sihl), från hvilken utgå jernvägar till Baden,
till Winterthur samt utmed Zürichsjöns vestra strand;
från en mindre station i stadens sydvestra del går en
nära 9 km. lång jernväg upp till toppen af Uetliberg
(873 m.), den nordligaste punkten af Albiskedjan. Af
de äldre offentliga byggnaderna må nämnas:
Grossmünsterkyrkan, en romansk pelarebasilika
från 12:te och 13:de årh., Frauenmünsterkyrkan,
till större delen från 13:de och 14:de årh.,
S:t Peterskyrkan, den äldsta församlingskyrkan,
ehuru den nuv. byggnaden är först från 13:de årh.,
dominikankyrkan, i hvars kor kantonsbiblioteket
(omkr. 74,000 bd) varit uppstäldt sedan 1873,
Augustinkyrkan (14:de årh.), i flere årh. använd
som magasin, men nu restaurerad och upplåten åt
gammalkatolikerna, samt Vattenkyrkan (byggd 1479–84),
i hvilken sedan 1631 förvaras stadsbiblioteket, det
största i Schweiz (omkr. 130,000 bd), och ett det
antiqvariska sällskapet tillhörigt antiqvitetsmuseum,
särskildt rikt på föremål från pålbyggnaderna, samt
rådhuset (1694–98). Af de nyare byggnaderna utmärka
sig polyteknikum, kantonssjukhuset, kantonsskolan,
museum med konstföreningens tafvelgalleri,
Tonhalle med en konsertsal för 3,000 pers. samt
jernvägsstationshuset, ansedt för ett af de vackraste
i Europa.
Z. är icke blott den förnämsta industristaden
i Edsförbundet, det är ock medelpunkten för det
andliga lifvet i hela tyska Schweiz. Främst bland
undervisningsanstalterna stå universitetet (stiftadt
1832, öppnadt 1833) och polyteknikum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
