- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
347-348

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zwirner, Ernst Friedrich - Zwittau (Tsjech. Zwittawa), stad i Mähren - Zwolle, hufvudstad i nederländska prov. Overijssel - Zwolsche diep. Se Vecht - Zvornik, befäst stad i Bosnien - Zygæna. Se Hammarhajar - Zygnemeæ, bot., är en afdelning af Conjugatæ l. grönalger - Zygodactyli. Se Partåeiga foglar - Zygomorfa, detsamma som tvåsidigt symmetriska blommor - Zygomycetes. Se Zygosporeæ - Zygophylleæ R. Br., bot., en ur Rutaceæ utbruten familj - Zygospor l. zygote bot. - Zygosporeæ l. Zygomycetes Du Bary, bot., kallas numera en klass bland de lägre svamparna, »alg-svamparna» - Zygote. Se Zygospor - Zymologi, läran om jäsningsprocesserna - Zymoteknik, sammanfattningen af de undersöknings- och arbetsmetoder, som användas inom jäsningsindustrien - Zymotiska sjukdomar. Se Infektionssjukdomar - Zyria. Se Cyllene - Zyrianer. Se Syrjäner - Zyzygier, mindre riktig form för syzygier (se d. o.) - Zähringen, by i badenska kretsen Freiburg, i det forna Breisgau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mekanikens framsteg och rikligare tillflöde af
byggnadsmedel. På tjugu år åstadkom han mera, än förr
uträttats på århundraden. — Utom Kölndômen byggde han
på Apollinarisberget vid Remagen nära Bonn en kyrka,
den första i medeltidsstil i nyare tid vid Rhen
(1838–52). Springer kallar henne en misslyckad blandning
af två stilarter. C. R. N.

Zwittau (Tsjech. Zwittawa), stad i Mähren, vid
floden Z. (som genom Schwarzawa och Thaya flyter till
March) och vid jernvägslinien Wien–Prag. Omkr. 6,500
innev. Staden har en statens väfskola och tobaksfabrik
samt bomulls-, linne- och juteväfveri. Stor lin-
och spanmålshandel.

Zwolle, hufvudstad i nederländska
prov. Overijssel, vid den till Zuiderzee flytande
Zwarte Water, nära Ijssel och Vecht. Staden står
i förbindelse med Ijssel genom den 1820 öppnade
2,46 km. långa kanalen Willemsvaart. Vid Z. mötas
jernvägarna Zutfen–Leeuwarden, Utrecht–Kampen och
Z.–Almelo. 27,321 innev. (1891). Förnämsta byggnaden
är S:t Mikaelskyrkan (1400-talet), som har en berömd
orgel (4,276 pipor). Gymnasium, högre borgareskola,
navigationsskola och teknisk skola samt ett bibliotek
med sällsynta arbeten öfver provinsens geografi och
historia. Staden har liflig handel och ångbåtstrafik
med Amsterdam samt städerna vid Ijssel och
Rhen. Dess förnämsta industrigrenar äro skeppsbyggeri,
bomullsmanufakturer, färgerier och blekerier samt
repslagerier. Det 6 km. n. om staden belägna, med
anläggningar och promenader prydda Agnetenberg,
uppkalladt efter ett augustinkloster, der Thomas
a Kempis tillbragte större delen af sitt lif, är
sedan gammalt begrafningsplats för stadens förmögnare
innevånare. — Z., som befästes 1223, var redan tidigt
en betydande handelsstad och medlem af hansan. 1580
slöt det sig till generalstaterna. Fästningsverken,
slopade 1674, men kort derefter återställda, hafva
nu raserats.

Zwolsche diep [dip]. Se Vecht.

Zvornik, befäst stad i Bosnien, vid Drina och Serbiens
gräns. Omkr. 2,500 innev. Biskopssäte. Midt emot Z. på
högra flodstranden ligger Mali-Z. (»lilla Z.»), som
genom Berlinfördraget af 1878, då Drina fastställdes
som gräns mellan Bosnien och Serbien, tillerkändes
serberna, hvilka länge gjort anspråk derpå.

Zygaena. Se Hammarhajar.

Zygnemeae, bot., är en afdelning af Conjugatae (se
d. o.) l. grönalger, som föröka sig genom kopulation
mellan två celler, hvilkas innehåll sammansmälter
och bildar en zygote l. zygospor. Jfr Befruktning,
sp. 127. O. T. S.

Zygodactyli (Lat., af Grek. zygon, parvis, och
daktylos, tå). Se Partåiga foglar.

Zygomorfa (af Grek. zygon, parvis, och
morfe, gestalt), detsamma som tvåsidigt symmetriska
(l. monosymmetriska) blommor. Se Blomma, sp. 714.

Zygomycetes. Se Zygosporeae.

Zygophylleae R. Br., bot., en ur Rutaceae utbruten
familj, som igenkännes derpå att de parvis sittande
småbladen icke äro hartsprickiga, att blomfoder och
kronblad äro 5-taliga,
ståndarna 10 med fjäll på strängarnas insida, frukten
en 2–5-rummig kapsel med få frön, innehållande
fröhvita, som saknas hos de nära stående
familjernas frön. Jfr Guajacum och Peganum.
O. T. S.

Zygospor l. zygote (af Grek. zygon, ok) bot.,
kallas den spor, som uppkommer dels hos vissa alger
(se d. o.), då två celler ur skilda algtrådar lägga
sig tätt intill hvarandra, mellanväggarna resorberas
och den ena cellens innehåll sammansmälter med
den andras till ett slags spor, dels då med cilier
försedda zoosporer eller »gameter» slippa ut från
cellerna, der de alstrats, och sedan förenas parvis
till en spor, likasom nyssnämnda kallad zygote
l. zygospor. Denna antager en klotrund form, omgifver
sig med en ganska tjock cellvägg och ligger så någon
tid i hvila, men kan äfven genast komma i groning.
O. T. S.

Zygosporeae l. Zygomycetes Du Bary, bot.,
kallas numera en klass bland de lägre svamparna,
»alg-svamparna», Phycomycetes, hvilken utgöres af 3
familjer, bland dem de bekanta mögelsvamparna. Dessas
fortplantning sker dels genom kopuleringssporer
(zygoter), hvilka hafva ett hvilostadium, dels genom
afsnöring af knoppceller i sporangier, hvilka äro
klotformiga och innehålla många sporer. Svärmsporer
saknas. Jfr Hyphomycetes och Slemsvampar.
O. T. S.

Zygote. Se Zygospor.

Zymologi (af Grek. zymoun, jäsa, och logos, lära),
läran om jäsningsprocessen.

Zymoteknik (af Grek. zymoun, jäsa, och techne,
konst), sammanfattningen af de undersöknings- och
arbetsmetoder, som användas inom jäsningsindustrien.

Zymotiska sjukdomar (af Grek. zymotikos, som försätter
i jäsning). Se Infektionssjukdomar.

Zyrja. Se Cyllene.

Zyrianer. Se Syrjäner.

Zyzygier, mindre riktig form för syzygier (se d. o.).

Zähringen, by i badenska kretsen Freiburg, i det forna
Breisgau, 3 km. n. om Freiburg, historiskt minnesvärd
genom det nu förstörda slottet Z., efter hvilket
hertigarna af Z., badenska husets stamfäder, kallade
sig. Zähringarna egde sedan början af 10:de årh. ett
grefskap i Breisgau. Grefve Berthold I erhöll 1055
af kejsar Henrik III löfte om hertigdömet Schwaben,
men kejsarens enka, Agnes, Henrik IV:s förmyndare,
föredrog hertigen af Rheinfelden framför Berthold,
men godtgjorde honom dock 1061 med hertigdömet
Kärnten och mark Verona. Dessa land förlorade han,
då han 1077 befordrade Rudolfs val till motkonung,
och var derefter till sin död (1078) Henrik IV:s
bittre motståndare. Hans äldre son, Berthold II,
tillhörde likaledes Henrik IV:s fiender, lät 1092
uppställa sig till mothertig i Schwaben, men slöt 1098
fred med kejsaren, hvarvid han uppgaf Schwaben mot
staden Zürich, men behöll hertigtiteln. Hans brorson
Herman, som efter sin fader ärft slottet Baden, antog
titeln markgrejve af Baden och blef stamfader för den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfar/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free