Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo domkyrka är genom ålder, historiska minnen, storlek och arkitektur Finlands märkligaste kyrka från medeltiden - Åbo domprosteri - Åbo hofrätt. Se Hofrätt - Åboholm, bruks- och landtegendom i Tiveds socken, Skaraborgs län - Åbom, Johan Fredrik - Åbo och Björneborgs län, Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Månsdotters stoft, dit flyttadt 1867 från Tottska
koret. Någon genomgripande restaurering af skeppen
och tornet har, ehuruväl påtänkt, ännu icke kommit
till stånd. A. N. & G. N.
Åbo domprosteri omfattar Åbo domkyrkoförsamling,
S:t Karins, Piikkis, Peinar, Sagu, Pargas, Nagu,
Korpo, Houtskär, Nådendal och Reso, S:t Marie och
Lundo socknar äfvensom Kakskerta, Kuustö, Karuna,
Merimasku, Paattis och Brunkkala kapellförsamlingar
i Åbo och Björneborgs län, Åbo ärkestift. Areal 1,944
qvkm. Folkmängd 72,144 pers. (1890). A. G. F.
Åbo hofrätt. Se Hofrätt.
Äboholm, bruks- och landtegendom i Tiveds socken,
Skaraborgs län, belägen på Tiveden, vid en å, som
från Bosjön och Qvarnsjön faller ut i Bergvattnet
och derifrån i Unden. Landtegendomen omfattar 4 11/82
mtl, tax. till 184,300 kr. (1892), hvartill komma
Å. jernbruk med manufakturverk samt qvarn och såg,
tax. till 5,500 kr. Egendomen har länge haft samma
egare som Aspa bruk och tillhör nu Aktiebolaget
Aspa bruk.
Åbom, Johan Fredrik, arkitekt, född i Stockholm
d. 30 Juli 1817, genomgick Teknologiska institutet
och konstakademien, hvarefter han med statsbidrag
företog en utrikes resa. Sedan han under några år
varit e. o. konduktör vid Öfverintendentsämbetet
och vid stadens arkitektkontor, förordnades han
1843 af fångvårdsstyrelsen att biträda med den
generella ledningen vid utförandet af de nya läns- och
kronohäktena i riket, hvilken befattning han innehade
i 10 år. Inom Öfverintendentsämbetet förordnades han
1845 till ordinarie konduktör samt utnämndes 1860 till
arkitekt och 1880 till intendent för dess byggnader
i landsorten. Konstakademien kallade honom 1845
till agré och 1850 till ledamot. — Under de 45 år,
som Å. tjenstgjorde i Öfverintendentsämbetet, utförde
han en stor mängd arkitekturarbeten för såväl allmänna
som enskilda ändamål. Här må nämnas hospitalsbyggnader
i Karlstad och Hernösand, länslasaretten i Kalmar,
Mariestad, Jönköping, Vexiö, Vesterås, Vänersborg,
Örebro, Köping och Sala, ett stort militärhospital
vid Karlsborgs fästning, anatomibyggnaden och
Stockholms nations hus i Upsala, Frimurarebarnhuset
vid Kristineberg, Ultuna landtbruksinstitut,
bibliotekshus i Skara, läroverkshus i Linköping,
Norrköping, Falun och Jönköping, börs- och bankbyggnad
i Gefle, Mälareprovinsernas enskilda bank i Vesterås,
Frimurarelogernas hus i Gefle, Karlstad och Kalmar,
Wilsonska huset i Göteborg, Söderfors’ bruks ombyggnad
samt i Stockholm: nuvarande riksdagshuset, K. Myntets
byggnader, Södra teatern, Musikaliska akademien, Berns
salonger, Hasselbackens restaurant, Hotel Kung Karl,
Sällskapets hus, Stockholms enskilda bank, Allmänna
hypoteksbanken, Stockholms och Tanto sockerbruk samt
Bolinders, Carlsviks och Ludvigsbergs fabriker och
verkstäder m. m. Vid utförandet af de af Å. ritade
byggnaderna har i de flesta fallen äfven ledningen
varit honom anförtrodd. K. W–n.
Åbo och Björneborgs län, Finland, omfattar sydvestra
delen af landet samt utgöres af
landskapen Egentliga Finland och Åland samt vestra delen
af Satakunta. Länets utsträckning i n.–s. uppgår till
omkr. 320 km., dess största bredd till omkr. 235 km.,
deri inberäknadt åländska ögruppen, hvars utsträckning
i ö. och v. är omkr. 110 km. Den nordligaste
gränspunkten ligger 62° 20’ n. br. och det sydligaste
skäret 59° 40’ n. br.; österut sträcker sig länet
till 23° 50’ ö. lgd och vesterut till 20° 20’ ö. lgd
(å Signildsskär i åländska ögruppen). De omgifvande
länen äro: i n. Vasa län, i ö. Tavastehus’ och Nylands
län; i s. och v. sköljes länets strand af Östersjöns
och Bottniska vikens vågor. Landarealen utgör 23,136
qvkm., hvartill komma 1,035 qvkm. insjöar. Folkmängden
uppgick d. 31 Dec. 1890 till 395,474 pers., af
hvilka 64,331 hade svenska, 330,746 finska till
hufvudspråk. 49,239 personer bodde i länets 6 städer,
hvilka äro Åbo (guvernörsresidens), Björneborg,
Raumo, Nystad, Nådendal och Mariehamn. Dessutom
finnas i länet två köpingar, Salo och Ikalis.
Byarnas antal är omkr. 3,400. Af länets befolkning
tillhörde omkr. 12 proc. den tjenande klassen; 34
proc. utgjorde den egentligen lösa eller vid stadigt
arbete icke fästa befolkningen. Genom Salpausselkä,
som stryker i vestlig och nordvestlig riktning tvärs
genom länets fasta lands andel, afdelas länet i två
till naturbeskaffenheten väsentligen olika delar,
af hvilka den södra är ett tämligen jämnt slättland,
med bördig lerjord, delvis ganska styf, den norra åter
rik på sjöar, skogbevuxna kullar, höjdsträckningar
och åsar samt vidsträckta sandmoar. Jordmånen
består der hufvudsakligen af sandjord samt lättare
ler- och mulljord. I södra delen af länet tränger
hafvet djupt in i landet och bildar en synnerligen
örik skärgård. Flere socknar utgöras af endast
holmar och skär. Den södra delen af länet hör
till de tätast befolkade och bäst odlade trakterna
af Finland, likasom äfven kulturen der är äldst i
landet. — Skörden uppgick 1890 till 29,955 hl. hvete,
896,507 hl. råg, 229,925hl. korn, 1,424,722 hl. hafre,
17,759 hl. blandsäd, 42,031 hl. ärter, 765,794
hl. potates. Dessutom skördades 57,928 hl. rofvor
och öfriga rotfrukter äfvensom 341,241 kg. lin
och 10,277 kg. hampa. Antalet vinterfödda kreatur
var s. å.: 51,400 hästar och föl, 17,000 oxar och
tjurar, 190,000 kor och ungnöt, 229,000 får, 22,000
svin och 4,600 getter. — Skogarna i de inre delarna
af länet äro ännu rätt goda samt bestå i allmänhet
af tall och gran, björk och asp. I skärgården växa
vilda äfven ek, lind och lönn. Industrien är rätt
betydlig. Produktionsvärdet uppgafs 1891 till
36,4 mill. mark, hvaraf på städerna kommo 19,6
mill. mark. Antalet arbetare i industriens tjenst
uppgick till 11,000. — De förnämsta industriella
inrättningarna äro 16 bergverk, bruk och mekaniska
verkstäder (tillverkningsvärde 6,101,909 mark),
1 orgelbyggeri (i Nystad), 24 tegelbruk, 3 kakel-
och fajansfabr., 3 glasbruk, 4 tekno-kemiska samt
tvålfabr., 2 tändsticksfabr., 5 yllemanufakturverk,
1 mindre bomullsspinneri, 1 pappersbruk, 57
såginrättningar (tillverkn. 8,8 mill. mks värde),
30 ångsnickerier, 1 korkfabrik, 1 sockerbruk (i Åbo:
tillverkn. 2,9 mill. mks värde), 15 ölbryggerier,
11 bränvinsbrännerier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
