Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo och Björneborgs län, Finland - Åborätt, kamer., rätten att på viss tid eller lifstid såsom landbo eller under ärftlig besittning innehafva annans jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
16 spritfabriker, 2 vinfabr., 6
tobaksfabr. (tillverkn. 2 mill. mks värde), 8
bok- och 3 stentryckerier. — Fiske, själfångst
och fogelskytte äfvensom sjöfart utgöra
mångenstädes i skärgården de mest indrägtiga
näringsfången. Tillgången på rofdjur är deremot
numera ringa. Icke mindre än 705 segelfartyg om
129,343 tons drägtighet, eller mer än hälften af
Finlands segelflotta, voro 1891 hemmahörande i
länet. Ångfartyg funnos till ett antal af 58, om
4,206 tons drägtighet. Handlandenas antal i städerna
utgjorde 1890 931 och å landsbygden 612. Genom
länet går Åbo–Tammerfors jernväg. Under byggnad
är Tammerfors–Björneborgs jernväg. För den högre
bildningen finnas 1 finskt och 1 svenskt gosslyceum,
1 statens och 1 privat reallyceum (bägge svenska)
samt 2 svenska och 2 finska elementarskolor för
gossar äfvensom 1 svensk (statens) och 11 privata
flick- och förberedande skolor, af hvilka 7 hafva
svenskan till undervisningsspråk. Högre folkskolor
funnos 1890 till ett antal af 137, hvaraf 29 voro
svenska och 3 såväl svenska som finska. 27 af länets
121 kommuner saknade ännu år 1890 i verksamhet
varande folkskola. Af bildningsanstalter funnos
dessutom 1 döfstumskola i Åbo, navigationsskolor
i Åbo, Mariehamn och Raumo, den sistnämnda med
finskt undervisningsspråk, ett handelsinstitut i
Åbo, 1 industri- samt 2 högre handtverksskolor
m. fl. — Judicielt fördelas länets kommuner på
5 rådstufvurätter och 10 domsagor, dessa senare
fördelade på 38 tingslag; administrativt på 10 härad,
fördelade på 45 länsmansdistrikt; och ecklesiastikt
på 72 lutherska pastorat. Dessutom finnas 1 grekisk
ortodox stadsförsamling samt 1 baptistisk och 1 metod.
episkopal dissenterförsamling. Länet bildades 1635.
A. G. F.
Åborätt, kamer., rätten att på viss tid eller
lifstid såsom landbo eller under ärftlig besittning
innehafva annans jord. Sedan numera vid upplåtelse
på viss tid eller lifstid af nyttjanderätten till
jord de i allmänna lagen meddelade bestämmelser
om landboförhållandet i allmänhet ej tillämpas,
användes uttrycket åborätt, med eller utan tillägget
»stadgad», nästan endast i samma betydelse som ärftlig
besittningsrätt.
Under stadgad åborätt eller ärftlig besittningsrätt
innehafvas vissa kronan eller allmänna inrättningar
tillhörande hemman och lägenheter. — Liksom enskilde
upplät kronan jord åt landbo (landbonde) mot städja
och afrad. Landbon var berättigad att qvarblifva
vid egendomen under den derför bestämda legotiden,
förutsatt att han årligen erlade afraden samt
behörigen höll hemmanet vid makt. Men vid legotidens
utgång berodde det på frivillig öfverenskommelse om
landboförhållandet skulle fortfara. I allmänhet fingo
väl landboarna, om åboskyldigheterna fullgjordes,
son efter fader qvarblifva vid egendomen, för såvidt
den ej behöfdes för något allmänt ändamål. Bestämd
försäkran derom hade de dock ej. Å bergsmanshemman
synas åboarna visserligen från äldre tider hafva
åtnjutit ärftlig besittningsrätt, och under Karl XI:s
tid, då det för indelningsverkets
bestånd var af vigt att derför anvisade räntor
ovilkorligen utgingo, tillförsäkrades genom
k. förordn. d. 5 Jan. 1684, d. 7 Nov. 1695
m. fl. en stor del af kronoåboarna eller de, som
innehade kronorusthåll eller sådana hemman, hvaraf
räntan var militiestaten anordnad, att de och deras
efterkommande, mot fullgörande af åboskyldigheterna,
allt framgent skulle få besitta sina hemman. Men först
genom k. förordn. d. 21 Febr. 1789 tillförsäkrades
samtliga åboar å kronohemman, att, så länge de till
hus och jord väl och försvarligen häfdade hemmanen, de
och deras barn skulle sitta derå odrifna, man efter
man, i den ordning särskildt vore stadgadt. Efter
Kammarkoll. kung. d. 29 Febr. 1808 och senare
meddelade bestämmelser iakttages numera i fråga om
företrädesrätten till åboskapet å allmänna kronohemman
följande ordning: 1) enka, så länge hon lefver ogift
(särskilda bestämmelser gälla, då efterlefvande
makan i boet medfört besittningen af åboskapet eller
enkling kommit i åtnjutande deraf genom giftermål
med den aflidna hustrun); 2) bröstarfvinge, son
eller hans afkomling framför dotter eller hennes
afkomling och äldre barn framför yngre; 3) närmaste
arfving efter lag, dervid ordningen mellan lika nära
arfvingar bestämmes genom lottning. I regeln är
endast en person berättigad att öfvertaga åboskapet,
men om klyfning kan verkställas, får den med vissa
undantag ske. Särskilda bestämmelser äro meddelade för
det fall att enka icke sjelf kan öfvertaga hemmanet
eller den till åboskapet berättigade är omyndig
eller afliden åbo eljest efterlemnat omyndiga eller
oförsörjda barn. Åbo eger jämväl öfverlåta hemmanet,
t. o. m. till oskyld person. Men arfvingar till
och med syskonbarn eller dem, som äro i lika led med
dessa, ega i sådant fall rätt att mot erläggande af
löseskillingen tillträda värdskapet (k. kung. d. 8 Maj
1863). Finnes ej någon, som till följd af slägtskap är
berättigad tillträda hemmanet, skall frågan om dess
disposition af K. M:ts befallningshafvande anmälas
hos Kammarkollegium för att underställas K. M:ts
pröfning. För alla fall, utom då enka tillträder
hemmanet efter sin aflidne man, är inrymning deri ej
gällande, om den ej af K. M:ts befallningshafvande
blifvit beviljad. Särskilda bestämmelser i fråga
om successionsrätten till åboskapet gälla för:
1) kronolotshemman, vid hvilka arfsrätten till
åboskapet ej sträcker sig till fjärmare arfvingar än
i rätt nedstigande led (om hvarken enka eller sådana
arfvingar finnas, bör hemmanet anses såsom åboledigt
och upplåtas åt annan lots); 2) kronorusthåll, vid
hvilka rusthållarens barn och arfvingar tillförsäkrats
att gemensamt tillgodonjuta åboskapet, samt 3)
krononybyggen, hvilka ej af åbon kunna öfverlåtas
med lika frihet, som genom k. kung. d. 8 Maj 1863
medgifvits i fråga om vanliga kronohemman.
Hvad de med åboskapet förbundna skyldigheter och
rättigheter angår, må nämnas, att det i allmänhet
åligger kronoåbo att väl häfda egendomen enligt de
för landboar meddelade bestämmelser; att erlägga den
af egendomen utgående grundskatt och öfriga utskylder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
