Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo slott, gammal borg, belägen vid Aura ås utlopp i Slottsfjorden utanför Åbo, Finland - Åbo stads historiska museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
torn och gaflar gaf ett intryck af storhet och
fasthet. Hufvudingången till »Gamla slottet» var
belägen vid östra tornet. Der fanns en med trappgaflar
prydd utbyggnad, ännu i dag väl bibehållen. I
närheten låg en s. k. björn-gård. På utsidan till
höger om ingången finnes i en trappvägg inmurad en
sandstensplatta med Sture-ättens vapen, hvilket gifvit
anledning till särskilda lokallegender. Några rum och
källare bära ännu spår af en förgången arkitektonisk
utsmyckning, men äro till följd af långvarig vanvård
numera alldeles förfallna. De förnämsta boningsrummen
och praktgemaken voro belägna i norra flygeln, bland
dem »hertig Johans kammare» och »stora konungssalen»
i öfversta våningen, hvilken sal ännu på 1540-talet
var hvälfd. Nämnas må äfven »stora panelsalen» eller
»drottningssalen» och »hertig Johans sal». Katarina
Jagellonicas bönkapell torde varit beläget ofvan
trapphuset till södra flygeln. Nuv. slottskyrkan,
en på öfversta våningens östra sida belägen rymlig
och ljus sal, och den derinvid liggande sakristian
hafva under senare tider försatts i det skick de nu
i hufvudsak ega. Till »Gamla slottet» ansluter sig
Nya slottet såsom en oregelbunden, i arkitektoniskt
hänseende mindre imponerande lägre tillbyggnad i
ö., omfattande tre flygelbyggnader, hvilka jämte
»Gamla slottets» östra gafvel omsluta den yttre
borggården. »Nya slottet» är till största delen
uppfördt af tegel. I det sydöstra hörnet finnes
en stor s. k. rundel, å södra sidan en månghörnig
tornbyggnad, Erik XIV:s fängelserum, samt i hörnet
mot nordöst en tornartad afslutning. Stora ingången
till »Nya slottet» ligger å dess östra sida, med
hertigdömet Finlands vapensköld inmurad ofvan den
hvälfda porten. Per Brahe d. y. bebodde en våning i
östra flygeln, hvilken kallades »Nya residenset». Från
»Nya slottets» borggård leder en port till en långsmal
gård, belägen längs »Gamla slottets» södra flygel,
fordom försvarad af palissader och skyttemur. Slottet
omgafs i forna tider och ännu på 1700-talet af
vidlyftiga utanverk och vallgrafvar.
Åbo slott (»Åbo hus») omnämnes första gången år 1308,
i den traktat om rikets delning, som då uppgjordes
mellan konung Birger och hans bröder. Sedermera och
ända till 1600-talet ansågs Åbo slott såsom nyckeln
till Finland, hvarför det var ett stridsäpple mellan
partierna i riket. Det belägrades första gången
1364–65 af Albrekt af Mecklenburg och försvarades
af Narve Ingevaldsson, som först efter tio månaders
belägring uppgaf fästet. På slutet af Albrekts
regering öfverlemnades det åt Jeppe Djekn, som
1395 afstod det åt Knut Bosson, hvilken sistnämnde
1398 underkastade sig drottning Margareta. Under
unionstiden voro flere betydande män slottshöfdingar,
t. ex. Hans Kröpelin, Karl Knutsson Bonde, Erik
Axelsson Tott och Sten Sture d. ä. Den sistnämnde
belägrade slottet under sommaren 1502. Under Gustaf
Vasas befrielsekrig belägrades det första gången
Nov. 1521–Maj 1522, då den danska besättningen fick
hjelp och belägringen måste afbrytas, och andra
gången i Aug. 1523, då det
uppgafs af danskarna. Hertig Johans hofhållning
på Åbo slott efterföljdes af slottets belägring
och kapitulation d. 12 Aug. 1563 samt hertigens
och hans gemåls fångenskap. Sedermera satt Erik
XIV Juli 1570–Aug. 1571 fången på slottet. Under
Sigismunds regering bevarades slottet, så länge Klas
Fleming lefde, stadigt för konungens räkning. Efter
marskens död belägrades det af hertig Karl d. 9–30
Sept. 1597. Då hertigen andra gången anlände till
Finland, sände han Joakim Scheel att taga slottet,
som efter några veckors belägring uppgafs i början
af Sept. 1599. Från denna tid spelade det icke
vidare någon roll i krigshistorien, utan användes
uteslutande för administrativa ändamål. Då Gustaf
II Adolf 1614 besökte Åbo och bodde på slottet,
utbröt d. 20 April en vådeld, hvilken begynte i
konungssalen och ödelade i synnerhet »Gamla slottet»,
som sedermera fortfarande varit i förfallet tillstånd
och senare användts till kronomagasin. Rummen i »Gamla
slottet» äro numera utrymda för en tillämnad och af
arkitekten J. Ahrenberg planlagd restaurering. »Nya
slottet», som småningom uppstått sedan början af
1500-talet, rönte deremot större omvårdnad. Der
hade Åbo hofrätt sina första sessioner, och der
residerade, som ofvan nämndes, generalguvernören
Per Brahe d. y.. som lät reparera och försköna
detsamma. Till 1698 var det säte för landshöfdingen
och länsstyrelsen. Efter eldsvådorna 1703 och
1711 samt den ryska ockupationen restaurerades det
icke. Det tjenade till länsfängelse till 1890, då
rummen delvis blefvo restaurerade och upplåtna till
lokal för Åbo stads historiska museum (se d. o.). Jfr
E. Lencqvist: »Historisk afhandling om Åbo slott»
(fullst. publicerad af K. G. Leinberg i »Bidrag
till kännedomen af vårt land» V, 1890), A. Lindmans
uppsats »Åbo slott» (i »Åbo underrättelser» 1865–66)
och A. H. Snellman: »Turunlinnan rakennushistorian
aineksia» (Material till Åbo slotts byggnadshistoria),
offentl. i »Analecta archeologica fennica I» (1891).
J. A. M. G. S.
Åbo stads historiska museum inrättades år 1881 på
initiativ af dr L. W. Fagerlund. Sedan årligt anslag
(numera 2,800 kr.) för museet af Åbo stadsfullmäktige
beviljats, valdes en bestyrelse, hvilken konstituerade
sig d. 15 Sept. 1881, från hvilken dag såsom
ordförande fungerat kommerserådet Fredrik Rettig. Från
1884 har regeringen i Åbo slott, der tidigare rum
för museet varit hyrda, hyresfritt beviljat lokal,
hvilken f. n. (1894) utgöres af 20 rum. I 18 af
dessa äro inrymda museets bibliotek och samlingar,
hopbragta dels genom inköp, dels genom gåfvor och
omfattande alla slags föremål, egnade att belysa
seder och lefnadssätt i Åbo under olika tider. Två af
rummen äro enligt ritningar af arkitekten J. Ahrenberg
restaurerade i 1500-talets stil. Sedan 1884 utgifves
på initiativ af bestyrelsens ordförande och delvis
på hans bekostnad »Bidrag till Åbo stads historia»,
i två serier: den ena upptagande urkundssamlingar, den
andra bearbetningar af sådana. År 1885 bildades ett
särskildt sällskap för utgifvande af dessa »bidrag».
G. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
