Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo tidning. 1. »Tidningar utgifna af ett sällskap i Åbo» (se art. derom) fortsattes 1789-91 af Åbo nya tidnignar - Åbo tidning. 2. En i svensksinnad anda redigerad tidning, som sedan 1883 utgifves i Åbo - Åbo underrättelser, tidning, som utkom i Åbo 1824-27 och 1829-69 - Åbo universitet. Se Helsingfors universitet - Åbo ärkestift, Finland - Åbrodd, abrodd, bot., farmak., är i folkspråket det förvrängda namnet på Artemisia abrotanum L. - Åby. 1. Socken i Kalmar län - Åby. 2. Stora Åby, socken i Östergötlands län - Åby. 3. Södra Åby, socken i Malmöhus län - Åby, jernvägsstation och gästgifvaregård vid Östra stambanan, 8 km. n. om Norrköping - Ådals-Liden, socken i Vesternorrland, kallades före år 1886 blott Liden (se d. o. 2) - åder, ådra. Se Ådror - Åderbråck. Se Blodåderbrock - Åderhinnan. Se Näthinnan - Åderjern. Se Åderlåtning - Åderklämmare. Se Turnikett - Åderlåtning, en operation, som består deri att en ytligt löpande blodåder (ven) öppnas och en större eller mindre mängd blod aftappas från organismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åbo tidning. 1. »Tidningar utgifna af ett sällskap
i Åbo» (se art. derom) fortsattes 1789–901 af Åbo
nya tidningar och 1791–99 af Åbo tidningar. 1800–09
utgafs publikationen under namnet Åbo tidning och
1810–19, i egenskap af officielt organ, med titeln
Åbo allmänna tidning samt fortsattes 1820–61, utan
officiel karakter, under titeln Åbo tidningar med 2
n:r i veckan. — 2. En i svensksinnad anda redigerad
tidning, som sedan 1883 utgifves i Åbo, med 6 n:r i
veckan. Hufvudredaktör är Gustaf Cygnaeus. M. G. S.
Åbo underrättelser, tidning, som utkom i Åbo
1824–27 och 1829-69. Bladet indrogs 1869 med
n:o 180, men utkommer sedan dess undertiteln ȁbo
underrättelser. Ny följd». Det utgafs i början med
2, sedermera med 3 och 4 samt slutligen med 6 n:r i
veckan. M. G. S.
Åbo universitet. Se Helsingfors universitet.
Åbo ärkestift, Finland, omfattar hela Åbo och
Björneborgs län samt vestra delarna af Nylands,
Tavastehus och Vasa län. Pastoratens antal inom
ärkestiftet är 168, hvaraf 117 imperiella, 49
konsistoriella, 1 imperielt och konsistorielt och
1 patronelt. Kontraktens antal är 18. Ärkestiftet
har sitt namn efter stiftsstaden, Åbo. Areal 72,975
qvkm. Folkmängd 987,492 pers. (1890). Benämning
af ärkestift erhöll stiftet 1817. Ursprungligen
omfattade Åbo stift hela Finland. 1554 afskildes
derifrån Viborgs stift, hvilket dock sedermera
några gånger, 1579–83, 1583–1618 samt 1712 och 1713,
åter lades under Abobiskopens förvaltning. 1850
afskildes från stiftet norra Österbotten och
Lappland, hvilka lades under det då bildade Kuopio
stift. Under Finlands katolska tid stod Åbo-biskopen
under Upsala ärkebiskops öfverinseende. Utom de
i art. Finland (sp. 1313 o. f.) nämnda biskoparna
från medeltiden äro från den nyare tiden att påpeka:
Mikael Agricola (1554–57), Paul Juusten (1563–76),
Ericus Erici Sorolainen (1583–1625), Isak Rothovius
(1627–52), Johan Terserus (1658–64), Johan Gezelius
d. ä. (1664–90) Johan Gezelius d. y. (1690–1718),
Karl Fredrik Mennander (1757–75), Jakob Gadolin
(1788–1802), Jakob Tengström (1803–32, ärkebiskop
från 1817), Erik Gabriel Melartin (1833–47), Edvard
Bergenheim (1850–84) och Torsten Ture Renvall
(sedan 1884). A. G. F.
Åbrodd, abrodd, bot., farmak., är i folkspråket
det förvrängda namnet på Artemisia abrotanum L. (se
Artemisia), som hör till nat. fam. Synanthereae,
kl. Syngenesia. Åbrodden har blomfästet glatt,
hvarigenom denna arten afviker från de egentliga
Absinthium- l. malört-arterna. Stjelken har
30–60 cm. höjd, är en halfbuske, d. v. s. nedtill
träaktig, upptill örtartad, och uppbär en mängd 2–3
gånger parbladigt delade, starkt aromatiska, något
citronlikt luktande blad, hvilkas ändflikar äro korta
och trådsmala. De små, kortskaftade blomkorgarna
äro lutande samt hafva lansettlika yttre holkfjäll
och gula blommor. Åbrodden härstammar från Orienten,
men har sedan långliga tider tillbaka varit odlad i
köksträdgårdar äfven i Sverige upp till
Norrland. Den nyttjas jämte andra kryddor vid
inläggningar af s. k. »pickles» o. dyl. samt i andra
anrättningar. Infusion eller »te» på abrodd har fordom
användts i kolik, hysteri m. m. O. T. S.
Åby. 1. Socken i Kalmar län, Norra Möre härad. Areal
12,427 har. 2,636 innev. (1892). Å. bildar med Bäckebo
ett konsistorielt pastorat, Kalmar stift, Norra Möre
kontrakt. — 2. Stora Åby, socken i Östergötlands
län, Lysings härad. Areal 10,585 har. 2,388
innev. (1892). Det bildar med Ödeshög ett regalt
pastorat, Linköpings stift, Lysings kontrakt. —
3. Södra Åby, socken i Malmöhus län, Vemmenhögs
härad. Areal 1,358 har. 642 innev. (1892). Annex till
Hemmingsdynge, Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.
Åby, jernvägsstation och gästgifvaregård vid Östra
stambanan, 8 km. n. om Norrköping, nedanför Kolmården,
i Qvillinge socken, Östergötlands län. Nordöst om
stationen ligger vid ett från Glottern m. fl. sjöar
på Kolmården kommande vattendrag ett större
fabrikssamhälle, byarna Åby och Qvarntorp. Der ligga
bl. a. Åby (förr Torshags) bomullsspinneri och kemiska
blekningsinrättning, hvarest äfven tillverkas tråd,
tätningslister och bandjernsarbeten. Spinneriet
anlades 1845 af grosshandl. Hj. Leopold och
köptes 1884 af Stockholms bomulisspinneri- och
väfveriaktiebolag. Jordbruksfastigheten, 1/3 mtl
Torshag m. m., var 1892 taxerad till 41,600, de
andra fastigheterna till 358,900 kr. Tillverkningen
uppgick 1891 till 395,680 kg. garn. Det vid Åby
anlagda vigogne-spinneriet, afsedt för tillverkning
af s. k. vigogne-garn (bomull blandad med en
mindre qvantitet ull) nedlades 1893. Nordvest om
stationen ligger Hults bruksegendom, omfattande
4 7/8 mtl jordegendom inom socknen, tax. till 160,700
kr. (1892), samt stångjärns- och manufaktursmedja,
gjuteri och mekanisk verkstad, qvarn, såg och
tegelbruk, tax. till 145,300 kr. Sjelfva bruket,
som privilegierades 1733, ligger i bergstrakten vid
Ågelsjön och har en för sin naturskönhet omtalad
stor trädgård, kallad Jakobsdal. Egare är brukspatron
Gunnar Ekelund.
Ådals-Liden, socken i Vesternorrland, kallades före
år 1886 blott Liden (se d. o. 2).
Åder, ådra. Se Ådror.
Åderbråck. Se Blodåderbråck.
Åderhinnan. Se Näthinnan.
Åderjern. Se Åderlåtning.
Åderklämmare. Se Turnikett.
Åderlåtning, en operation, som består deri att
en ytligt löpande blodåder (ven) öppnas och en
större eller mindre mängd blod aftappas från
organismen. Denna operation är numera ur bruk,
men var ännu under förra hälften af 1800-talet
ganska vanlig. Den företogs ej allenast i syfte att
bota de mest olikartade sjukdomar, utan äfven för
att förekomma sådana. Det var ganska vanligt, att
personer regelbundet hvarje år läto »öppna åder» för
att uttömma »skämdt blod» — ett föreställningssätt,
som ingått i flere medicinska system, i hvilka
åderlåtningen spelat en mycket vigtig rol. Enligt den
moderna uppfattningen förläggas en sjukdomsprocess
ej till blodet, utan till väfnaderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
