- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
381-382

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ådermöten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

större körverken Foran sydens kloster, Prinsessan och
svennen, Till aftonstjernan
och Flygande holländaren,
mindre körer a cappella (Törnrosas saga m. fl.),
romanser, en af Musikaliska konstföreningen utgifven
pianoqvintett, stycken för piano, violin och piano
m. m. A. L.

Åkerbinda. Se Polygonum.

Åkerblad, Johan David, berömd orientalist,
föddes i Stockholm d. 6 Maj 1763. Fadern, som var
spegelfabrikör, befann sig i ett visst välstånd,
hvilket tillät honom gifva sonen en vårdad
uppfostran. Hösten 1778 inskrefs denne som student
vid Upsala universitet, vid hvilket han stannade
i fyra år, företrädesvis sysselsatt med klassiska
och orientaliska språkstudier, och der han 1782
disputerade under professor Fant med afhandlingen De
primis Sveciae sub rege Gustavo I extra Septentrionem
initis foederibus.
1783 ingick han i k. kansliet
och sändes s. å. till Konstantinopel. Derifrån
företog han omfattande resor till olika delar af
det turkiska riket (Mindre Asien, Syrien, Palestina,
Egypten och Tunisien), hvars etnografiska förhållanden
och språkliga minnesmärken han egnade en allvarlig
uppmärksamhet, på samma gång han sålunda förvärfvade
sig en kännedom om en mängd land och nationer,
som bland hans landsmän voro mer eller mindre
okända. Å:s anteckningar från dessa färder finnas
ännu delvis i behåll i Vatikanska arkivet i Rom. Han
återkom till Stockholm 1789 och utnämndes s. å. till
protokolls-sekreterare vid Utrikesexpeditionen samt
translator för turkiskan. 1791 sändes han å nyo till
Konstantinopel, hvarifrån han fortfarande företog
forskningsresor, bl. a. till »Troja», hvilket gaf
honom anledning till sjelfständiga iakttagelser öfver
den homeriska topografien. Dessa hafva influtit i
den tyska upplagan af den äfven på svenska utkomna,
af Lechevalier författade »Resa till Troas». Efter
fortsatt tjenstgöring i Konstantinopel, der han
befordrades till legationssekreterare, förflyttades
Å. i samma befattning till Paris, som han sedan någon
tid lemnade för Haag, hvarefter han åter placerades
i Paris. Äfven under sist anförda skede fortsatte han
sina efter tidens förhållanden omfattande resor, som
då likväl företrädesvis gällde Europa samt Europas
vetenskapsmän och lärda institutioner. År 1802
utgaf han sitt Lettre sur l’inscription égyptienne
de Rosette, adressée au citoyen Silvestre de Sacy,

genom hvilket den egyptiska demotiska skriftens
alfabet nära nog fastställdes. Detta har förskaffat
A. namnet »den förste egyptologen». Ungefär vid
denna tid tog han afsked från sin tjenst och trädde
tillbaka till privatlifvet. Han lemnade nu definitivt
Sverige och bosatte sig i Italien, der vetenskapen
och studierna derefter uteslutande lade beslag på
hans uppmärksamhet. Ehuru utan personlig förmögenhet —
hvad han ärft hade hans dyrbara uppfostran och resor i
väsentlig mån slukat —, kunde dock Å. lyckligt taga
sig fram, fjärran från fosterbygden, tack vare den
glans, hvarmed hans namn i den vetenskapliga verlden
var omstråladt. Denna omständighet hade han att
tacka för det frikostiga, hufvudsakligen af engelska
mecenater lemnade
penningeunderstöd, medelst hvilket han sorgfritt kunde
fullfölja sina arbeten, som nu bl. a. omfattade
Egyptens fornspråk och dettas dotterspråk, den
s. k. koptiskan. För att grundligare tränga in i den
sistnämndas studium, började Å. göra samlingar till
ett koptiskt lexikon, af hvilka samlingar åtskilligt
åtminstone bevarats i de på k. biblioteket i Stockholm
numera befintliga åkerbladska papperen. — Under den
senare delen af sitt lif trädde Å. i nära förbindelse
med sin samtids stormän inom den orientaliska och
klassiska filologiens områden. Silvestre de Sacy,
d’Anse de Villoison, P. L. Courrier, Koraes och
många andra framstående forskare tillhörde antalet
af hans korrespondenter. Till hans romerska
umgängeskrets räknades Alexander von Humboldt,
som bebodde samma hus — palazzo Borghese — som
Å. Å. dog i Rom i början af år 1819 och hvilar vid
Cestius’ pyramid, på den s. k. Cimeterio vecchio,
hvars mest kände innevånare han jämte Niebuhr torde
få sägas vara. Bland utmärkelser, som i lifstiden
föllo på Å:s lott, må nämnas ledamotskap af Franska
institutet. Han var ock ledamot af Vitt. hist. och
ant. akademien. — Liksom Å. på sin tid i utlandet
var en bland Sveriges mest kände vetenskapsmän,
så är han väl äfven med hänsyn till genialiteten i
sin forskning den förnämste orientalist vårt land
sett födas. Såväl inom egyptologien som inom den
semitiska språkforskningen har han ett frejdadt
namn. Måttfullhet, samvetsgranhet, grundlighet och
glömska af det egna jaget äro egenskaper, som stämpla
Å:s författareindividualitet. — Å:s förnämsta arbeten
äro, jämte det ofvannämnda, Lettre to Mr. Young date
31 Jan. 1815
(Museum criticurn. N:o VI, sid. 180
o. följ.), Inscriptionis phoeniciae oxoniensis
interpretatio
(epokgörande på feniciska språkstudiets
område), Mémoires sur les noms coptes de quelques
villes et villages d’Égypte
(»Journal asiatique»,
1834, vol. XIII, sid. 337 och 385 o. följ.) och
Note sur l’écriture cursive copte (»Magasin
encyclopédique», 1801, V, sid. 494). Dessutom
författade han runologiska arbeten, t. ex. om
marmorlejonet i Peiraievs, konsthistoriska uppsatser
m. m. K. P.

Åkerblom, Fredrik, publicist, föddes i Falun d. 13
Juni 1839. Hans fader var kyrkoherden i Folkärna,
kontraktsprosten Johan Frans Å. (f. 1806, d. 1886),
bekant som författare af läroböcker, särskildt genom
sin efter Hübner bearbetade »Biblisk historia» (1842;
63:dje uppl. 1890). Fredrik Å. blef 1858 student i
Upsala, der han 1868 aflade filos. kandidatexamen
och 1869 promoverades till filos. doktor. 1870
öfvertog han redaktionen af »Stockholmsposten»,
men återgick 1871 till en lärarebefattning vid
Göteborgs realgymnasium, som han sedan 1865 en
tid beklädt. Sedan 1873 är han hufvudredaktör för
»Göteborgsposten» (se d. o.). Den moderat-liberala
hållning, som utmärkt tidningen under de senare åren,
och den månhet om Sveriges rätt i den unionella
frågan, som den lagt i dagen, skaffade Å. en plats
bland de moderates kandidater vid riksdagsmannavalet
1893 och medförde hans inväljande i Andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfar/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free