Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ålholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
får sin vattenkraft från Åminnefors vid mynningen
af Karis å. Tillverkningens värde uppgick 1891 till
300,000 mark. A. G. F.
Åmmeberg. Se Vieille Montagne.
Åmning. Se Djupgående.
Åmot, masugn och stångjernsverk. Se
Ockelbo.
Åmots kapell, i Gefleborgs län, tillhör Ockelbo
församling. 1,609 innev. (1892).
Åmål, uppstad på Dal, belägen i en bergländig,
skoglös trakt på bägge sidor om Amålsån, vid dennas
utlopp i Dalbosjön (Vänern). Stadens område
har en utsträckning af 1,436 har, satta till 6
mantal. Innevånarnas antal uppgick 1860 till 1,629,
hade 1880 ökats till 2,454 och uppgafs vid 1892
års utgång till 2,805 pers. Taxeringsvärdet för fast
egendom utgjorde år 1892 2,610,000 kr., deraf 330,900
kr. för jordbruksfastighet. Stadens tillgångar voro
1891 bokförda till 378,285 kr., skulderna till 294,604
år. För kommunala behof uttaxerades kr. 6,75 för
hvarje krona bevillning till staten. S. å. funnos 22
handlande, med 19 biträden, 36 handtverkare, med 55
arbetare, 8 fabriker, med 226 arbetare och 130,908
kr. tillverkningsvärde. Hamnen, som har minst 3,7
m. djup, besöktes af 314 ankomna och afgångna fartyg
(alla i inrikes fart) om tillsammans 33,122 tons
drägtighet; i hamnafgifter erlades kr. 1,782,52. I
staden är hemmahörande endast ett ångfartyg, om 94
tons drägtighet. Bergslagernas jernväg har en
större station vid staden. I det hela eger staden
ett nätt och trefligt utseende, med sina raka gator
och vackra planteringar, men framstående byggnader
saknas. Den förnämsta bland dessa är kyrkan (sedan
1806) på en kulle straxt utanför staden. Offentliga
inrättningar äro endast de i smärre städer vanliga;
särskildt må nämnas en högre flickskola och ett
treklassigt läroverk. Tidningspressen representeras
af »Amålsposten», som utkommer 2 ggr i veckan. En
sparbank samt ett afdelningskontor af Värmlands
enskilda bank finnas. Staden bildar med sin
landsförsamling ett regalt pastorat af 3:dje kl. Vid
riksdagsmannaval till Andra kammaren är Å. förenadt
med Vänersborg och Kungelf till en valkrets. —
Å. anlades af drottning Kristinas förmyndare och
fick sina första privilegier 1643. Den unga staden
afbrändes redan 1645 af norrmännen och härjades å nyo
af fiender 1676 och 1679. Sedermera har den hemsökts
af svåra eldsvådor 1777 och 1846. Någon egentlig
betydelse har samhället hittills icke kunnat ernå,
äfven om de senaste årtiondena företett ett något
raskare framåtskridande. A. G.
Åmåls landsförsamling, i Elfsborgs län, Tössbo
härad. Areal 7,713 har. 1,382 innev. (1892). Annex
till Åmåls stadsförsamling, Karlstads stift,
Norra Dals kontrakt.
Åmålsån, vattendrag i norra Dalsland, aflopp för
Dalsjön, Ömmeln, Öfre och Nedre Kalfven, utfaller
vid Åmål i Dalbosjön af Vänern. Den eger flere
forsar och fall. Längd omkr. 33 km.
Åmänningen, Vestmanlands största insjö, ligger i
landskapets vestligaste del, i Norbergs bergslag,
vid 76,5 m. höjd öfver hafvet, och genomflytes af
Kolbäcksän. Den håller i längd
omkr. 11 km. i n. v.–s. ö. samt har en bredd i
norra delen af 5 km. och en areal af omkr. 24
qvkm. Omgifningarna äro i allmänhet bergiga och
synnerligen vackra. Vid sydvestra stranden resa sig
Landsbergen ända till 140 m. öfver sjöns yta. Omkr. 40
öar och holmar ligga i sjön. Genom Strömsholms kanal
står Å. i förbindelse med Mälaren och södra Dalarna,
till följd hvaraf en liflig sjöfart eger rum. På
nordöstra stranden, vid sjön Snytens utfallså, ligger
Engelsbergs jernvägsstation och hamnplats. A. G.
Ånga, fys., kallas en gas, som befinner sig nära
den temperatur och det tryck, vid hvilka den
skulle kondenseras till vätska. Erfordras endast
en oändligt liten sänkning af temperaturen eller
ökning af trycket, för att en del af ångan skall
kondenseras, säges ångan vara mättad: behöfves åter
för kondenseringen en nämnvärd tryckökning eller
temperatursänkning, kallas ångan öfverhettad l. icke
mättad (jfr Värme, sp. 10). I dagligt tal förstås
ofta, oriktigt, med ånga, hvad som rätteligen bör
heta imma, nämligen den till små vattendroppar redan
kondenserade ånga, som exempelvis synes utströmma ur
pipen på en kokande tekittel. Allra närmast pipen
kan man dervid urskilja ett rum, der luften synes
genomskinlig; detta rum är fyldt af mättad vattenånga
(se d. o.), som delvis kondenseras på längre afstånd,
till följd af afkylningen vid beröring med den
kallare luften. Ställes i rummet närmast pipen ett
kallt föremål, »beslår» det sig med vatten, emedan
ångan vid beröringen med det kalla föremålet afkyles
under mättningspunkten, »daggpunkten». Af samma skäl
kan en karaffin med kallt vatten i varmt rum erhålla
ett öfverdrag af vatten på yttre sidan. Det är dervid
den omgifvande luften i det varma rummet, som afkyles
under mättningspunkten för den i rummet befintliga
vattenångan. Se vidare Värme. E. S.
Ångarp. Denna socken i Skaraborgs län, Vartofta härad,
Dimbo tingslag, har kallats omvexlande Ångarp och
Agnetorp. Numera (1894) är namnet faststäldt till
Agnetorp. Areal 5,054 har. 3,311 innev. (1892). Annex
till Acklinga, Skara stift, Kåkinds kontrakt.
Ångbad och ångskåp. Se Bad, Varmluftsbad.
Ångbåt och ångbåtsfart. Se Ångfartyg.
Ångbåtsbefälhafvare. Se Ångfartygsbefälhafvare.
Ångbåtspostexpedition. Se Postverket.
Ångcylinder. Se Cylinder 2.
Ång-elektricitetsmaskin. Se Armstrongs
hydro-elektricitetsmaskin.
Ånger, i allmänhet känsla af smärta eller
missbelåtenhet med sig sjelf derför att man vet,
känner eller tycker sig hafva gjort något orätt
eller oriktigt, som man hälst skulle vilja hafva
ogjordt. — I den lutherska dogmatiken utgör, enl. 12
art. i Augsb. bekännelsen, ångern i inskränkt och
egentlig mening (contritio) den ena beståndsdelen af
»bättringen» (poenitentia), hvars andra beståndsdel
är tron, och innebär samvetets förskräckelse öfver
synden. I denna förskräckelse ligger en tydlig känsla
af synden och Guds vrede öfver den, en dermed förenad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
