Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åreskutan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade en runkafle i munnen. Var då årsgångaren
nog modig och stark att rycka till sig denna kafle,
vardt han med ens tillika en »klok», d. v. s. han hade
vunnit kunskap om alla förborgade ting och kunde sia
om framtiden utan att någonsin mer behöfva göra någon
årsgång. Se Hyltén-Cavallius: »Wärend och wirdarne»
(I, § 100).
Års-isotermer, meteor. Se Isotermer (jfr
Årskurva).
Årskontingent. Se Kontingent.
Årskurva, meteor. Ordet nyttjas i två olika betydelser
och betecknar dels en på en karta
dragen linie, sammanbindande punkter med samma
årsmedium för ett visst meteorologiskt element
— årsisoterm för temperaturen, årsisobar för
lufttrycket, o. s. v. —, dels ock en på rutadt
papper dragen linie, återgifvande ett elements,
t. ex. temperaturens, förändringar under årets lopp på
en och samma ort: elementets s. k. årliga variation.
E. S.
Årsmedium, meteor., medelvärdet af alla
tim-afläsningar under ett år på en och samma ort för
något meteorologiskt element (temperatur, lufttryck,
fuktighet o. s. v.). Af de 24 tim-afläsningarna under
ett dygn bildas dagsmedium, af alla dagsmedia under
en månad månadsmedium, af alla månadsmedia under
året årsmedium. Dervid bör beaktas, att månaderna
hafva olika antal dagar, hvadan de olika månadsmedia
vid bildandet af årsmediet böra ingå med olika vigt.
E. S.
Årsmot (Fornsv. ars mot), årsdag, d. v. s. en viss dag
af året, då den ett följande år återkommer; årsmässa,
anniversarium (se d. o. och Mässa 1).
Årspris. Se Markegång.
Årsproklama, jur., äldre, ännu i författningar
från 1830-talet förekommande benämning på hvad
som för närvarande kallas årsstämning (se d. o.).
A. W.
Årsring, bot. Hos ingen flerårig växt fortgår
tillväxten oafbrutet; i alla klimat — under vintern i
kallare luftstreck, under den torra årstiden i varma —
inträder en hvilotid, under hvilken bildningsväfven
(cambium) icke fortsätter sin verksamhet. Enär den
väfnad, som bildas, då verksamheten åter upptages
vid vårens eller regntidens inbrott, är till färg
och täthet eller andra förhållanden olik den senast
eller närmast före hvilotiden afsatta väfnaden
(veden i en trädstam), framträder gränsen mellan de
båda växtperioderna ganska skarp och tydlig äfven
för blotta ögat och visar å ett tvärsnitt af stammen
formen af en ring. Och då för hvarje år en ny sådan
bildas, så hafva dessa ringar med rätta kallats
årsringar. Genom att räkna vedens årsringar får man
veta det förhandenvarande trädets ålder. Vårvedens
celler och kärl äro vidare än höstvedens, hvilka äro
mycket trängre och smalare. Detta kan bero deraf att
vårveden icke tryckes så hårdt arf barken, hvilken
i regeln under vintern bildat sprickor, hvaremot,
alltefter som veden växer till i tjocklek, barken
mot slutet af sommaren sluter fastare till kring
stammen. Af årsringarnas olika bredd kan man äfven
finna, att vissa år varit mer eller mindre gynsamma för
tillväxten. — Inom tropikerna, der luftens fuktighet
och torka kan omvexla med små mellanperioder under
de två hufvudårstiderna, bilda somliga träd falska,
mindre utpräglade årsringar. O. T. S.
Årsskott. Se Knopp och Stam 1.
Årsstaf. Se Runstaf.
Årsstämning, jur., en medelst offentlig stämning
(se d. o.) utfärdad kallelse på borgenärer att inom
ett år anmäla sina fordringar. En dylik stämning har
den verkan, att borgenär, som ej hörsammar kallelsen,
förlorar sin talan mot gäldenären, så framt han
ej kan visa, att denne haft vetskap om fordringens
tillvaro. Endast såvidt och i den mån, som panträtt
åtnjutits för fordran eller den i qvittningsväg
må kunna åberopas, kan den fortfarande göras
gällande. Årsstämning (förr kallad »årsproklama»)
kan begäras allenast i vissa bestämda fall, enligt
nu gällande k. förordning af d. 4 Mars 1862 vid
dödsfall, äktenskapsskilnad, upplösning af vissa
bolag och persons ställande under förmynderskap.
A. W.
Årsta. 1. Egendom i Brännkyrka socken, Stockholms
län, något s. ö. om Liljeholmens jernvägsstation,
vid den från Mälaren österut framträngande
Årstaviken, hvilken skiljer Södermalms vestra del från
det egentliga Södertörn, och från hvilken Stockholms
stads vattenledningsvatten hemtas. Egendomen omfattar
Å., 5 mtl, och Valla, 2 mtl, tills. taxerade till
155,000 kr. Vid Liljeholmens station har på Årsta mark
och tillhörande detta uppförts en mängd bostäder,
med ett sammanlagdt taxeringsvärde af 493,400
kr. (1893). Egendomen anses fordom hafva tillhört
Birger Jarl och omfattade äfven hela Södermalm i
Stockholm. På 1400-talet tillhörde den Hans Kröpelin
och på 1500- och 1600-talen medlemmar af slägten
Oxenstierna. Den tillhör nu grefve E. J. Sparres
sterbhus. — 2. Gods i Österhaninge socken, Stockholms
län, vid en vik af Östersjön, omfattar tills. 11 65/96
mtl, tax. till 243,800 kr. (1893). Gården är mycket
gammal; den tillhörde på 1400-talet jämte Sandemar
m. fl. gårdar Tyska orden i Livland och var säte för
en dess kommendör, till dess Erik Axelsson (Tott) 1467
köpte alla ordens egendomar i Sverige. Det beboddes
sedan af brodern Laurens Axelsson, egdes af slägten
Bielkenstierna m. fl. adliga slägter och köptes
1805 af brukspatron Bremer, hvars arfvingar derefter
egde godset. Hans dotter, den bekanta författarinnan
Fredrika Bremer, tillbragte der sina sista år och
dog der (1865). Godset eges nu af A. Saxenbergs
arfvingar.
Årstad. 1. Socken i Hallands län, Årstads härad. Areal
3,843 har. 1,564 innev. (1892). Å. bildar med Asige
ett regalt pastorat, Göteborgs stift, Halmstads
kontrakt. — 2. Årstads härad, i Hallands län,
ingår i Hallands läns mellersta domsaga och Halmstads
fögderi samt omfattar socknarna Slöinge, Eftra, Skrea,
Årstad, Asige. Abild, Vessige, Askome, Drängsered,
Krogsered. Areal 55,912 har. 10,983 innev. (1892).
Årstemperatur, årets normala medeltemperatur (se
d. o.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
