Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ängelhajslägtet (hafsängelslägtet), Squatina, zool., tillhör hajarnas familj - Ängesborgen (Engelsburg). Se San Angelos borg - Ängerslägtet, Oxyuris Rud., zool., är ett slägte af små parasitmaskar - Änglabröder. Se Gichtel - Änglahelsningen. Se Ave Maria - Änglakörer (Lat. chori l. ordines angelorum)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S. laevis, är till färgen askgrå, med svarta fläckar,
samt har en längd af 1,3 m. och der utöfver; munnen
bär på käkarna 3 rader spetsiga, koniska tänder. Den
knottriga huden lemnar godt läder och chagrin. Han
tillhör de tropiska och tempererade hafven och är
ingalunda sällsynt i Medelhafvet.
Ängelsborgen (Engelsburg). Se San Angelos borg.
Ängerslägtet, Oxyuris Rud., zool., är ett slägte
af små parasitmaskar, hörande till familjen
Ascarides bland Nematodes, den 2:dra ordningen
bland Nemathelminthes (rundmaskarna). Oxyuris
har 3 munläppar, försedda med små vårtor. Bakre
änden af matstrupen har en lökformig utveckling,
hvilken omsluter en tandapparat. Honans bakdel är
prylformigt förlängd; hannens slutar med en tagglik
spets (spiculum) med 2 vårtor framom och några
bakom ändtarmsöppningen. Den mest bekanta arten är
den s. k. ängern l. springmasken, O. vermicularis
L. Honan blir omkr. 1 cm. lång; hannen är mycket
mindre och mera sällan påträffad, emedan han döljer
sig i vecken af slemhinnan i den delen af tarmkanalen
(ändtarmen och groftarmen), der ängern uppehåller sig
i stort antal, ofta uppgående till många tusen. Denna
inelfsmask förekommer mycket allmänt hos barn och
kan (vanligast hos barn af ett par års ålder) genom
den plågsamma klåda, som hans krälande i stolgången
och derutanför förorsakar, framkalla svår oro, ja
t. o. m. konvulsiviska anfall. Ängern träffas äfven
hos äldre personer och kan äfven hos dem förorsaka
olägenheter. Äggen af denna snyltgäst innehålla
redan ett embryo, om ock ofullständigt utveckladt,
och man antager, att för ynglets vidare utveckling
icke behöfves något mellanstadium hos någon annan
värd, utan detsamma öfverföres med dricksvattnet
utan vidare omvägar till menniskans tarmkanal,
der utvecklingen af embryot sedan fulländas. Det är
sålunda antagligt, att äggen af redan i tarmkanalen
befintliga springmaskar omedelbart der kläckas
och gifva upphof till nya individer. Härigenom
är förklarligt, att dessa snyltgäster kunna
förekomma i så oerhörd mängd i somliga fall. De
bekämpas och dödas bäst genom lavemanger af
qvassiae-infusion eller ock med upprepade
mycket stora vattenlavemanger, som skölja bort
ohyran. Andra arter finnas, såsom O. curvula Rud., i
blindtarmen hos hästen, och O. longicollis Schn. hos
landsköldpaddan. Jfr Ascaris och Masksjukdom.
O. T. S.
Änglabröder. Se Gichtel.
Änglahelsningen. Se Ave Maria.
Änglakörer (Lat. chori l. ordines angelorum). Med
stöd af en skrift »De coelesti hierarchia», som
ansågs vara författad af Dionysius Areopagita,
tänkte sig medeltidskyrkan änglarna (de himmelska
härskarorna) fördelade i tre stora grupper,
hierarkier (triones). Dessa motsvarade de tre
verldarna: urbildernas, de rörliga himlarnas och
den jordiska, och hvar och en af dem innehöll tre
körer (ordningar). Den första hierarkien omfattar 1)
seraferna (seraphim), 2) keruberna (cherubim) och
3) tronerna
(throni). Dessa tre körer omgifva likt en hofstat den
allsmäktiges tron, »fröjdas af Guds anletes närvaro,
genomströmmas af hans kärlek, vishet och kraft
samt höja eviga hymner till hans lof». Tronerna
förkunna Guds vilja för den mellersta hierarkien,
som omfattar 4) väldena (dominationes), hvilka
mottaga befallningarna, 5) krafterna (virtutes),
som leda
 |
| Mikael (miniatur från 1300-talet). |
|
| Gabriel. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
