Print (PDF) - On this page / på denna sida - Ättestupa, ett troligen genom misstydning af Isl. ætternisstapi, »slägtklippan», uppkommet ord - Ättika (Lat. acetum), kem., en mer eller mindre oren blandning af vatten och ättiksyra - Ättik-eter, kem., etyl-acetat - Ättikhoning. Se Oxymel - Ättikmoder (T. essigmutter), Mycoderma aceti F. Cohn, bot., är en bakterie - Ättiksyra (Lat. acidum aceticum), kem., en till fettsyrorna hörande organisk syra - Ättiksyre-eter. Se Ättik-eter - Ättik-ålen, Anguillula aceti Dujardin, zool., är ett litet, masklikt djur - Äxing (af ax), bot., benämning på gräs med mer eller mindre axlik blomställning - Äyräpää. 1. Domsaga under Viborgs hofrätt - Äyräpää. 2. Härad i Viborgs län - Äyräpää. 3. Äldre namn på Mohla socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Ättika-Äyräpää.
550
i senare tid uppkomna med ledning af nämnda, till
sin befogenhet minst sagdt tvifvelaktiga uppgifter
inom vår äldre literatur. Ad. N-n.
Ättika (Lat. acetum], kem., en mer eller mindre
oren blandning af vatten och ättiksyra (se d. o.),
som erhålles dels af träsyra (se d. o.) genom torr
destillering af trä (trä-ättika), dels genom jäsning
af alkoholhaltiga vätskor, t. ex. vin (vinättika; se
d. o.) eller svagt, med maltinfusion blandadt bränvin
o. dyl. Det kemiska förloppet vid ättikjäsningen kan
åskådliggöras genom ekvationen
C2H60 -j- 20 = C2H4 02 -f H20
alkohol syre ättiksyra vatten
Man ser, att alkoholen genom förlust af väte och
upptagande af syre öfvergår till ättiksyra. Vinättika
(Fr. vinaigre] tillverkas företrädesvis i Orleans, der
man låter vinet surna i stora, låga fat. Yanlig ättika
beredes på det sätt att man låter utspädt bränvin
(med omkr. 10 proc. alkoholhalt) droppa i fat af ek,
som äro fyllda med hyfvelspån af bok, hvilka förut
blifvit impregnerade ined ättika och bränvin. På
hyf-velspånen utvecklas en bakterie, »ättikmoder»
(se d. o.), som förmedlar alkoholens oxidation,
hvilken förlöper raskt vid en temperatur af -f 20°
till 24°. På nämnda sätt beredd ättika innehåller 4
till 8 proc. ättiksyra, är vanligen något grumlig samt
innehåller ofta en liten mask (»ättikål»). Genom att
lemna ättika i beröring med aromatiska örter, såsom
dragon, basilika och lagerbär, kan man aromatisera den
(se vidare Dragon, farmak., och Köfvareättika). På
senare tider har man börjat i hushållen använda
utspädd, ren ättiksyra, beredd af bok-trä., genom
destillering. p. T. c.
Ättik-eter, kem., etyl-acetat, C2H6 . O . CO . CHS, en
eterart, som erhålles genom destillering af alkohol,
ättiksyrade salter (acetat) och svafvelsyra. Den är
en färglös vätska med angenäm lukt samt nyttjas
i medicin och till frukt- och romessencer.
P. T. c.
Ättikhoning. Se Oxymel.
Ättikmoder (T. essigmutter), Mycoderma aceti F. Cohn,
bot., är en bakterie, numera förd till klyfalgerna
(förr till klyfsvamparna), Schi-zophycece. Dessa
bakterier uppträda som en otalig mängd korta,
stafformiga, knappt 1/10oo mm. breda, ofta rörliga
små kroppar, hvilka dela sig på tvären och ofta
blifva förenade till kedjor. Dessa stafvar och
kedjor sammanhållas genom ett homogent slem och bilda
en slem-
mig hinna på ytan af ättika. De åstadkomnia, såsom
Pasteur visat, utspädd alkohols syrsätt-ning till
ättika. __ o. T. s.
Ättiksyra (Lat. a’cidum aceticum), kem., en till
fettsyrorna hörande organisk syra, CH3 . C02H,
hvars radikal CH8CO benämnes acetyl. Syran bildas
vid oxidation af alkohol och vid torr destillering
af trä. I utspädt och orent tillstånd (jfr Träsyra)
förekommer den i ättika. Een ättiksyra, kallad
is-ättika, är en skarpt sur, färglös vätska, som
i alla förhållanden kan blandas med vatten. Dess
egentliga vigt är l,oss. Yid omkr. -|- 4° stelnar
ättiksyran till en storbla-dig, islik massa, som
icke smälter förr än vid -f 17°. Dess kokpunkt
är 118°. Ättiksyran har intensiv lukt af ättika,
frambringar hvita fläckar och bläsor på huden samt
löser hartser, oljor och kolväten. Den nyttjas
till Utvärtes medicinskt bruk och till tekniska
fabrikat. Ättiksyrans salter, som kallas acetat, äro i
allmänhet lösliga i vatten. Mest använda äro blysaltet
(blysocker) och kopparsaltet (spanskgröna). P. T. c.
Ättiksyre-eter. Se Ättik-eter.
Ättik-alen, Anguillula aceti Dujardin, zool.,
är ett litet, masklikt djur, förr stäldt
bland infusionsdjuren, men numera räknadt
bland in-elfsmaskarna, Nematodes, eller
trådmaskarna. Ättik-ålarnas längd är 30 till 45
gånger större än bredden. Kroppen afsmalnar mot
bakre änden och slutar med en utdragen spets. Dessa
små trådmaskar förekommo förr ofta i grumlig,
slemhaltig ättika och begagnades gerna såsom prof
objekt för mikroskopen, men numera är ättik-ålen
vorden sällsynt, sedan ättikan förekommer fri
från slem och det blifvit tillåtet (i England) att
sätta till ättikan en ringa mängd af svafvelsyra.
o. T. s.
Äxing (af aoc\ bot., benämning på gräs med mer eller
mindre axlik blomställning. Ordet ingår i en mängd
grässlägtens namn, t. ex. elf-axing (se Sesleria),
hafre-ä. (se Trisetum), hund-ä. (se d. o.), kam-ä.,
tofs-ä. (se Koe-leria).
Ä’yräpää [-pä]. 1. Domsaga under Viborgs hofrätt,
omfattar socknarna Valkjärvi, Kautus, Mohla, Heinjoki
och Kivinebb samt fördelas på 4 tingslag. Areal 2,835
qvkm. Folkmängd 36,211 personer (1890). - 2. Härad
i Viborgs län, har samma omfattning som domsagan
och består af 5 länsmansdistrikt. - 3. Äldre namn
på Mohla (se d. o.) socken i ofvannämnda härad.
A. G. F.
18*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
