Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen / 549-550 (1894) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ättestupa, ett troligen genom misstydning af Isl. ætternisstapi, »slägtklippan», uppkommet ord - Ättika (Lat. acetum), kem., en mer eller mindre oren blandning af vatten och ättiksyra - Ättik-eter, kem., etyl-acetat - Ättikhoning. Se Oxymel - Ättikmoder (T. essigmutter), Mycoderma aceti F. Cohn, bot., är en bakterie - Ättiksyra (Lat. acidum aceticum), kem., en till fettsyrorna hörande organisk syra - Ättiksyre-eter. Se Ättik-eter - Ättik-ålen, Anguillula aceti Dujardin, zool., är ett litet, masklikt djur - Äxing (af ax), bot., benämning på gräs med mer eller mindre axlik blomställning - Äyräpää. 1. Domsaga under Viborgs hofrätt - Äyräpää. 2. Härad i Viborgs län - Äyräpää. 3. Äldre namn på Mohla socken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i senare tid uppkomna med ledning af nämnda, till
sin befogenhet minst sagdt tvifvelaktiga uppgifter
inom vår äldre literatur. Ad. N–n.

Ättika (Lat. acetum), kem., en mer eller mindre
oren blandning af vatten och ättiksyra (se d. o.),
som erhålles dels af träsyra (se d. o.) genom torr
destillering af trä (trä-ättika), dels genom jäsning
af alkoholhaltiga vätskor, t. ex. vin (vinättika; se
d. o.) eller svagt, med maltinfusion blandadt bränvin
o. dyl. Det kemiska förloppet vid ättikjäsningen kan
åskådliggöras genom ekvationen

C2H6O alkohol

+

2O syre

=

C2H4 O<sub>2 ättiksyra

+

H2O vatten

Man ser, att alkoholen genom förlust af väte och
upptagande af syre öfvergår till ättiksyra. Vinättika
(Fr. vinaigre) tillverkas företrädesvis i Orléans, der
man låter vinet surna i stora, låga fat. Vanlig ättika
beredes på det sätt att man låter utspädt bränvin
(med omkr. 10 proc. alkoholhalt) droppa i fat af ek,
som äro fyllda med hyfvelspån af bok, hvilka förut
blifvit impregnerade med ättika och bränvin. På
hyfvelspånen utvecklas en bakterie, »ättikmoder»
(se d. o.), som förmedlar alkoholens oxidation,
hvilken förlöper raskt vid en temperatur af + 20°
till 24°. På nämnda sätt beredd ättika innehåller 4
till 8 proc. ättiksyra, är vanligen något grumlig samt
innehåller ofta en liten mask (»ättikål»). Genom att
lemna ättika i beröring med aromatiska örter, såsom
dragon, basilika och lagerbär, kan man aromatisera den
(se vidare Dragon, farmak., och Röfvareättika). På
senare tider har man börjat i hushållen använda
utspädd, ren ättiksyra, beredd af bokträ, genom
destillering. P. T. C.

Ättik-eter, kem., etyl-acetat, C₂H₆ . O . CO . CH₃, en
eterart, som erhålles genom destillering af alkohol,
ättiksyrade salter (acetat) och svafvelsyra. Den är
en färglös vätska med angenäm lukt samt nyttjas
i medicin och till frukt- och romessencer.
P. T. C.

Ättikhoning. Se Oxymel.

Ättikmoder (T. essigmutter), Mycoderma aceti F. Cohn,
bot., är en bakterie, numera förd till klyfalgerna
(förr till klyfsvamparna), Schizophyceae. Dessa
bakterier uppträda som en otalig mängd korta,
stafformiga, knappt 1/1000 mm. breda, ofta rörliga
små kroppar, hvilka dela sig på tvären och ofta
blifva förenade till kedjor. Dessa stafvar och
kedjor sammanhållas genom ett homogent slem och bilda
en slemmig hinna på ytan af ättika. De åstadkomma, såsom
Pasteur visat, utspädd alkohols syrsättning till
ättika. O. T. S.

Ättiksyra (Lat. acidum aceticum), kem., en till
fettsyrorna hörande organisk syra, CH₃ . CO₂H,
hvars radikal CH₃CO benämnes acetyl. Syran bildas
vid oxidation af alkohol och vid torr destillering
af trä. I utspädt och orent tillstånd (jfr Träsyra)
förekommer den i ättika. Ren ättiksyra, kallad
is-ättika, är en skarpt sur, färglös vätska, som
i alla förhållanden kan blandas med vatten. Dess
egentliga vigt är 1,055. Vid omkr. + 4° stelnar
ättiksyran till en storbladig, islik massa, som
icke smälter förr än vid + 17°. Dess kokpunkt
är 118°. Ättiksyran har intensiv lukt af ättika,
frambringar hvita fläckar och blåsor på huden samt
löser hartser, oljor och kolväten. Den nyttjas
till utvärtes medicinskt bruk och till tekniska
fabrikat. Ättiksyrans salter, som kallas acetat, äro i
allmänhet lösliga i vatten. Mest använda äro blysaltet
(blysocker) och kopparsaltet (spanskgröna). P. T. C.

Ättiksyre-eter. Se Ättik-eter.

Ättik-ålen, Anguillula aceti Dujardin, zool.,
är ett litet, masklikt djur, förr stäldt
bland infusionsdjuren, men numera räknadt
bland inelfsmaskarna, Nematodes, eller
trådmaskarna. Ättik-ålarnas längd är 30 till 45
gånger större än bredden. Kroppen afsmalnar mot
bakre änden och slutar med en utdragen spets. Dessa
små trådmaskar förekommo förr ofta i grumlig,
slemhaltig ättika och begagnades gerna såsom
profobjekt för mikroskopen, men numera är ättik-ålen
vorden sällsynt, sedan ättikan förekommer fri
från slem och det blifvit tillåtet (i England) att
sätta till ättikan en ringa mängd af svafvelsyra.
O. T. S.

Äxing (af ax), bot., benämning på gräs med mer eller
mindre axlik blomställning. Ordet ingår i en mängd
grässlägtens namn, t. ex. elf-axing (se Sesleria),
hafre-ä. (se Trisetum), hund-ä. (se d. o.), kam-ä.,
tofs-ä. (se Koeleria).

Äyräpää [-pä]. 1. Domsaga under Viborgs hofrätt,
omfattar socknarna Valkjärvi, Rautus, Mohla, Heinjoki
och Kivinebb samt fördelas på 4 tingslag. Areal 2,835
qvkm. Folkmängd 36,211 personer (1890). — 2. Härad
i Viborgs län, har samma omfattning som domsagan
och består af 5 länsmansdistrikt. — 3. Äldre namn
på Mohla (se d. o.) socken i ofvannämnda härad.
A. G. F.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>