- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
585-586

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfverjodsyra. Se Jod, sp. 1219 - Öfverjägmästare såsom chef för skogs- och jägeristaten skulle enligt k. resolution af d. 14 Aug. 1682 anställas inom hvarje län - Öfverjäst. Se Jäst och Jäsning - Öfver-Kalix. Se Kalix 2 - Öfverkammarherre. Se Kammarherre - Öfver-Kiminge (F. Yli-Kiiminki), kapell under Kiminge pastorat i Uleåborgs län, Finland - Öfverkirurg, titel på chefen för kirurgiska afdelningen vid Serafimerlasarettet i Stockholm och vid Akademiska sjukhuset i Upsala - Öfverklorsyra. Se Klor - Öfverkommendant, en generals- eller amiralsperson - Öfverkommissarie, titel på en af ledamöterna i direktionen för Civilstatens pensionsinrättning och på en tjensteman i direktionen öfver flottans pensionskassa - Öfverkonstapel. 1. Sjöv., en inom artilleristaten vid örlogsflottan anställd underofficer - Öfverkonstapel. 2. Se Polis - Öfverkontrollör, titel på chefen för kontrollkontoret inom Jernvägsstyrelsens trafikafdelning - Öfverkragning (T. überkragung, Fr. encorbellement), kragstenskonstruktion, en redan i äldsta tider känd konstruktion af oäkta hvalf (»kraghvalf») - Öfverkrigsrätt, en domstol i andra instans - Öfverkyldt vatten, fys. När en vätska stelnar, antager hon en bestämd temperatur - Öfverlandshöfding var enl. 1634 års regeringsform § 23 titeln på riksråd, som förordnades till styresmän öfver Vestergötland, Finland, Livland, Preussen eller Småland - Öfverlandsvind, vind, som blåser från land mot sjösidan - Öfverlastadt, sjöv., säges om ett fartyg, som genom tung last blifvit så nedtryckt i vattnet, att det i hög sjögång arbetar hårdt och ej eger tillräcklig maklighet - Öfverledsegel. Se Ledsegel och Tackling - Öfverliggare, student, som »ligger» vid universitetet i åratal utöfver den normala tiden - Öfverliggedagar, de dagar, som behöfvas för ett fartygs lastning och lossning utöfver den öfverenskomna tiden (»liggedagarna»)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Öfverjodsyra. Se Jod, sp. 1219.

Öfverjägmästare såsom chef för skogs- och jägeristaten
skulle enligt k. resolution af d. 14 Aug. 1682
anställas inom hvarje län. Någon sådan tillsattes dock
ej för hvart och ett af de län, der en jägeripersonal
förefanns, utan det inträffade ofta, att samma person
var öfverjägmästare inom flere län. — Genom k. brefven
af d. 24 Febr. och d. 31 Mars 1865, d. 11 Maj 1866
samt d. 10 Dec. 1869 omorganiserades skogs- och
jägeristaten. Öfverjägmästarebefattningen indrogs,
och landet delades i 6 skogsinspektörsdistrikt,
hvart och ett omfattande flere revir. Antalet revir
inom hela riket bestämdes att tills vidare utgöra
74. Hvarje distrikt förestods af en skogsinspektör med
kontrollerande myndighet. — Genom k. instruktionen
för skogsstaten af d. 29 Nov. 1889 stadgades,
att skogsstaten, som lyder under Domänstyrelsen,
skall utgöras af tjenstemän såsom förvaltande
och betjente såsom bevakande personal. Till den
förvaltande personalen höra öfverjägmästare och
jägmästare. Af dessa förestå de förre distrikt,
de senare revir. Öfverjägmästaren är chef för
skogspersonalen inom distriktet (f. n. är landet
deladt i 9 distrikt) och skall i sådan egenskap
oaflåtligen öfvervaka, att de honom underlydande
tjenstemännen och betjente på föreskrifvet
sätt med noggranhet fullgöra sina åligganden.
C. G. Hz.

Öfverjäst. Se Jäst och Jäsning.

Öfver-Kalix. Se Kalix 2.

Öfverkammarherre. Se Kammarherre.

Öfver-Kiminge (F. Yli-Kiimink), kapell under Kiminge
pastorat i Uleåborgs län, Finland. Areal 542
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,055 pers. (1890).

Öfverkirurg, titel på chefen för kirurgiska
afdelningen vid Serafimerlasarettet (se d. o.) i
Stockholm och vid Akademiska sjukhuset i Upsala.

Öfverklorsyra. Se Klor.

Öfverkommendant, en generals- eller amiralsperson,
förekommer endast i Stockholm och Karlskrona. Se
Kommendant och Kommendantsstaten.

Öfverkommissarie, titel på en af ledamöterna i
direktionen för Civilstatens pensionsinrättning (se
d. o., sp. 392) och på en tjensteman i direktionen
öfver flottans pensionskassa.

Öfverkonstapel. 1. Sjöv., en inom artilleristaten vid
örlogsflottan anställd underofficer, som tillhörde
den mellersta af de tre före 1875 befintliga
underofficersgraderna och hade samma rang som
öfverstyrman och öfverskeppare. Jfr
Flagg-underofficer. — 2. Se Polis. R. N.

Öfverkontrollör, titel på chefen för kontrollkontoret
inom Jernvägsstyrelsens trafikafdelning, på vissa vid
bränvinstillverkning tillförordnade öfveruppsyningsmän
(se Bränvinslagstiftning, sp. 1256, och Kontrollör
2) och på en tjenstemän vid Generaltullstyrelsen
(se Skeppsmätning).

Ofverkragning (T. überkragung, Fr. encorbellement),
kragstenskonstruktion, en redan i äldsta tider känd
konstruktion af oäkta hvalf (»kraghvalf»), bestående
deri att man från
tvänne motstående murar (vederlagen) »utkragar»
stenskift öfver hvarandra, d. v. s. börjar med en
utspringande sten och lägger öfver denna en annan,
som utspringer ännu starkare, o. s. v., tills endast
en mindre öppning återstår, hvilken täckes med en
stenplatta (jfr Bro, sp. 1144, och Tholos). Äfven
en på väggen eller hörnet af ett hus framskjutande
utbyggnad, t. ex. en erker, kan stödas medelst
öfverkragning. — Om det äkta, af kilformiga stenar
sammansatta hvalfvet (»kilsnittshvalf») se Hvalf,
sp. 132.

Öfverkrigsrätt, en domstol i andra instans, som
tillsättes vid svenska armén utom riket eller vid
flottan på sjötåg och består af 1 generals- eller
amiralsperson (ordförande), 3 regementsofficerare
och 1 öfverauditör. Ordförande och öfverauditör utses
af konungen för den tid rättens verksamhet fortgår;
de öfrige af högste befälhafvaren.

Öfverkyldt vatten, fys. När en vätska stelnar,
antager hon en bestämd temperatur, som kallas
»stelningspunkt», men vätskor kunna under vissa
omständigheter afkylas under sin stelningspunkt utan
att öfvergå till fast form. Så har man lyckats afkyla
vatten ända till – 20° C., utan att is bildats. Vatten
af lägre temperatur än 0° säges vara »öfverkyldt». Se
vidare Smältning och Värme, sp. 7. A. Bi–n.

Öfverlandshöfding var enl. 1634 års regeringsform §
23 titeln på riksråd, som förordnades till styresmän
öfver Vestergötland, Finland, Livland, Preussen eller
Småland. I praktiken nyttjades dock i stället för
denna titel benämningen generalguvernör.

Öfverlandsvind, vind, som blåser från land mot
sjösidan. Då kusten är hög, blir denna vind i
allmänhet byaktig och kastande samt farlig för
seglande fartyg och båtar, som ligga nära kusten
R. N.

Öfverlastadt, sjöv., säges om ett fartyg, som
genom tung last blifvit så nedtryckt i vattnet,
att det i hög sjögång arbetar hårdt och ej eger
tillräcklig maklighet, utan sättes i fara att
af sjön nedbrytas och sjunka. I England skall
hvarje fartyg vara försedt med ett på sidan måladt
s. k. »Plimsoll-märke», som alltid skall vara synligt
i eller ofvanför vattenytan. Jfr
Plimsoll-lagen. — Stundom säges ett fartyg vara »öfverlastadt»,
då man vill angifva, att lastens tyngdpunkt ligger
för högt, så att fartyget riskerar att kantra.
R. N.

Öfverledsegel. Se Ledsegel och Tackling.

Öfverliggare, student, som »ligger» vid universitetet
åratal utöfver den normala tiden, vanligen utan att
taga någon examen. Denna vid de svenska universiteten
åtminstone förr talrika kategori är skildrad i
många typer af psevdon. Thord Bonde (O. Svahn) i
»Våra öfverliggare. Akademiska studier» (1885). —
I det tyska studentspråket återgifves begreppet
»öfverliggare» vanligen med bemoostes haupt
(»mossbelupet hufvud»), i det franska med fruit sec
(»torr frukt»).

Öfverliggedagar, de dagar, som behöfvas för ett fartygs
lastning och lossning utöfver den öfverenskomna tiden
(»liggedagarna»). Är ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfar/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free