Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfvertryck, fys., kallas ångans verksamma tryck i en ångmaskin - Öfverum, bruks- och landtegendom i Lofta socken, Kalmar län - Öfveruppsyningsman benämnes inom tullverket öfverbetjent, som vid tullplats utöfvar den närmaste tillsynen öfver tullbevakningen - Öfververk. Se Bröstpositiv och Manualer - Öfvervetil. Se Vetil - Öga (Lat. oculus), det organ i djurkroppen, som genom inverkan af lysande värmestrålar (ljus) förmedlar en synförnimmelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Har ångan i en ångmaskin utan kondensation, t. ex. i
ett lokomotiv, ett absolut tryck af 5 atmosferer,
erhåller man, genom fråndragning af det motverkande,
yttre atmosferens tryck, dess öfvertryck att vara
4 atmosferer. A. Bi–n.
Öfverum, bruks- och landtegendom i Lofta socken,
Kalmar län, omfattar med underlydande i Vestra
Eds, Dalhems, Ukna och Gamleby socknar 14 mtl,
med verk och inrättningar taxeradt till 1
mill. kr. Sjelfva bruket, bestående af
stångjerns verk, masugn, gjuteri och mekanisk verkstad,
ligger dels inom Vestra Eds, dels inom Lofta socken
vid ett vattendrag, Öfverumsån, som förenar sjöarna
Sådduggen och Ryfven och genomlöper en af de vackrare
dalgångarna i Tjust, innan det vid Vinö faller ut
i Gudingefjärden af Östersjön. Bruket sysselsätter
omkr. 350 arbetare. 1891 uppgick tillverkningen
till 1,500,000 kg. tackjern, 450,000 kg. gjutgods,
330,000 kg. stångjern samt 30,000 kg. stål- och
jernmanufaktur. Den vigtigaste tillverkningen
ar landtbruksredskap af alla slag, såsom plogar,
såningsmaskiner, skördemaskiner, tröskverk,
sädesrensningsmaskiner m. m., för hvilkas utmärkta
beskaffenhet bruket vunnit ett rättvist erkännande
så inom som utom landet. Bruket har jernvägs-, post-
och telegrafstation vid Norsholm–Vesterviks-jernvägen,
35 km. n. v. om Vestervik. Sjelfva Öfverumshemmanet,
på hvilket bruket sedermera anlades, tillhörde 1647
riksdrotset Per Brahe. 1655 privilegierades bruket
för tackjernsblåsning och stångjernssmide, och
1662 privilegierades styckgjuteriet. Egare var då
brukspatron Peter de Try, och samma namn möter ännu
1725. 1733 meddelades privilegier åt hofjunkaren
G. de Besche. I 19:de årh. har Ö. egts af friherre
J. C. Adelsvärd på Adelsnäs och öfvergick efter några
års mellantid till hans måg grefve A. Stackelberg på
Stensnäs, som egde det i början af 1860-talet. Det
kom sedan genom köp till engelska kapitalister och
eges nu af ett engelskt bolag, som bildades 1883
under firma »Aktiebolaget Öfverums bruk».
Öfveruppsyningsman benämnes inom tullverket
öfverbetjent, som vid tullplats utöfvar den närmaste
tillsynen öfver tullbevakningen.
Öfververk. Se Bröstpositiv och Manualer.
Öfvervetil. Se Vetil.
Öga (Lat. oculus), det organ i djurkroppen, som genom
inverkan af lysande värmestrålar (ljus) förmedlar en
synförnimmelse. Det är hos de högre djuren bygdt som
en camera obscura med en ljusbrytande apparat, genom
hvilken en bild af det sedda föremålet uppkastas på en
ljuspercipierande hinna (näthinnan), alldeles på samma
sätt som i en fotografiapparat genom objektivet en
bild uppkastas på den ljuskänsliga plåten. Till formen
är ögat hos menniskan nära nog sferiskt (»ögonglob»,
»ögonklot», bulbus), med en öppning framtill, uti
hvilken den ljusbrytande apparaten är infogad. Denna
utgöres främst af en genomskinlig hinna, hornhinnan,
h (se fig.), hvilken såsom en kalott är fäst på
öppningens rand, och der bakom af ett linsformigt
organ, kristallinsen, l, framför
hvilken en särskild hinna, regnbågshinnan (iris), i,
är utspänd. Den sistnämnda, som alltefter rikedomen
på pigment är af brun eller blå, stundom skiftande
grå eller grönaktig färg, är ej hel, utan i midten
perforerad och har förmågan att sammandraga sig och
utvidga sig, så att det centrala hålet, pupillen
(ögonstenen), blir större eller mindre. Den verkar på
detta sätt som en blända af olika storlek och släpper alltefter
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
