- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
635-636

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öl och ölbryggeri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ännu icke voro bofasta, utan stadda på vandring, torde
honing af vildbin hafva varit för dem städse lätt
tillgänglig; de behöfde då endast af denna framställa
en lämplig sockerlösning och öfverlemna densamma åt
sjelfjäsning med tillhjelp af de jäsningsorganismer,
som allestädes förefinnas i luften. Då de sedermera
blefvo bofasta och utvecklade åkerbruk, blef
sannolikt tillgången på vildhoning svårare på grund
af flitig skattning i nybyggenas omnejd. Man lärde
sig då, att äfven ur groende säd kunde framställas
sockerlösningar, hvilka vid förjäsning lemnade
ett lämpligt surrogat för mjödet. Den gamla Eddan
nämner också på flere ställen samtidigt mjöd och
öl[1], af hvilka städse det förra betecknas såsom
förnämligare. Småningom blef ölet äfven i Norden
hufvuddrycken vid hvarje gille, och hvilken rol
det hos oss en gång spelat synes bäst af sådana i
språket bevarade uttryck som »barns-öl, »graföl»,
»ölsinne», »taga öl för ärende». Under medeltiden
och långt senare skeppades öl i stor mängd till de
skandinaviska landen från tyska städer och utgjorde
en af Hansans vigtigare handelsartiklar. Omtyckta
ölsorter voro bl. a. Braunschweiger-mumma, Pryssing
(d. v. s. preussiskt öl), Danziger-, Lybecker-,
Rostocker- och Stralsunder-öl samt Barst-öl (från
Barth i Pommern) och Eimbecker-öl (hvaraf det tyska
ordet bock, »bock-bier»). — I Sverige utvecklade
sig småningom ur hembrygden handbryggerier, och redan
under Gustaf Vasas tid bestämdes rättigheten
till ölbryggning till afsalu genom särskilda
privilegier samt blef jämväl belagd med
skatteafgift, som äfven, ehuru i mindre mån,
drabbade hembrygden. Maltdryckstillverkningen hos
oss qvarstod länge på handtverkets ståndpunkt, och
hembrygden utöfvades i stor utsträckning i synnerhet
vid högtider, i det hvarje husmoder satte en ära uti
att kunna brygga ett godt öl. Våra äldre maltdrycker
kunde hänföras till tvänne grupper: svagöl l. dricka
samt starköl l. dubbelöl, hvilka beteckningar
återfinnas såväl i Gustaf Vasas förordningar som i
Bellmans sånger. Först med införande af den bajerska
underjäsningen och dekoktionsmäskning uppsvingade
sig vår maltdryckstillverkning till en verklig
industri. Banbrytaren i denna riktning var hos oss
f. d. löjtnanten Fredrik Rosenqvist af Åkershult, som
1843 anlade det första underjäsningsbryggeriet efter
tyskt mönster i Stockholm vid Södra Tullportsgatan
(nuv. Östgötagatan). Tillverkningen vid »Tyska
bryggeriet», såsom det kallades, leddes af den
tyske bryggmästaren Franz Adam Bechmann. Den
vigtiga förbättringen trängde sig snart igenom,
och genom ångkraftens användande och de mindre
kapitalens sammanslutning i aktieföretag har
maltdryckstillverkningen i Sverige svingat sig
upp till en af landets förnämsta industrier. —
Se Jul. E. Thausing: »Die theorie und praxis der
malzbereitung und bierfabrikation» (4:de uppl. 1894),
»Meddelelser fra Carlsberg-laboratoriet» (Köpenhamn)
och »Svenska Bryggareföreningens Månadsblad».
Tillverkning och förbrukning af maltdrycker 1888–1889.
Tillverkning Förbrukning
Antal
bryggerier
qvantitet hl.pr. innevånare
liter
qvantitet hl.pr. innevånare
liter
Tyska riket 26,232 48,354.218 103,21 47,573,029 101,54
Bajern särskilt 5,260 14,064,842 263,40 12,311,799 227,15
Österrike-Ungern 1,942 13,142,842 34,69 12,933,001 34,14
Italien 139 137,745 0,48 216,137 0,76
Storbritannien och Irland 11,997 46,861,584 121,70 46,028,860 119,55
Frankrike 2,774 8,382,954 21,93 8,568 747 22,42
Rysland 1,323 3,763,554 3,53 — —
Finland 157,265 7,45 — —
Holland 546 1,521,498 34,18 1,507,998 33,88
Belgien 2,759 10,165,582 184,16 10,266,486 185,99
Sverige[2]
374 900,000 18,96 903,300 19,02
Norge 47 479,116 24,08 479,216 24,08
Danmark 280 2,000,000 95,40 1,984,902 94,68
Grekland 6 30,000 1,52 31,500 1,59
Rumanien 34,000 0,63 34,500 0,64
Schweiz 423 1,033,000 35,21 1,075,641 36,86
Serbien 13 50,000 2,49 53,351 3,65
Bulgarien 13 25,000 0,79 26,500 0,84
Spanien 60 120,000 0,68 — —
Nord-Amerikas För. stater 2,144 31,460,978 57,20 31,503,270 57,28

A. C.


[1] Det nordiska ordet öl, Eng. ale, anses bildadt
af roten i Fornnord. verbet ala (motsv. Lat. alere),
föda, nära. Det tyska och det holländska ordet för öl
är bier (Eng. beer, Fr. bière), af Fornhögt. bior (Isl.
bjórr), som af språkforskarna numera sammanställes med
det tyska verbet brauen (Eng. brew), blanda, brygga.
[2] I dessa uppgifter ingå icke svagdricksbryggerierna och deras tillverkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfar/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free