Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öl och ölbryggeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu icke voro bofasta, utan stadda på vandring, torde
honing af vildbin hafva varit för dem städse lätt
tillgänglig; de behöfde då endast af denna framställa
en lämplig sockerlösning och öfverlemna densamma åt
sjelfjäsning med tillhjelp af de jäsningsorganismer,
som allestädes förefinnas i luften. Då de sedermera
blefvo bofasta och utvecklade åkerbruk, blef
sannolikt tillgången på vildhoning svårare på grund
af flitig skattning i nybyggenas omnejd. Man lärde
sig då, att äfven ur groende säd kunde framställas
sockerlösningar, hvilka vid förjäsning lemnade
ett lämpligt surrogat för mjödet. Den gamla Eddan
nämner också på flere ställen samtidigt mjöd och
öl[1], af hvilka städse det förra betecknas såsom
förnämligare. Småningom blef ölet äfven i Norden
hufvuddrycken vid hvarje gille, och hvilken rol
det hos oss en gång spelat synes bäst af sådana i
språket bevarade uttryck som »barns-öl, »graföl»,
»ölsinne», »taga öl för ärende». Under medeltiden
och långt senare skeppades öl i stor mängd till de
skandinaviska landen från tyska städer och utgjorde
en af Hansans vigtigare handelsartiklar. Omtyckta
ölsorter voro bl. a. Braunschweiger-mumma, Pryssing
(d. v. s. preussiskt öl), Danziger-, Lybecker-,
Rostocker- och Stralsunder-öl samt Barst-öl (från
Barth i Pommern) och Eimbecker-öl (hvaraf det tyska
ordet bock, »bock-bier»). — I Sverige utvecklade
sig småningom ur hembrygden handbryggerier, och redan
under Gustaf Vasas tid bestämdes rättigheten
till ölbryggning till afsalu genom särskilda
privilegier samt blef jämväl belagd med
skatteafgift, som äfven, ehuru i mindre mån,
drabbade hembrygden. Maltdryckstillverkningen hos
oss qvarstod länge på handtverkets ståndpunkt, och
hembrygden utöfvades i stor utsträckning i synnerhet
vid högtider, i det hvarje husmoder satte en ära uti
att kunna brygga ett godt öl. Våra äldre maltdrycker
kunde hänföras till tvänne grupper: svagöl l. dricka
samt starköl l. dubbelöl, hvilka beteckningar
återfinnas såväl i Gustaf Vasas förordningar som i
Bellmans sånger. Först med införande af den bajerska
underjäsningen och dekoktionsmäskning uppsvingade
sig vår maltdryckstillverkning till en verklig
industri. Banbrytaren i denna riktning var hos oss
f. d. löjtnanten Fredrik Rosenqvist af Åkershult, som
1843 anlade det första underjäsningsbryggeriet efter
tyskt mönster i Stockholm vid Södra Tullportsgatan
(nuv. Östgötagatan). Tillverkningen vid »Tyska
bryggeriet», såsom det kallades, leddes af den
tyske bryggmästaren Franz Adam Bechmann. Den
vigtiga förbättringen trängde sig snart igenom,
och genom ångkraftens användande och de mindre
kapitalens sammanslutning i aktieföretag har
maltdryckstillverkningen i Sverige svingat sig
upp till en af landets förnämsta industrier. —
Se Jul. E. Thausing: »Die theorie und praxis der
malzbereitung und bierfabrikation» (4:de uppl. 1894),
»Meddelelser fra Carlsberg-laboratoriet» (Köpenhamn)
och »Svenska Bryggareföreningens Månadsblad».
Tillverkning och förbrukning af maltdrycker 1888–1889. | |||||
Tillverkning | Förbrukning | ||||
Antal bryggerier | qvantitet hl. | pr. innevånare liter | qvantitet hl. | pr. innevånare liter | |
Tyska riket | 26,232 | 48,354.218 | 103,21 | 47,573,029 | 101,54 |
Bajern särskilt | 5,260 | 14,064,842 | 263,40 | 12,311,799 | 227,15 |
Österrike-Ungern | 1,942 | 13,142,842 | 34,69 | 12,933,001 | 34,14 |
Italien | 139 | 137,745 | 0,48 | 216,137 | 0,76 |
Storbritannien och Irland | 11,997 | 46,861,584 | 121,70 | 46,028,860 | 119,55 |
Frankrike | 2,774 | 8,382,954 | 21,93 | 8,568 747 | 22,42 |
Rysland | 1,323 | 3,763,554 | 3,53 | — — | — |
Finland | — | 157,265 | 7,45 | — — | — |
Holland | 546 | 1,521,498 | 34,18 | 1,507,998 | 33,88 |
Belgien | 2,759 | 10,165,582 | 184,16 | 10,266,486 | 185,99 |
Sverige[2]
| 374 | 900,000 | 18,96 | 903,300 | 19,02 |
Norge | 47 | 479,116 | 24,08 | 479,216 | 24,08 |
Danmark | 280 | 2,000,000 | 95,40 | 1,984,902 | 94,68 |
Grekland | 6 | 30,000 | 1,52 | 31,500 | 1,59 |
Rumanien | — | 34,000 | 0,63 | 34,500 | 0,64 |
Schweiz | 423 | 1,033,000 | 35,21 | 1,075,641 | 36,86 |
Serbien | 13 | 50,000 | 2,49 | 53,351 | 3,65 |
Bulgarien | 13 | 25,000 | 0,79 | 26,500 | 0,84 |
Spanien | 60 | 120,000 | 0,68 | — — | — |
Nord-Amerikas För. stater | 2,144 | 31,460,978 | 57,20 | 31,503,270 | 57,28 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>