Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öland, ö i Östersjön, Götalands och hela Sveriges minsta landskap - Öland, ö i Liimfjorden - Ölander, Per August - Ölands medelkontrakt, i Kalmar stift - Ölands norra kontrakt, i Kalmar stift - Ölands södra kontrakt, i Kalmar stift - Ölandstoken, bot. Se Ptentilla - Ölbeskattning. Se Maltskatt och Öl - Ölbryggning. Se Öl - Öljaren, insjö i norra Södermanland - Öljehult, socken i Blekinge län - Ölme (Ölmehärad), socken i Värmlands län - Ölme härad, i Värmlands län - Ölmestad, socken i Jönköpings län - Ölmevalla (Örmevalla, Ormevalla), socken i Hallands län - Ölreich. Se Oelreich - Ölrun, Nord. mytol., namnet på en i Valundsagan uppträdande valkyrja - Öls. Se Oels - Ölsboda, bruks- och landtegendom i Nysunds socken, Örebro län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en dansk-lybsk flotta under P. Skram och F. Knebel,
hvilket slag blef oafgjordt; vid norra udden d. 30–31
Maj 1564 emellan svenskarna under J. Bagge (se denne)
och en dansk-lybsk flotta under H. Trolle, då Bagge
blef fången; vid ön Jungfrun omkr. 9 km. v. om
Ö. d. 14 Aug. 1564 emellan svenskarna under Klas
Horn och en dansk-lybsk flotta under Trolle, som
besegrades; utanför Hulterstad d. 1 Juni 1676
emellan svenska flottan under L. Creutz och en
dansk-holländsk flotta under N. Juel och Tromp, då
svenskarna besegrades (se Uggla, K.); vid södra udden
d. 26 Juli 1789 emellan svenska flottan under hertig
Karl och en rysk flotta under Tjitjagov, hvilken
strid blef oafgjord genom försumlighet å svensk sida
(se Lilliehorn, P.). — Se »Carl Linnaei Öländska och
Gothländska resa åhr 1741» (1745), »Beskrifning öfwer
Öland, besynnerligen det norra mötet eller fögderiet»
(af P. Åhstrand; utg. af S. L. Gahm Persson 1768),
Abr. Ahlqvist: »Ölands historia och beskrifning» (2
bd, 1822, 1825), »ett af de omsorgsfullaste arbeten
af denna art, som vår litteratur eger» (Styffe),
G. Volm. Sylvander: »Borgholms slotts historia»
(1877), och L. Åkerblom: »Die insel Öland an der
Ostsee» (Lybeck, 1889). A. G. E. E. K. S. K. H. W–man.
Öland, ö i Liimfjorden, n. om »Nibe bredning», utgör
en egen socken under Hjörring amt, Danmark, och är
genom en utfyllning förenad med fastlandet. Areal
omkr. 27 qvkm. 638 innev. (1890). På Ö. låg under
medeltiden benediktin-nunneklostret Ökloster, som
inrättades under 12:te årh. och vid reformationen
öfvergick till ett verldsligt län, tills det 1573
ombildades till en herregård, Oxholm. Klosterkyrkan
är ännu sockenkyrka för ön. E. Ebg.
Öländer, Per August, tonsättare, född i Linköping
d. 8 Jan. 1824, blef student i Upsala 1844, tog
derst. kameralexamen och inskrefs 1847 såsom
e. o. kammarskrifväre i tullverket, der han 1867
avancerade till kontrollör. Död i Stockholm d. 3
Aug. 1886. Af fadern, som var organist, erhöll
U. en grundlig musikalisk uppfostran, uppträdde
redan som skolgosse offentligen såsom solist på
violin och utvecklade ytterligare sin talang,
dels i Upsala genom umgänge med director musices
J. E. Nordblom, med hvars dotter han 1853 gifte sig
(se Nordblom), dels i Stockholm genom medverkan i
den s. k. Falkenholmska stråkqvartetten. Derjämte
uppträdde han såsom kompositör. Operan Blenda,
som erhöll ett af konungen utfäst täflingspris
och gafs å Stora teatern 1876, eger en del lyriska
förtjenster, men är till ämnet och omfånget för stor
för Ö:s blygsamma talang; bättre lyckades han med
den lilla melodiösa operetten Mäster Placide å Nya
teatern 1879. Dessutom skref Ö. en Missa sollennis,
två Davids psalmer för soli, kör och orgel, en dito
för solo med piano och violoncell, en stråksextett,
flere stråkqvartetter, en symfoni, sång-qvartetter,
solosånger m. m. 1864 vardt han ledamot af Musikaliska
akad. A. L.
Ölands medelkontrakt, i Kalmar stift, omfattar de
9 pastoraten Repplinge och Högsrum; Gärdslösa och
Bredsätra; Långlöt; Runsten;
Norra Möckleby; Torslunda; Glömminge och Algutsrum;
Sandby och Gårdby; Vickleby. Areal 50,987 har. 12,053
innev. (1892).
Ölands norra kontrakt, i Kalmar stift, omfattar de
7 pastoraten Böda; Högby; Källa; Persnäs och Föra;
Löt och Alböke; Köping och Ekby; Borgholms stad. Areal
44,330 har. 12,743 innev. (1892).
Ölands södra kontrakt, i Kalmar stift, omfattar de 7
pastoraten Resmo och Mörbylånga; Kastlösa; Hulterstad
och Stenåsa; Smedby och Södra Möckleby; Segerstad;
Gräsgård; Ås och Veritlinge. Areal 39,243 har. 8,478
innev. (1892).
Ölandstoken, bot. Se Potentilla.
Ölbeskattning. Se Maltskatt och Öl.
Ölbryggning. Se Öl.
Öljaren, insjö i norra Södermanland, omgifven af
Julita och Österåkers socknar, omkr. 10 km. lång i
n. v.–s. ö. och högst 3,3 km. bred, med en ytvidd
af 1,863 har, 24 m. öfver hafvet. Tillflödena äro
obetydliga. Sjön har aflopp till Hjelmaren genom den
omkr. 1,5 km. långa Forsån.
Öljehult, socken i Blekinge län, Bräkne härad. Areal
7,240 har. 2,076 innev. (1892). Annex till
Bräkne-Hoby, Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt.
Ölme (Ölmehärad), socken i Värmlands län, Ölme
härad. Areal 17,938 har. 2,888 innev. (1892). Ö. utgör
ett regalt pastorat, Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Ölme härad, i Värmlands län, ingår i Östersysslets
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Ölme och
Varnum. Areal 39,778 har. 5,432 innev. (1892).
Ölmestad, socken i Jönköpings län, Vista
härad. Areal 4,783 har. 1,431 innev. (1892). Ö. utgör
ett regalt pastorat, Vexiö stift, Vista kontrakt.
Ölmevalla (Örmevalla, Ormevalla), socken i
Hallands län, Fjäre härad. Areal 3,310 har. 1,338
innev. (1892). Ö. bildar med Landa ett konsistorielt
pastorat, Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt.
Ölreich. Se Oelreich.
Ölrun, Nord. mytol., namnet på en i Valundsagan
uppträdande valkyrja i svanhamn, hustru till
den ryktbare bågskytten Egil, Valunds broder.
Ad. N–n.
Öls. Se Oels.
Olsboda, bruks- och landtegendom i Nysunds socken,
Örebro län, vid sjön Stora Björken och det vattendrag,
som förenar nämnda sjö och sjön Ölen, helt nära
Nordvestra stambanan. Egendomen omfattar i Nysunds,
Qvistbro och Karlskoga socknar tillsammans 6,818
mtl, med Ö. jernbruk och qvarn taxerade till 500,000
kr. (1892). Ö., som rätteligen heter Norra Boda, var
på 1600-talet anslaget till socknens presterskap,
men fick 1660 bruksprivilegier och egdes under ett
århundrade af flere slägter, såsom De Besche, Wester
och Camitz. 1772 inköptes bruket af bruksegaren Elias
Strokirk och öfvergick efter hans död, 1811, till
sonen J. Strokirk, som gjorde storartade nybyggnader
och andra anläggningar. Efter hans död (1856) såldes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
