Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öregrund, sjöstad i nordöstra Upland (Roslagen), Stockholms län - Öregrundsgrepen, hafsvik af Bottniska viken - Örekilselfven, namn på det vattendrag, hvars nedersta lopp benämnes Qvistrumselfven - Örekrog. Se Krogen - Öreryd, socken i Jönköpings län - Öresjön, insjö i södra Vestergötland - Öresland (Fornsv. öræs land), en benämning, som i våra landskapslagar nyttjas till angifvande af ett jordområde af en viss storlek - Öresten, kungsgård i Örby socken - Öresund (Isl. Eyrarsund; jfr Ör), hafsarm, som mellan Skåne och Själland förenar Östersjön med Kattegatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit en ganska mycket besökt bad- och
sommarvistelseort. — Ö. räknar sin tillvaro
såsom stad från 1491 och är urspr. en koloni
från Östhammar. Konung Kristian II lät uppbränna
staden, hvars innevånare då flyttade till Östhammar,
men Gustaf I återställde densamma. 1561–62 bar Per
Brahe d. ä. titeln grefve till Ö. För öfrigt finnes
i Ö:s historia föga att förmäla annat än om flere
förstörande eldsvådor och att staden härjades af
ryssarna 1719. — Stadens vapen är ett seglande,
tvåmastadt fartyg (svart) på silfverbotten.
A. G.
Öregrundsgrepen, hafsvik af Bottniska viken, mellan
Gräsön i ö. och Uplands fastland i v. Viken fortsattes
åt s. ö. genom ett sund, som mellan Gräsön och flere
andra öar samt fastlandet leder till Ålands haf
vid Svartklubbens fyr. Farleden genom Ö. och nämnda
sund begagnas mycket af sjöfarande, i synnerhet vid
stormigt väder, till undvikande af öppna sjön.
Örekilselfven, namn på det vattendrag, hvars nedersta
lopp benämnes Qvistrumselfven (se d. o.). Längden är
86 km.
Örekrog. Se Krogen.
Öreryd, socken i Jönköpings län, Mö härad. Areal 6,975
har. 488 innev. (1892). Annex till Stengårdshult,
Skara stift, Redvägs kontrakt.
Öresjön, insjö i södra Vestergötland, Marks härad,
57,9 m. öfver hafvet, bestående af de genom ett smalt
sund förenade Östra Ö. i n. ö. och Vestra Ö. i s. v.,
med en sammanlagd längd af 12 km. Från Östra Ö. leder
den korta Slottsån.. förbi Öresten ned till Viskan. —
En annan Öresjö ligger i Vedens härad, 132 m. öfver
hafvet, och genomflytes af Viskan. Utmed östra
stranden går Borås–Herrljunga jernväg.
Öresland (Fornsv. öraes land), en benämning, som i
våra landskapslagar nyttjas till angifvande af ett
jordområde (åkerjord) af en viss storlek, nämligen
en åttondel af ett markland (se d. o.). Ett öresland
omfattade 3 örtugsland, och ett örtugsland åter
delades i 8 penningsland. Schlyter påvisar i sin
ordbok till »Sveriges gamla lagar» (art. »Markland»),
att om, såsom man med säkerhet kan antaga,
benämningarna »markland», »öresland» o. s. v. hafva
från början gifvits jord, för hvilken man betalade 1
mark, 1 öre o. s. v. i afrad, och om i Sverige såsom
i Danmark jordegendom var värd 24 gånger så mycket
som den afrad, hvilken en landbo kunde betala derför,
så skulle ett örtugsland ursprungligen hafva varit
vardt 1 mark silfver, ett pris, som Uplandslagen
verkligen bestämmer för ett örtugsland. Af senare
upptagen jord i detta landskap blef 1 örtugsland till
följd af myntförsämringen i sjelfva verket ej vardt
mer än 16 örtugar silfver.
Öresten, kungsgård i Örby socken, Marks härad,
Elfsborgs län, 3 mtl kronosäteri med derunder lydande
2 3/4 mtl i samma socken samt 3/4 mtl i Berghems
socken. Kungsgården var förr boställe för öfversten
vid Elfsborgs regemente, men är nu indragen och för
kronans räkning utarrenderad. På kungsgårdens egor,
på en klippa (nu kallad Slottsberget) vid Öresjöns
utlopp, låg under medeltiden Örestens
slott, af hvilket ännu några lemningar (sjelfva
grundmurarna) finnas. Det anlades omkr. 1366 under
kriget mellan kon. Håkan, Valdemar och Albrekt,
hörde 1384 till Bo Jonssons förläningar, och Algot
Månsson (Sture) blef der hans fogde. Efter segern
vid Falköping (1389) fick riddaren Niklis Jonsson
(Svarte Skåning) Mark i förläning eller pant, och
hans son, riddaren Jöns Niklisson (Svarte Jöns),
erhöll sannolikt slottet efter honom. Vid Engelbrekts
tåg våren dansk, Jösse Larsson, fogde der. Han
fick fritt aftåg, hvarefter slottet förstördes. Det
återuppbyggdes mot slutet af Karl Knutssons regering,
och kon. Kristian gjorde 1470 ett försök att
intaga det, men vardt af Sten Sture och uppbådade
vestgötabönder slagen på flykten. 1502 intogs
och brändes det af danskarna, men återuppbyggdes,
dock troligen först under Sten Sture d. y:s tid. —
Örestens län omfattade endast Marks härad. — Den 28
Nov. 1568 gafs Ö. jämte 28 hela och 7 halfva hemman
i Marks och Ås härad i Vestergötland samt Stranda
härad i Småland (forna Kronobäcks klosters gårdar)
till friherreskap under namn af friherreskapet
Kronobäck och Ö. åt riksrådet friherre Erik
Gustafsson Stenbock. Donationen konfirmerades och
ökades d. 9. April 1582, hvarefter den omfattade,
utom Ö. kungsgård med dess underlydande 5 gårdar, 30
hela och 5 halfva hemman samt 3 torp i Vestergötland
(Marks, Kinds och Ås härad) och 22 hela och 5 halfva
hemman i Småland (Stranda härad), sammanlagdt 52 hela
och 10 halfva hemman, samt 3 torp.
Öresund (Isl. Eyrarsund; jfr Ör), hafsarm, som mellan
Skåne och Själland förenar Östersjön med Kattegatt
och utgör den vanligast begagnade farleden till och
från Östersjön. Gränserna i n. och s. äro obestämda;
i sin största utsträckning anses Ö. l. Sundet,
som är den bland sjöfarande vanliga benämningen,
sträcka sig från Kullen till Falsterbo, således
en sträcka om vid pass 140 km. Sundets bredd på
smalaste stället, mellan Helsingborg och Helsingör,
är 4 km., vid Landskrona 15, vid Köpenhamn–Lomma 30
och vid Kjögebukt–Foteviken 50 km. Inga andra öar
finnas än den svenska ön Hven och de danska öarna
Saltholm och Amager, om man ej räknar de på bankar
i sundet vid Köpenhamn och vid Landskrona byggda
fästningsverken. Genom Ö., går en bland verldens
största stråkvägar för handelssjöfarten. Visserligen
är vattnets djup något större i Stora Belt, men
de många grunden göra samfärdseln derstädes mera
riskabel än genom Ö. I sundets norra del är farvattnet
tillräckligt djupt för de största fartyg såväl i den
bredare, vestra, passagen mellan Hven ock Själland
som i den smalare, östra, mellan Hven och Skåne;
men längre söderut, genom farlederna Drogden
(mellan Amager och Saltholm) samt Flintrännan (mellan
Saltholm och Sverige), kunna icke fartyg af större
djupgående passera än 6 m. i den förra och 7 m. i
den senare. — Det var först på 1500-talet, sedan
hansestädernas makt brutits, som holländarna, för
att deltaga i handeln på Östersjön, började begagna
sjövägen genom Ö. samt svenskarna på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
