Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örnsköld, Per Abraham - Örnsköldsvik, Sveriges f. n. (1894) yngsta stad, ligger i norra delen af Ångermanland - Örnsordnar. 1. Hvita örns orden (se d. o. och Serbien, sp. 897) - Örnsordnar. 2. Röda örns orden (Orden des rothen adlers), en preussisk orden - Örnsordnar. 3. Svarta örns orden (Orden des schwarzen adlers), Preussens förnämsta orden - 1. Örnstedt, Frans Joël
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angripen af några riksdagsbönder från hans eget
län; »troligtvis hade någon herrehand fört
pennan». Anledningen till detta angrepp tyckes
hafva varit »dels afundens förbittring öfver den
store mannens ära, dels tröghetens ovilja mot
de många tvärhastigt införda reformerna, dels
sjelfkänslans harm öfver hans något egenmäktiga
förfarande». Den mäktige Nordencrantz beskyllde
dessutom Ö. för delaktighet i Jennings förvaltning
af bankens angelägenheter. Ö:s fiender utgåfvo
skriften i tryck för att nedsätta honom i allmänhetens
omdöme. Kort derefter utkom en motskrift, som innehöll
ett varmt försvar för Ö. Den mot honom riktade
anklagelseskriften hade häller ingen annan verkan, an
att han 1769 förflyttades till Nyköpings län. Äfven
på denna plats utvecklade han stor verksamhet,
ehuru den ej i Södermanland kunnat lemna så djupa
spår efter sig som i de tre ofvannämnda landskapen,
Vid 1771 års riksdag beskylldes han för att hafva
begått flere olagligheter vid riksdagsmannavalen
till förmån för sina partivänner, hattarna. S. å,
upphöjdes han i friherrligt stånd. Han dog d. 16 April
1791 i Nyköping. — Ö:s verksamhet som landshöfding
i Norrland har blifvit skildrad af biskoparna Nordin
och Franzén. Staden Örnsköldsvik är uppkallad efter
honom. Hans minne har ock på flere andra sätt hedrats
af innevånarna i det län han först styrde. Ö. var
gift med Ulrika Eleonora v. Berchner, som var en
af de mest märkliga damerna på Gustaf III:s tid,
hvilket man kan se bl. a. af G. J. Ehrensvärds
»Dagboksanteckningar». A. H–ld.
Örnsköldsvik, Sveriges
f. n. (1894) yngsta stad, ligger i norra delen af
Ångermanland, vid norra stranden af Domsjöfjärden af
Bottniska viken. Genom ett k. bref d. 6 Okt. 1842
bestämdes, att en köping skulle anläggas på ett af
kronan inköpt hemman i Norrlungångers by i Själevads
socken, hvilken köping erhöll namnet Ö. efter den om
Norrlands utveckling högt förtjente P. A. Örnsköld
(se denne), landshöfding i Vesternorrlands län
1762–69. Köpingen förkofrade sig raskt, blef egen
kommun 1863, fick sina gränser såsom sådan bestämda
1890 samt erhöll genom k. brefvet d. 17 Febr. 1893
stadsrättigheter, att åtnjutas, sedan rådstufvurätt
och magistrat inrättats och rådhus blifvit bygdt,
hvilket skedde under loppet af 1893, till följd hvaraf
platsen blef stad med ingången af år 1894. S. å. d. 1
Juli öppnades stadens tullkammare. Ö. är väl
bebygdt, har ett synnerligen vackert läge
och en förträfflig hamn samt idkar en betydlig
utförsel af trävaror. Genom bibanan Ö.–Mellansel
har staden järnvägsförbindelse med statens
stambanenät. Innevånarnas antal har från 481 år 1870
vuxit till 728 år 1880, 1,094 år 1890 och 1,757 år
1892. Taxeringsvärdet utgjorde 1892 1,648,325 kr.,
deraf 26,400 kr.; för jordbruksfastighet. Kommunens
tillgångar voro 1891 bokförda till ett värde af
325,750 kr., skulderna upptogos till 240,150 kr. För
kommunala behof uttaxerades kr. 4,50 à 2,58 för hvarje
krona bevillning. S. å. funnos 57 handtverkare, med
71 arbetare, men endast 1 fabrik, ett bryggeri, med 5
arbetare och 23,000 kr. tillverkningsvärde. Platsens
egen handelsflotta utgjorde 16 fartyg, om tillsammans 602
tons drägtighet. År 1892 besöktes hamnen af 1024
ankommande och afgående fartyg, om 244,094 tons
drägtighet, och inflöto i hamnafgifter omkr. 10,000
kr. Handlandenas antal var 65, med 76 biträden. I
staden finnas afdelningskontor af Hernösands enskilda
bank, sparbank och 4-klassigt allmänt läroverk. I
kyrkligt hänseende är Ö. annex till Själevad. A. G.
Örnsordnar. 1. Hvita örns orden (sed. o. och Serbien,
sp. 897). — 2. Röda örns orden (Orden des rothen
adlers), en preussisk orden, som stiftades d. 17
Nov. 1705 af arf prinsen Georg Vilhelm af Baireuth
under benämningen Ordre de la sincéreté och 1792
upphöjdes till preussiska monarkiens andra orden. Den
omfattar sedan d. 18 Jan. 1830 fyra klasser, till
hvilka konung Vilhelm vid sin kröning, 1861, lade
storkors såsom öfversta klass. Ordenstecknet utgöres
af ett gyllene, hvitt emaljeradt kors utan spetsar
samt en hvit midtsköld, som på åtsidan visar den
krönta röda örnen och på frånsidan initialerna
F. W. med krona öfver. Ordensbandet är hvitt,
med orangefärgade strimmor nära kanterna. Riddarna
af första klassen och de äldste af den andra bära
dessutom på bröstet en åttaspetsig silfverstjerna med
röda örnens bild, på hvars bröst det hohenzollernska
vapnet med den latinska omskriften Sincere
et constanter (»redligt och ståndaktigt») är
anbragt. Sedan 1848 förlänas denna orden äfven med
militär utstyrsel (två korsade svärd vid ringen). Alla
riddare af Svarta örns orden äro tillika medlemmar
af Röda örns första klass. — 3. Svarta örns orden
(Orden des schwarzen adlers). Preussens förnämsta
orden, stiftades af konung Fredrik I vid hans kröning,
d. 18 Jan. 1701, och består af en enda klass. Ordens
stormästare är konungen, och de k. prinsarna äro födda
riddare af densamma. För öfrigt förlänas den endast
åt utländska furstar och deras förnämsta dignitärer
samt inländska militära och civila ämbetsmän af minst
generallöjtnants rang. Den gifves endast åt personer,
som förut äro riddare af Röda örns ordens första
klass, och medför för innehafvåren ärftligt preussiskt
adelskap. Ordenstecknet är ett blått emaljeradt,
åttaspetsigt kors med statsvapnets svarta krönta örn
i de fyra mellanrummen mellan armarna samt initialerna
F. R. (= Fredericus Rex) på midtskölden. Det bäres i
orangefärgadt band öfver venstra skuldran. Dessutom
bäres en åttaspetsig silfverstjerna (plaque) med
svarta örnen i orangefärgadt fält och devisen Suum
cuique (»åt hvar och en hvad honom tillkommer»).
1. Örnstedt, Frans Joël, diplomat, föddes 1624
i Pommern och var son till Franciscus Joël,
med. professor vid universitetet i Greifswald. Den
unge Joël blef efter slutade studier och resor
sekreterare i Pommerska kammaren, derefter
referendarie vid Wismarska tribunalet samt 1656
sekreterare vid Karl X Gustafs fältkansli, i hvilken
egenskap han åtföljde konungen på hans många fälttåg
och kom hos honom i stor ynnest. Den 10 Jan. 1660
adlades han under namnet Örnstedt. Den 26 Sept. 1665
blef han »sekreterare af staten», d. 6 Jan. 1674
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
