- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
687-688

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örsted. 2. Anders Sandöe Ö. - Örsted. 3. Anders Sandöe Ö. - Örsteds försök, fys. År 1820 gjorde professor H. K. Örsted den vigtiga upptäckten att den galvaniska strömmen har en riktande inverkan på magnetnålen - Örsundaån, vattendrag i Upland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den allmänna upphetsning, som derigenom uppstod,
aflägsnades Ö. i Dec. 1854, och året derpå väcktes
mot honom och hans ämbetsbröder åtal inför riksrätt
för öfverskridande af finanslagen. De frikändes
dock i Febr. 1856 genom rösterna från höjesteret,
hvilka stodo emot landstingsmännens. Ö. lefde sedan
i tillbakadragenhet till sin död, d. 1 Maj 1860. —
Ö. har ej sin största betydelse som statsman,
utan som rättslärd. Hans första skrifter voro den
rättsfilosofiska afhandlingen Om sammenhængen mellem
dydelærens og retslærens princip
(1798) och ett
försvar för den stränga tryckfrihetsförordningen af
1799 (1801). I Eunomia (4 bd, 1815–22), i Haandbog
over den danske og norske lovkyndighet
(6 bd, 1822–35)
samt i en hel mängd afhandlingar, intagna i de af
honom 1804–30 utgifna tidskrifterna »Juridisk archiv»
och »Juridisk tidsskrift», behandlade han derefter
nästan alla grenarna af den danska lagstiftningen och
införde en verklig metod för rättsstudiet. Med full
rätt benämnes Ö. också »den danska rättsvetenskapens
fader», och många nu allmänt antagna rättsprinciper
äro först framlagda och diskuterade af honom. Hans
tidiga sysselsättning i domarevärf och sedan
i riksstyrelsen bevarade honom från ensidigt
teoretiserande, och han häfdade ständigt traditionens
betydelse och domstolarnas praxis gent emot den
vetenskapliga förtolkningen. Han yrkade dessutom,
att de rättsliga förhållandena skulle afpassas
efter lifvets kraf och satte hänsyn till rättvisa
högre än nedärfda rättsformer. Lagens anda, de
särskilda rättsfallens egen natur och samhällets
väl borde sålunda alltid iakttagas vid lagarnas
tillämpning, enär rättsläran blott i samhället erhölle
bestämdhet och giltighet. Genom sin vidsträckta
författareverksamhet, hvilken delvis sträckte
sig äfven till den tyska lagstiftningen, äfvensom
genom de många domar och lagtolkningar han lemnade
i sina ämbetsfunktioner och de lagförslag han sjelf
utarbetade såsom generalprokurator och senare såsom
regeringens kommissarie försvarade inför ständerna
hann Ö. under nära femtio år att utöfva större
inflytande än någon annan på rättsväsendets utveckling
i Danmark, och särskildt gäller detta reformerna
inom strafflagstiftningen 1840 o. f. år. Ö:s senare
skrifter voro af mera politisk natur: Prövelse af
udkast til grundlov og valglov
(1849), For den
danske stats opretholdelse i sin helhed
(1850),
Af mit livs og min tids historie (4 bd, 1851–57),
hvilket arbete utgjordes af en rad afhandlingar till
försvar för hans första regeringsåtgärder, samt en del
flygskrifter i dagens politiska frågor. (1852–57). Ur
dem alla framlyser huru föga Ö. förstod och aktade
tidens rörelser, och de hafva sin egentliga betydelse
som kritiska och delvis historiska arbeten. — Till
minne af Ö:s femtioåriga ämbetsjubileum stiftades
genom insamling i Danmark och Norge ett legat, med
hans namn 1851, af hvilket räntorna utdelas i form
af prismedaljer hvart fjerde år för lösningen af
vigtigare rätts- eller statsvetenskapliga problem
eller skrifter på dessa områden. 1885–87 utgafs
»A. S. Örsteds betydning for den
danske og norske retsvidenskabs udvikling»
(1:sta afd., »Processen», af J. Nellemann;
2:dra, »Privatretten», af H. Öllgaard; den 3:dje
afd., »Strafferetten», af C. Goos, är ännu ej
utgifven). Genom sitt äktenskap 1802 med Sofie
Öhlenslaeger (d. 1818) var Örsted svåger till
skalden Adam Öhlenslaeger.

3. Anders Sandöe Ö., naturforskare, de föregåendes
brorson, född d. 21 Juni 1816 i Rudkjöbing, blef
student 1835 och magister 1844, offentliggjorde
1842 sina intressanta Iakttagelser om vegetationens
fordeling i Öresundet
och företog 1845–48 resor i
Vestindien och Central-Amerika, hvarifrån han hemförde
en stor samling dittills okända växter. Han blef
docent 1858 och professor i botanik vid Köpenhamns
universitet 1862. Död d. 3 Sept. 1872. Ö:s arbete
gick förnämligast ut på att bestämma de af honom
sjelf eller af Liebmann i Mejico insamlade växterna,
men dessutom anställde han undersökningar af
parasitsvamparna. (»Om växtsjukdomar, som orsakas
af parasitsvampar, särdeles om rost och brand, samt
om medlen mot dem», öfvers. af C. Hartman 1865),
hos hvilka han 1865–66, samtidigt med de Bary i
Tyskland, upptäckte generationsvexlingen. Andra
nämnvärda arbeten af honom äro Bidrag til
kundskab om egefamilien i nutid og fortid
(1871)
samt Frilandstrævæxten i Danmark (1864–67).
E. Ebg.

Örsteds försök, fys. År 1820 gjorde professor
H. K. Örsted (se denne) den vigtiga upptäckten att
den galvaniska strömmen har en riktande inverkan
på magnetnålen. Örsteds fundamentalförsök kan
anställas med en apparat, bestående af ett smalt
kopparbleck, böjdt så, att det bildar en qvadrat
med 20 till 25 cm. sidor, men med ändarna åtskilda
och förenade medelst klämskrufvar, vid hvilka
ledningstrådarna från ett galvaniskt batteri kunna
fastskrufvas. Denna apparat uppställes så, att
qvadratens plan sammanfaller med den magnetiska
meridianens, och på spetsar, fastlödda midt på
kopparbleckets horisontala sidor, läggas magnetnålar,
hvilka följaktligen inställa sig parallelt med dessa
sidor. När ledningen derefter slutes, så att en ström
genomgår qvadratens sidor, afvika magnetnålarna. För
att förklara detta fenomen har Ampère uppställt
en ny teori för magnetismen (se Elektromagnetism)
och dessutom uppgifvit en särdeles enkel och beqväm
minnesregel för att finna den riktning, i hvilken en
magnetnål afviker under inflytande af den elektriska
strömmen (se Ampères regel). A. Bi–n.

Örsundaån, vattendrag i Upland, upprinner på 58
m. höjd ö. h. i Vansjön, Vesterlöfsta socken,
Vestmanlands län, samt löper med sydlig, sydöstlig
och slutligen östlig riktning genom Simtuna och
Torstuna härad, hvarunder den upptager Simtunaån
från h. och Skattmansö- l. Torstunaån från v., den
senare vid öfvergången från Vestmanlands till Upsala
län. Under östligt lopp genomflyter ån Alstasjön i
Lagunda härad, hvilket den slutligen skiljer från
Hagunda härad. Nedanför Örsundsbro ångbåtsstation
och handelsplats, med regelbunden ångbåtstrafik på
Stockholm och Upsala,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:01 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfar/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free