- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
717-718

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österlind, Allan - Österländska kyrkan, detsamma som Grekiska kyrkan (se d. o.) - Österländska språk. Se Orientaliska språk - Öster-Löfsta. Se Löfsta 2 - Östermalm blef genom stadsfullmäktiges beslut d. 16 Juni 1885 namnet på den stadsdel i Stockholm som förut hette Ladugårdslandet (se d. o.) - Östermark (F. Teuva), imperielt pastorat af 3:dje kl., Finland, Vasa nedre kontrakt - Östermyra, krutbruk i Ilmola socken, Vasa län, Finland - Öster-Norrbotten. Se Östernorrland - Östernorrland var under medeltiden benämningen på den del af Finland, som nu kallas Österbotten - Österplana, socken i Skaraborgs län - Öster-Rekarne härad, i Södermanlands län - Öster-Rekarne kontrakt, i Strengnäs stift - Österrike (T. Österreich), ärkehertigdöme, den österrikiska kejsarestatens grundbeståndsdel - Österrike. 1. Nedre Österrike l. Österrike nedom Ehns (Nieder-Österreich l. Österreich unter der Enns)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstakademien, men lemnade denna redan
i antikskolan och afreste till Paris, der han
begagnade sig af undervisningen vid École des
beaux-arts (fr. o. m. 1877) och såsom elev
af skulptören Cavelier fick första priset för
modellering efter naturen. 1880 började han på egen
hand måla aqvarell. Han exponerade första gången
1883 (pennteckningen »Aftonklockan», å skandinaviska
konstutställningen i Köpenhamn). Tillsammans med Ernst
Josephson slog han sig ned på franska landsbygden och
tillegnade sig der under sjelfständigt arbete äfven
oljemålningens teknik. I utställningen »Från Seinens
strand» (1885) deltog han med tre oljemålningar och
en handteckning. Ö. blef en af deltagarna i den 1885
organiserade konstnärs-oppositionen mot akademien
och deltog så väl i opponenternas utställning 1885
som i konstnärsförbundets utställning 1886. På den
senare utställde han oljemålningarna En olyckshändelse
(Göteborgs museum) och Dopet (mention honorable å
Salongen 1887), två arbeten, som ställde honom bland
våra mera bemärkta konstnärer. Hans nästa större
oljemålning, Sorgehus i Bretagne (Salongen 1887),
inköptes af franska staten, likaså Vid dagens slut
(salongen 1888). Å verldsutställningen i Paris
1889, i hvilken Ö. deltog med både oljemålningar
och aqvareller (Tandvärk och Lukulliska drömmar),
erhöll han 2:dra medalj. Vid bildandet s. å. af
»Société nationale des beaux-arts» kallades han till
associé och har sedan dess (utom 1893) deltagit
i sällskapets årliga utställningar å Champ de
Mars. 1890 utställde han der oljemålningarna De
fader- och moderlösa, Skuggspel
och Fårslagt, 1891
På grinden och 1892 Aftonbön. Ö. deltog 1891 i »De
trettons utställning» i Antwerpen, dit inbjuden
såsom representant för Sverige. En aqvarell af
honom med spanskt ämne förvärfvades 1893 af finska
staten, och aqvarellen Ravaudeuses inköptes 1894
af franska staten. Konstnären är f. n. sysselsatt
med en oljemålning, »Blindbock», beställd af
hr August Röhss i Göteborg. — Ö. är en rutinerad
porträttmålare, en fin och känslig aqvarellist,
en tecknare med brio och kraft i föredraget. Han
är i viss grad manierist, men på ett allt annat än
banalt sätt. Hans genremålningar utmärka sig för en
okonstlad ledighet i anordningen. De flesta af hans
ämnen äro hemtade från Frankrike, der konstnären
varit bosatt ända sedan 1877, der han upplefvat sina
största framgångar, och der han numera är så godt som
nationaliserad. Gemensam för hans arbeten inom olika
konstarter är en prägel af artistisk distinktion och
finess, och det är framförallt häri man har att söka
anledningen till hans framgångar inom den konstnärliga
verlden i Frankrike. K. W–n.

Österländska kyrkan, detsamma som Grekiska kyrkan
(se d. o.).

Österländska språk. Se Orientaliska språk.

Öster-Löfsta. Se Löfsta 2.

Östermalm blef genom stadsfullmäktiges beslut d. 16
Juni 1885 namnet på den stadsdel i Stockholm, som
förut hette Ladugårdslandet (se d. o.).

Östermark (F. Teuva), imperielt pastorat af
3:dje kl., Finland, Vasa nedre kontrakt, Åbo
ärkestift. Pastoratet hör till Vasa län, Närpes
domsaga, Ilmola härad. Areal 611 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 5,832 pers. (1890). A. G. F.

Östermyra, krutbruk i Ilmola socken, Vasa län,
Finland, ligger invid Kyro eller Ilmola å och anlades
1822. Det var länge det enda krutbruket i landet.
A. G. F.

Öster-Norrbotten. Se Östernorrland.

Östernorrlanda var under medeltiden benämning på
den del af Finland, som nu kallas Österbotten. Jämte
Vesterbotten innefattades det under namnet Norrbotten,
men var i fråga om lagskipning och kyrkliga ärenden
fullkomligt skildt från Vesterbotten. Det förekom
ofta under namnet Korsholms län, någon gång under
benämningen Öster-Norrbotten (Styffe).

Österplana, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad. Areal 2,052 har. 1,015 innev. (1892). Ö. bildar
med Kestad ett konsistorielt pastorat, Skara stift,
Kinna kontrakt.

Öster-Rekarne härad, i Södermanlands län, ingår i
Lifgedingets domsaga och Rekarne fögderi samt omfattar
socknarna Jäder, Barfva, Kjula, Sundby, Vallby,
Hammarby, Stenqvista, Arla, Husby-Rekarne, Näshulta,
Kloster. Areal 71,416 har. 15,511 innev. (1892).

Öster-Rekarne kontrakt, i Strengnäs stift, omfattar
de 6 pastoraten Husby-Rekarne; Jäder och Barfva;
Näshulta; Stenqvista och Arla; Kjula och Sundby;
Vallby och Hammarby. Areal 66,361 har. 13,311
innev. (1892).

Österrike (T. Österreich), ärkehertigdöme, den
österrikiska kejsarestatens grundbeståndsdel,
begränsas af Böhmen, Mähren, Ungern,
Steiermark, Salzburg och Bajern samt består af två
»kronland»: Nedre Österrike och Öfre Österrike.

1. Nedre Österrike l. Österrike nedom Enns
(Nieder-Österreich l. Österreich unter der Enns)
har en areal af 19,853 qvkm. I s. stöter det till
Alperna, af hvilka de mellersta (Centralalperna)
med det 1,738 m. höga Wechsel i s. v. samt de norra
Kalkalperna med Dürnstein (1,872 m.), Ötscher (1,892
m.) och Schneeberg (2,076 m.) delvis bilda gräns i
s. och utbreda sig öfver en stor del af landet på
högra Donaustranden. Ända till Donaustranden träda
längst i ö. Leithabergen (480 m.), hvilka kunna
betraktas som en förbindelselänk mellan Alperna och
Karpaterna, ofvanför Wien Wienerwalds sandstensberg
och i v. delar af det böhmiska granitberget, som
genombrytes af Donau. På venstra stranden af Donau
är vestra delen ett mot floden brant stupande högland,
den östra kuperad eller slättland (Marchfeld). Donau,
som med en längd af 255 km. strömmar genom N. Ö.,
upptager derunder från h. Enns (hvars nedre
lopp bildar gräns mot Öfre Österrike), Ybbs,
Erlauf, Traisen och Schwechat, från v. Krems,
Kamp, Schmida, Göller och March, som bildar gräns
mot Ungern. De södra dalarna äro bekanta för sin
naturskönhet. Af de många mineralkällorna hafva
de i Baden och Deutsch-Altenburg det största
ryktet. Klimatet är i allmänhet tempereradt och
sundt, ehuru utsatt för stora temperaturvexlingar. I
östra delen trifves vinrankan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfar/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free