Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen / 721-722 (1894) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikisk-ungerska monarkien, Österrike-Ungern (Oesterreich-Ungarische monarchie, Oesterreich-Ungarn)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

			Areal i qvm	Folkmängd (1890)
a)	Kejsaredömet Österrike (Cisleithanien):
	Ärkehertigdömet Österrike	Nedre Österrike	19,853	2,661,799
		Öfre Österrike	11,994	785,831
	Hertigdöm.	Salzburg	7,162	173,510
	»	Steiermark	22,449	1,282,708
	»	Kärnten	10,333	361,958
	»	Krain	9,965	498,958
	Kustlandet (Markgrefskapet Istrien, Furstgrefskapet Görz och Gradiska samt staden Trieste)		7,974	695,384
	Furstgrefskapet Tyrolen med Vorarlberg		29,300	928,384
	Konungariket Böhmen		51,967	5,843,094
	Markgrefskapet Mähren		22,231	2,276,870
	Hertigdömet Schlesien		5,153	605,649
	Konungariket Galizien och Lodomerien med storhertigdömet Krakov		78,532	6,607,649
	Hertigdömet Bukovina		10,456	646,591
	Konungariket Dalmatien		12,863	572,426
			—————————————————
			300,232	23,895,413
b)	Ungerska kronans land (Transleithanien):
	Konungariket Ungern med Siebenbürgen		282,804	15,232,159
	Staden Fiume med område		20	30,337
	Konungariket Kroatien och Slavonien		42,501	2,200,977
			—————————————————
			325,325	17,463,473
			—————————————————
	Österrike-Ungern		625,557	41,358,886

Dertill komma de egentligen turkiska provinserna
Bosnien och Herzegovina (51,110 qvkm., 1,336,091
innev., 1885, oberäknadt ockupationstrupperna,
hvilka uppgå till omkr. 28,650 man), hvilka genom
Berlinfördraget d. 13 Juli 1878 ställdes under
Österrike-Ungerns förvaltning och sedan hållits
besatta af österr.-ung. militär. Förvaltningen utöfvas
i kejsaren-konungens namn af riksfinansministern i
Wien och en bosnisk byrå. I hufvudstaden Sarajevo
är insatt en landtregering på tre afdelningar (för
den inre förvaltningen, finans- och rättsväsendet),
och vid dess sida står som rådgifvande organ ett
förvaltningsråd sammansatt af de båda katolske
biskoparna i Sarajevo och 12 representanter för
befolkningen.

Naturbeskaffenhet. Terrängförhållanden. Större
delen (omkr. 75 proc.) af monarkiens område är
bergland. I s. v. ligga Alperna, hvilka med sin
centralkedja samt med de n. och s. om denna liggande
kedjorna fylla Tyrolen och Vorarlberg, Salzburg,
de s. om Donau belägna delarna af ärkehertigdömet
Österrike, Steiermark, Kärnten, Krain och Görz,
sträcka sig äfven in i vestra Ungern till Kroatien och
Slavonien och nå sin största höjd i Ortler i Tyrolen
(3,905 m.) och Grossglockner på
gränsen mellan Kärnten och Salzburg (3,797 m.). I södra
Krain sluta sig till dem Karsts kalkberg, hvilka
med en höjd af 1,200—1,580 m. gå genom Kustlandet,
Kroatien och Dalmatien till Turkiet. I ö. sträcka
sig i bågformig riktning öfver Schlesien och
Mähren, Galizien, Ungern, Bukovina och Siebenbürgen
Karpaterna, hvilka i Tatragruppens granitkolosser,
Gerlsdorfer Spitz och Lomnitzer Spitz, nå resp. 2,659
m. och 2,637 m. Nordvestra delen slutligen uppfylles
af Sudeterna (i Mähren, Schlesien och Böhmen),
hvilka i Riesengebirge (Schneekoppe) nå sin
högsta punkt (1,580 m.) och stå i förbindelse med
Erzgebirge och Fichtelgebirge samt med Böhmerwald
(alla i Böhmen). Slätterna intaga omkr. 1/4
af kejsarestaten. De största ligga i Ungern och
Galizien. Den stora ungerska lågslätten (omkr. 100,000
qvkm.) från Karpaterna till Donau, från Bakonyskogen
till Siebenbürgens högland är till större delen
duglig till sädesodling, till en del stepp; äfven
torra hedar (Kecskemetheden mellan Donau och Teis,
Debreczenheden mellan Teis och Körös) omvexla
med kärrtrakter. I södra delen, vid hvilken längs
Drava och Sava den kroatisk-slavonska slätten (8,000
qvkm.) ansluter sig, finnes ypperlig åkerjord. Mellan
Bakonyskogen samt de vestra kedjorna af de yttre
Karpaterna och Leithabergen utbreder sig den mindre
ungerska slätten (omkr. 15,000 qvkm.), till hvilken
ansluter sig Wienbäckenets slätt (Marchfeld, 3,800
qvkm.). På norra sidan om Karpaterna sträcker sig den
galiziska slätten. Af den venezianska slätten har
kejsarestaten endast en liten del, vid Isonzo. Alla
öfriga slätter vid Donau, Elbe, Mur m. fl. äro små,
men höra i allmänhet till de bördigaste trakterna. —
Kust. Monarkien har endast 1,720 km. kust, utmed
Adriatiska hafvet. Venezias lagunrika kust slutar
vid Isonzo; derefter vidtager Karsts branta kust,
som omger Istrien (450 km.), till en del klippig, med
många bukter, hvilka bilda säkra hamnar. Den kroatiska
kusten (150 km. lång) är likaledes klippig, men
mindre tillgänglig än den illyriska. Den dalmatiska
kusten, omkr. 1,100 km. lång, är dels mycket brant
och söndersplittrad, dels alldeles otillgänglig;
deremot hafva de framför liggande öarna många goda
ankarplatser. De största vikarna äro de vid Trieste,
Fiume (Quarnero) och Bocche di Cattaro. På den
illyriska kusten ligga bukterna vid Trieste, Capo
d’Istria, Pirano, Rovigno och den utmärkta krigshamnen
Pola. Bland de 30 Quarneroöarna hafva Veglia,
Cherso och Lussin djupa och rymliga hamnar. Den
ungersk-kroatiska kusten har hamnarna Fiume, Buccari,
Porto-Re, Zengg och Carlopago, den dalmatiska Zara,
Sebenico, Spalato, Lesina, Curzola, Ragusa (Gravosa)
och Cattaro m. fl. — Floder och sjöar. Den norra,
mindre delen af kejsarestaten tillhör Nord- och
Östersjöns vattenområde, den södra, större delen
Adriatiska och Svarta hafvens. Största flodsystemet
har Donau, som strömmar genom monarkien från Passau
till Orsova med en längd af 1,372 km., hvarunder den
upptager följande mer eller mindre segelbara bifloder:
fr. h. Inn, Traun, Enns, Leitha,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>