Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikisk-ungerska monarkien, Österrike-Ungern (Oesterreich-Ungarische monarchie, Oesterreich-Ungarn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målareskolor och teaterskolan i Budapest), flere
hundra tekniska och yrkesskolor. Orientaliska
akademien i Wien, rabbinseminariet i Budapest,
flere militärläroanstalter i Wien, krigsakademien
i Wiener-Neustadt, marinakademien i Fiume, 15
kadettskolor o. s. v.
Kyrkliga förhållanden. Statens förhållande till
religionssamfunden är i Österrike regleradt
genom statsgrundlagen af d. 21 Dec. 1867
(ang. statsborgarenas allmänna rättigheter) och
genom de tre konfessionella lagarna af d. 25 Maj 1868
(angående äktenskapsrätt, skolans förhållande till
kyrkan och statsborgarenas interkonfessionella
förhållanden). Den ledande grundsatsen är dervid
religionsfrihet, d. v. s. kyrkans oberoende af
staten med bevarande af landsherrens rättigheter
såsom innehafvare af kyrkohögheten. Full tros-
och samvetsfrihet är betryggad, och åtnjutandet
af borgerliga och politiska rättigheter är
oberoende af trosbekännelse. Alla lagligen erkända
religionssamfund (d. v. s. den romersk-katolska
kyrkan i sina tre ritus, den gammalkatolska,
den grekisk-orientaliska kyrkan, den evangeliska
kyrkan af augsburgska och helvetiska bekännelsen,
den evangeliska l. herrnhutarnas brödrakyrka, den
gregoriansk-armeniska kyrkan och det israelitiska
religionssamfundet), hvilka, liksom hvarje sällskap,
äro underordnade allmänna statslagar, hafva rätt
till gemensam offentlig religionsöfning samt rätt
att sjelfständigt ordna sina inre angelägenheter och
okränkt besitta sina för kultus-, undervisnings-
och välgörenhetsändamål bestämda anstalter,
stiftelser och fonder. Äfven anhängarna af ett icke
lagligen erkändt religionssamfund hafva rätt till
religionsöfning inom slutna dörrar. För öfrigt erhålla
dessa på ansökan erkännande af kultusministern,
om deras religionslära, gudstjenst, författning
äfvensom benämning icke innehålla något lagstridigt
eller moraliskt anstötligt och om åtminstone en
kultusförsamlings bestånd är betryggadt (lagen af
d. 20 Maj 1874). Den romersk-katolska kyrkans yttre
rättsförhållanden äro bestämda genom lagen af d. 7
Maj 1874, enligt hvilken biskoparna äro förpliktade
att meddela landsstyrelsen sina förordningar
samtidigt med att de publiceras. I Ungern äro med
hänsyn till alla lagligen erkända religioner utan
åtskilnad fullständig jämlikhet och reciprocitet
fastställda. De lagligen erkända religionerna äro: den
romersk-katolska kyrkans tre ritus, den evangeliska
kyrkans båda konfessioner, den grekisk-orientaliska
kyrkan, den gregoriansk-armeniska, den unitariska
kyrkan och det israelitiska religionssamfundet. Inom
den romersk-katolska kyrkan utöfvas kyrkomakten af
påfven och under honom af ärkebiskopar och biskopar
inom deras stift. De utnämnas af kejsaren-konungen
och bekräftas kanoniskt af den heliga stolen. Endast
ärkebiskoparna af Olmütz och Salzburg väljas af sina
domkapitel; ärkebiskopen af Fogåras i Blasendorf
utses af en valsynod, och ärkebiskopen af Salzburg
eger att utnämna biskoparna af Lavant och Seckau samt,
omvexlande med kejsaren, biskopen af Gurk. I Österrike
finnas 9 ärkebiskopsstift: Wien, Salzburg,
Görtz, Prag, Olmütz, Lemberg (3 till antalet, af
latinsk, grekisk och armenisk ritus) och Zara,
samt 25 biskopsstift, af hvilka Krakovs lyder
omedelbart under påfvestolen; i ungerska landen 5
ärkebiskopsstift: Gran, Erlau, Kalocsa, Agram och
(med grekisk ritus) Fogáras, samt 23 biskopsstift,
deraf 6 med grekisk ritus. Biskoplig jurisdiktion
utöfvas dessutom af generalvikarierna i Feldkirch,
Teschen (i Breslaus stift) och Tirnau, ärkeabboten
i ungerska benediktinklostret Martinsberg samt
för hären och flottan den apostoliske fältvikarien
i Wien. Gammalkatolikerna lyda under en biskop,
som biträdes af ett synodalråd (9 andliga
och verldsliga medlemmar), hvilket väljes af
en årligen sammanträdande synod, som utgör en
representation för presterna och församlingarna
och är den högsta beslutande myndigheten. Den
grekisk-orientaliska kyrkan (de icke unerade
grekerna) omfattar tre kyrkoprovinser eller
metropolier (Bukovina-Dalmatiens, den serbiska
och den rumanska), i spetsen för hvilka stå
metropoliterna och ärkebiskoparna af Czernowitz
(med biskopar i Zara och Cattaro), Karlowitz (som
har titeln patriark, med 6 biskopar) och Hermannstadt
(med 2 biskopar). I hvarje kyrkoprovins finnes en
metropolitansynod (bestående af biskoparna under
metropolitens presidium), som utöfvar kyrkomakten,
men derjämte kunna alla monarkiens biskopar samlas
till en generalsynod, hvars ordförande är patriarken
i Karlowitz. I de båda ungerska kyrkoprovinserna
förekomma kyrkokongresser, till hvilka valda ombud för
prester och lekmän samlas för att ordna de kyrkliga,
skol- och stiftsangelägenheterna. Under förbehåll
af kejsaren-konungens bekräftelse väljas ock på
dessa kongresser de båda ärkebiskoparna, hvaremot de
serbiske biskoparna väljas af metropolitansynoden
och de rumanske af diecesansynoden (ärkebiskopen och
biskoparna i den österrik, kyrkoprovinsen utnämnas
af kejsaren). Den evangeliska kyrkans grundlag
är i Österrike det kejs. patentet af d. 18 April
1861, i Ungern en lag af 1791. I de i riksrådet
representerade landen äro (enligt kyrkoförfattningen
af d. 6 Jan. 1866) såsom organ för kyrkostyrelsen
införda: för församlingen presbyterium och
församlingsrepresentation, för senioratet seniorn
med senioratsutskottet och senioratsförsamlingen,
för superintendentian (dieceset) superintendenten
med superintendentialutskottet och
superintendentialförsamlingen samt för samtliga
superintendentier det evangeliska öfverkyrkorådet
i Wien och generalsynoden. Öfverkyrkorådet, som
är högsta organ för kyrkostyrelsen, består af en
president (alltid lekman) samt råd af både andligt och
verldsligt stånd ur båda konfessionerna. Det behandlar
alla frågor af rent konfessionel natur deladt på två
kamrar, en för hvardera bekännelsen, men på en enda
afdelning, då det gäller gemensamma angelägenheter
eller förmedling af religiösa intressen. Det har
uppsigt öfver kultens och lärans renhet samt öfver
skolväsendet och eger disciplinär myndighet öfver
kyrkans tjenare. Det utöfvar äfven tillsyn öfver
förvaltningen af församlingarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
