Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikisk-ungerska monarkien, Österrike-Ungern (Oesterreich-Ungarische monarchie, Oesterreich-Ungarn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmögenhet, hvarjämte det har att träffa
anstalter rör. val af generalsynod samt att
inkalla denna och öppna dess förhandlingar. Denna
är en representation för samtliga församlingar
inom hvardera konfessionen, bestående af
superintendenter, superintendentialkuratorer,
seniorer, ett lekmannaombud för hvarje seniorat
och ett ombud för evangelisk-teologiska fakulteten
i Wien. Den sammanträder hvart sjette år i Wien och
öfverlägger dels efter bekännelse på skilda rum, dels,
i gemensamma frågor, samfäldt. Den augsburgska
bekännelsen har i Österrike 6, den reformerta
3 superintendenter. Hvad Transleithanien angår,
eger den lutherska konfessionen i Siebenbürgen en
från samma konfession i Ungern skild författning,
medan för den reformerta konfessionen i Ungern
och Siebenbürgen en union finnes (de evangeliska
församlingarna i Kroatien-Slavonien höra till ungerska
kyrkodistrikten). För den lutherska kyrkan finnes i
egentliga Ungern ett verldsligt generalinspektorat
och såsom representation generalkonventet, som
inkallas hvarje år till Budapest; landet omfattar 4
kyrkodistrikt, i hvilka kyrkostyrelsen är uppdragen
åt biskopen och distriktskonventet. De
4 kyrkodistrikten äro delade i seniorat, i
hvilka, liksom i församlingarna, konvent hållas
för öfverläggning om kyrko- och skolärenden. I
Siebenbürgen äro »landeskonsistorium» i
Hermannstadt (med biskopen som ordförande)
och en hela landet omfattande representation
(»landeskirchenversammlung») den högsta
myndigheten. I hvarje församling finnes ett
presbyterium; flere församlingar äro förenade till
en krets med kretsdekant, kretskonsistorium och
kretsförsamling. I Ungerns (med Siebenbürgen)
reformerta landskyrka, som räknar 5 kyrkodistrikt
(deribland 1 i Siebenbürgen), hvart och ett under en
biskop och ett distriktskonvent, utöfvas kyrkomakten
af synoden, som samlas i Debreczen och räknar 114
medlemmar, näml. 5 biskopar,
5 öfverkuratorer, 94 ombud för församlingarna
(hälften lekmän, hälften andlige) samt 10
representanter för högre och mellanskolorna.
Högsta förvaltningsorganet är generalkonventet,
bildadt af andliga och verldsliga kyrkoföreståndare,
som sammanträda i Budapest. För den unitariska
kyrkan i Ungern verka synoden och öfverkonsistorium
som högsta andliga myndighet. För ombesörjande
af de löpande förvaltningsärendena finnes
ett representativkonsistorium i Klausenburg.
En biskop har uppsigten öfver de 8 dekanat, till
hvilka församlingarna äro förenade.
Författning. De vigtigare grundlagarna äro
för österrikiska statsområdet den pragmatiska
sanktionen af d. 19 April 1713, rörande tronföljden
och monarkiens odelbarhet, som antogs af ständerna
1720 och 1721, kejsar Frans Josef I:s diplom af
d. 20 Okt. 1860 (om införandet af en konstitutionel
regeringsform), de sex statsgrundlagarna af d. 21
Dec. 1867 (om organisationen af representationen,
om statsborgarenas allmänna rättigheter, om
inrättandet af en riksrätt, om den dömande makten,
om den utöfvande makten samt om de för monarkiens
alla land gemensamma ärendena),
lagen af d. 2 April 1873 (hvarigenom
grundlagen rör. riksrepresentationen ändrades),
riksrådsvalordningen af d. 2 April 1873, ändrad genom
lagen af d. 4 Okt. 1882, samt landsordningarna och
landtdagsvalordningarna för de särskilda kronlanden af
d. 26 Febr. 1861 (modifierade genom senare lagar). Om
Ungerns grundlagar se Ungern. Enligt grundlagarna
äro de konungariken och land, af hvilka monarkien
består, förenade i 2 stater eller rikshälfter (se
ofvan sp. 721), hvilka statsrättsligt höra samman
under samma dynasti och genom vissa för gemensamma
förklarade ärenden, men för öfrigt ega särskild
författning, som är den representativ-monarkiska. För
monarkiens båda rikshälfter gemensamma angelägenheter
äro: 1) utrikesärenden jämte den diplomatiska och
kommersiella representationen gent emot utlandet,
äfvensom internationella fördrag, hvilka dock
författningsenligt måste godkännas af de båda
rikshälfternas representationer; 2) krigsväsendet
och marinen (dock ej värnpligtslagarna och till
följd deraf nödiga utgifter); 3) finansväsendet,
med afseende på de gemensamma utgifterna,
särskildt fastställandet af budgeten och pröfning
af räkenskaper, som afse denna. Dessutom förvaltas
följande ärenden, visserligen icke gemensamt,
men efter samma, tid efter annan öfverenskomna
grundsatser: de kommersiella angelägenheterna,
särskildt tullagstiftningen, lagstiftningen rör. de
med den industriella produktionen i närmaste
samband stående indirekta skatterna, myntväsendet,
värnpligten och de jernvägslinier, som beröra
båda rikshälfternas intressen. — Siebenbürgen har i
legislativt och administrativt hänseende fullständigt
gått upp i Ungern; deremot eger Kroatien-Slavonien
avtonomi beträffande inre förvaltning, kultus-,
undervisnings- och rättsväsende. Gemensamma äro för
Kroatien-Slavonien och de öfriga ungerska landen
följande ärenden: kostnaderna för hofhållningen,
lagstiftningen rör. värnpligt, finansväsende, mynt,
mått och vigt, skydd för varumärken, literär och
artistisk eganderätt, sjö-, handels- och vexelrätt,
handelsangelägenheter, tullar, telegraf-, post-
och jernvägsväsende, hamnar, sjöfart, gemensamma
landsvägar och floder, lagstiftning rör. industri,
föreningar, passväsende, statsborgareskap och
naturalisering.
Statsmaktens innehafvare i österrikisk-ungerska
monarkien är en gemensam herskare, kejsaren af
Österrike och konungen af Ungern (kejsaren-konungen),
hvars tron är ärftlig inom dynastien
Habsburg-Lothringen efter blandad successionsordning;
kronan öfvergår nämligen, efter förstfödslorätt och
linealsuccession, både på mans- och qvinnosidan, på
den sistnämnda dock endast, om manliga tronarfvingar
saknas. Kejsaren bekänner sig, enl. pragmatiska
sanktionen, till rom.-katolska läran. Han aflägger
vid regeringstillträdet ed på författningen,
hvilket i Österrike sker i närvaro af riksrådets
båda hus, i Ungern vid kröningen. Han bär predikatet
»kejs. och kungl. apostoliskt majestät». Hans titel
är alltefter förhållandet till sin omfattning af tre
olika grader. I den fullständiga titeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
