Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikisk-ungerska monarkien, Österrike-Ungern (Oesterreich-Ungarische monarchie, Oesterreich-Ungarn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämnes han som kejsare af Österrike, konung af
Ungern, Böhmen, Dalmatien, Kroatien, Slavonien,
Galizien, Lodomerien, Illyrien och Jerusalem
(om anledningen dertill se Jerusalem, sp. 1193)
samt såsom ärkehertig af Österrike, storhertig af
Toscana och Krakov, storfurste af Siebenbürgen och
storvojevod af Serbien, hvarjämte han bär titel efter
18 hertigdömen, 3 markgrefskap, 5 furstgrefskap, 2
furstendömen, 4 grefskap, 3 herrskap samt dessutom
har sig tillagdt åtskilliga etc. Den mindre lyder:
»kejsare af Österrike, konung af Böhmen etc. och
apostolisk konung af Ungern». Monarken har alla
de rättigheter, som pläga tillkomma regenten i en
konstitutionel stat. Han eger sålunda att sanktionera
och promulgera lagar, antingen de äro antagna af
riksrådet och riksdagen eller af någon landtdag,
hvarjämte han har initiativ i lagfrågor. Han leder
vidare förvaltningen i alla dess grenar och utnämner
de högre ämbetsmännen, han sammankallar och åtskiljer
riksrådet och landtdagarna o. s. v.
Den österrikiska riksrådet och ungerska
riksdagen tillkommande lagstiftningsrätten utöfvas,
för såvidt det är fråga om för båda statsområdena
gemensamma angelägenheter, af delegationerna,
hvilka äro utskott af riksrådet och den ungerska
riksdagen. Hvardera af dessa riksförsamlingar väljer
en delegation af 60 personer, af hvilka 20 utses af
hvardera öfverhuset och 40 af hvardera underhuset
inom deras egen krets. Valet gäller för 1 år. De
inkallas af monarken årligen (omvexlande till
Wien och Budapest). Hvardera delegationen håller
särskilda möten och fattar beslut efter absolut
majoritet samt kan endast skriftligen meddela sig
med den andra; vid skriftligt meddelande begagnar
hvardera delegationen sitt språk med bifogad
öfversättning. När båda delegationerna fattat lika
beslut, gäller det såsom rikslag. Om genom
skriftvexlingen efter tre försök öfverenskommelse ej
kunnat ernås, har hvardera delegationen rätt att
fordra gemensam sammankomst för att omrösta i frågan,
hvarvid delegationernas ordförande skiftevis
föra ordet. Minst 2/3 af hvardera delegationen
skola vara närvarande. Men om den ena delegationen
tillfälligtvis har flere ledamöter tillstädes än
den andra, bortlottas de öfvertalige, så att lika
många af hvardera delegationen komma att rösta. Till
delegationernas verkningskrets hör att fastställa
budgeten för den gemensamma förvaltningen, hvilken,
sedan den erhållit monarkens underskrift, ej kan
underkastas någon vidare pröfning eller diskussion i
de skilda riksförsamlingarna, utan de bidragsqvoter,
som falla på hvardera rikshälften, skola insättas
i dess riksstat och de behöfliga medlen beviljas
af riksrådet och riksdagen. Delegationerna kunna
ock bestämma hur gemensamt lån skall upptagas,
sedan riksråd och riksdag hvar för sig beslutit ett
sådant. De hafva äfven rätt att kontrollera den
gemensamma förvaltningen och i sammanhang dermed
ställa den gemensamma riksministèren till ansvar
för en riksrätt. Till denna väljer hvar delegation
24 lagkunniga män utom sin egen krets, men från den
rikshälft den representerar. Af de domare,
som den ena delegationen valt, skall den andra
utesluta 12, och af de återstående 24 har den
anklagade rätt att utesluta 12 (6 från hvardera
rikshälften), då domstolen slutligen kominer att bestå
af 12 medlemmar. Den ministeriella ansvarigheten har
ännu icke inom monarkien påkallat någon anklagelse
och dom inför riksrätt. Skulle en dylik process
framdeles ifrågakomma, måste de båda rikshälfterna
först komma öfverens om närmare bestämmelser rörande
anklagelse, process och dom, hvilka hänvisats till
framtida lagstiftning.
Representationen i österrikiska statsområdet
är dubbel: en gemensam representation för alla
österrikiska land (riksrådet) och en för hvarje
land särskildt (landtdagen). Riksrådet
(der reiehsrat) består af två kamrar: herrehuset
(das herrenhaus) och representanternas hus (das
haus der abgeordneten). Medlemmar af herrehuset
äro: myndiga prinsar af kejserliga huset (f. n. 21),
myndiga hufvudmän för de inländska adelsslägten hvilka
intaga en framstående ställning genom storleken
af sina jordagods, och åt hvilka kejsaren förlänat
ärftlig riksrådsvärdighet (f. n. 68), ärkebiskopar
och biskopar med furstlig rang (f. n. 19) samt
utmärkta män, hvilka för sina förtjenster om stat
eller kyrka, vetenskap eller konst af kejsaren
kallats till lifstidsledamöter af herrehuset
(f. n. 121). Representanternas hus består af 353 för
6 år valda medlemmar, deraf 92 för Böhmen, 63 för
Galizien, 37 för Nedre Österrike, 36 för Mähren,
23 för Steiermark, 18 för Tyrolen, 17 för Öfre
Österrike, 10 för Schlesien, 10 för Krain, 9 för
Dalmatien, 9 för Bukovina och 9 för Kärnten, 5 för
Salzburg, 4 för Görz-Gradiska, 4 för Istrien och 4
för Trieste samt 3 för Vorarlberg. De väljas klassvis,
d. v. s. valmännen delas i klasser, och hvarje sådan
väljer ett visst antal riksdagsmän. Klasserna äro 4:
de större godsegarna (i Dalmatien de högst beskattade
och i Tyrolen större adliga godsegare jämte abboter
och prostar); städer, köpingar och industriorter;
handels- och industrikamrar; landskommuner. I de
sistnämndas valklass väljas riksdagsmännen genom valda
elektorer (1 på 500 innev.), i de öfriga valklasserna
omedelbart. Valberättigad är hvarje österrikisk
statsborgare, som fyllt 24 år och har valrätt till
sitt lands landtdag (d. v. s. är myndig, välfrejdad,
ej under det sista året åtnjutit fattigunderstöd,
utan betalar en viss, mindre skatt, olika i olika
land, minst 5 fl.). I första valklassen kunna äfven
qvinnor och i aktiv tjenst varande militärer utöfva
rösträtt, dock endast genom ombud. Valbar är den
man, som minst 3 år varit statsborgare samt fyllt
30 år och har rösträtt till abgeordnetenhaus
samt är valbar till landtdagen. Riksrådet
sammankallas årligen af kejsaren, som utnämner
talman och vice talman i herrehuset, hvaremot
representanthuset sjelf väljer sina talmän. Till
riksrådets verkningskrets höra följande ärenden:
pröfning af handelstraktater och andra traktater,
som förplikta landet eller enskilda medborgare,
militärfrågor, statshushållningen, penning-, tull-
och handelsväsende, kommunikationsangelägenheter,
kredit-, bank-, privilegii- och näringslagstiftning,
lagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
