- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
739-740

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikisk-ungerska monarkien, Österrike-Ungern (Oesterreich-Ungarische monarchie, Oesterreich-Ungarn)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rörande mått och vigt, varumärkes- och
mönsterskydd, medicinallagstiftning, lagstiftning
rör. medborgarerätt, konfessionella förhållanden,
förenings- och församlingsrätt, pressfrihet och
skydd för literär eganderätt, undervisningsväsendet,
hela kriminallagstiftningen och största delen
af civillagstiftningen, rättsväsendet samt den
centrala förvaltningen. Alla andra frågor höra under
landtdagarnas kompetens, men dock kan en landtdag
hänskjuta en viss fråga till riksrådets afgörande.

Rätt att föreslå lagar ega regeringen och riksrådet. I
trängande fall kan, när riksrådet ej är samladt,
kejsaren under hela ministèrens ansvar utfärda
provisoriska lagar, hvilka dock ej få afse någon
förändring i statsgrundlagen eller medföra någon
permanent utgift för statskassan eller någon
föryttring af statsegendom. En sådan provisorisk
lag måste framläggas för att godkännas af först
sammanträdande riksråd. — För besluts fattande
måste i herrehuset minst 40 och i representanthuset
minst 100 medlemmar vara närvarande; i båda fordras
absolut pluralitet. Grundlagsändringar kunna beslutas
endast genom förstärkt majoritet (2/3 af de afgifna
rösterna) och i representanthuset endast när minst
hälften af medlemmarna är närvarande. Ministrarna äro
ansvariga inför riksrådet (se nedan). De särskilda
kronlandens representationer, landtdagarna, hvilka
sammanträda en gång om året, bestå af ärkebiskoparna
och biskoparna, rektorerna vid universiteten samt
för 6 år valda ombud för större egendomsegare (i
Tyrolen adliga större godsegare, i Dalmatien ombud
för de högst beskattade), för städer, köpingar och
industriorter, för handels- och yrkeskamrar samt
för landskommunerna. De ega beskattningsrätt och
rätt till lagstiftning för landet under kejsarens
sanktion. Landtdagens lagstiftningsrätt är mycket
olika för olika land och ganska vidsträckt: dess
gränser kunna icke i allmänhet annorlunda bestämmas
än så, att den omfattar allt, som ej uttryckligen
är förbehållet åt riksrådet. — Om den ungerska
rikshälftens representation se Ungern, sp. 1362–03.

Kommunalförfattningen inom de i riksrådet
representerade landen hvilar på rikslagen af d. 5
Mars 1862 och på kommunalförordningarna i de olika
landen, hvarjämte för landshufvudstäderna och vissa
andra städer gälla särskilda kommunalstatut. I
hvarje kommun finnas ett kommunalutskott (i städer
med särskilda statut kalladt »kommunalråd»,
»stadsråd», »stadskollegium») såsom beslutande
och öfvervakande samt en kommunalstyrelse såsom
förvaltande och verkställande organ i alla kommunens
angelägenheter. Medlemmarna i utskottet väljas
af de valberättigade för 3 (i Galizien för 6)
år. Aktiv valrätt ega alla kommunens medlemmar,
som äro österrikiska medborgare och erlägga
direkt skatt, vidare själasörjare, offentliga
ämbets- och tjenstemän, professorer och lärare,
doktorer o. s. v. Valberättigade äro äfven valbara,
om de fyllt 24 år, i Wien och andra städer 30
år. Kommunalstyrelsen, som består af borgmästaren och
minst 2 andra medlemmar, väljes af utskottet, vanligen
för 3 år; i städer med kommunalstatut träder
i dess ställe en korporation (»magistrat»,
»bürgermeisteramt» etc.), som består antingen af
endast tjenstemän eller dels af tjenstemän, dels af
medlemmar i utskottet. Kommunens verkningskrets är
dubbel: en sjelfständig, hvilken, omfattar allt, som
berör kommunens egna intressen, och en öfverflyttad
(af kommunalföreståndaren ensam ombesörjd),
som består i förpligtelsen att medverka till
statsförvaltningens ändamål. Kommuner af högre
ordning äro bezirke (kretsar), hvilka hittills
endast i Steiermark, Böhmen och Galizien hafva
egna representationer och utskott, de senare såsom
förvaltande organ. Om kommunalstyrelsen i Ungern se
d. o. (sp. 1364).

Statsförvaltningen utgår från kejsaren-konungen
och utöfvas i hans namn af ministerierna och dem
underordnade myndigheter. Till landsfurstens
omedelbara tjenst stå kabinettskansliet
för civila och militärkansliet för militära
angelägenheter. Ministrarna för hvartdera
statsområdet sammanträda, under monarkens
eller ministerpresidentens ordförandeskap,
till ministerråd för att öfverlägga om alla
angelägenheter, som röra statsområdets allmänna
intressen och ej tillhöra en enskild ministers
område; i synnerhet öfverlägges om lagförslag, innan
de till författningsenlig behandling framläggas
för representationen. För förvaltningen af för
båda rikshälfterna gemensamma ärenden finnas 3
gemensamma ministerier med säte i Wien: ministeriet
för kejserliga huset och utrikes ärenden,
rikskrigsministeriet och riksfinansministeriet
(hvilket äfven har förvaltningen af de ockuperade
turkiska provinserna Bosnien och Herzegovina),
hvart och ett under en riksminister. Under det
förstnämnda ministeriet lyda ej blott diplomatiska
ärenden (inklus. konsulatväsendet), utan äfven firman
Österrikisk-ungerska Lloyd (se ofvan), hus-, hof-
och statsarkivet samt den orientaliska akademien i
Wien. Den gemensamma härens och flottans förvaltning
besörjes af rikskrigsministeriet, men vid sidan af
den stående hären ega Österrike och Ungern hvar sin
särskildt organiserade försvarsstyrka, landtvärnet,
hvars utrustning och organisation tillkomma hvardera
rikshälftens krigsministerier. För krigsmarinen finnes
i rikskrigsministeriet en särskild sektion, hvars chef
fungerar som flottans befälhafvare. För kontroll af
de gemensamma ministeriernas kassa finnes en gemensam
kontrollbyrå (»oberster rechnungshof») i Wien.

Förvaltningen af de i riksrådet representerade landen
handhafves i första instans af de 7 ministerierna
i Wien: inrikes-, kyrko- och undervisnings-,
handels-, jordbruks-, försvars-, justitie- och
finansministeriet, hvart och ett med en minister
som chef. Antalet ministrar är ej i lag bestämdt;
f. n. (1894) finnas utom ministeriernas chefer en
ministerpresident såsom förste minister och en
minister utan portfölj.

Ministrarna äro ansvariga för de
regeringsåtgärder, som falla inom området för
deras ämbetsverksamhet. Hvartdera af riksrådets båda
hus har åtalsrätt; förslaget om åtal skall väckas i
herrehuset af 20 och i representanthuset af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfar/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free