Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikisk-ungerska monarkien, Österrike-Ungern (Oesterreich-Ungarische monarchie, Oesterreich-Ungarn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
40 medlemmar. Förslaget behandlas derefter af
ett utskott, som har att anställa förberedande
undersökning rörande anklagelsepunkterna samt afgifva
utlåtande till vederbörande hus. Detta kan nu med 2/3
af de afgifna rösterna besluta åtal, hvarefter huset
uppdrager åt 3 af sina medlemmar att uppträda som
åklagare. Domen fälles af en riksrätt (staatsgericht),
som bildas på det sätt att hvartdera af riksrådets
båda hus väljer 12, oberoende, lagkunniga män från
de i riksrådet representerade kronlanden. De valde
få icke sjelfva tillhöra något af husen. Talet
gäller för 6 år, så att domstolen alltid finnes
till hands. Såväl de anklagade som åklagarna hafva
rätt att hvardera utesluta intill 6 medlemmar,
men om denna rätt icke alls eller icke fullständigt
användes, minskas antalet domare genom lottdragning
till 12. Dervid skall dock alltid iakttagas, att
af domstolens medlemmar hälften är vald af hvardera
kammaren. Endast med den anklagande kammarens bifall
kan kejsaren benåda en dömd minister. — Ministrarna
kunna deltaga i riksrådets förhandlingar och äfven
vara medlemmar af något af husen.
I spetsen för förvaltningen af kronlanden stå
ståthållare (i de tio största) eller presidenter
(i Bukovina, Kärnten, Krain och Schlesien) såsom
chefer för resp. ämbetsverk (statthaltereien
och landesregierungen). Under dessa fungera
som politiska myndigheter i första instans 327
bezirkshauptmannschaften samt i 33 städer med egna
kommunalstatut kommunalämter (magistrat etc.) med
politisk förvaltning, frånsedt vissa ärenden; som i
några större städer (Wien, Graz, Trieste, Prag, Brünn,
Lemberg och Krakov) tillkomma polisdirektionerna att
handlägga. Rörande förvaltningen i Ungern se d. o.,
sp. 1364.
Rättskipning. De allmänna domstolarna i Österrike äro
i högsta instans oberster gerichts- und kassationshof
i Wien, i andra instans 9 oberlandesgerichte
samt i första instans 68 domstolar (lands- och
kretsdomstolar), de vid dem bildade jurydomstolarna
(för brott, som drabbas af hårdare straff, för alla
politiska brott samt pressförseelser) samt öfver
900 distriktsdomstolar, med en enda domare. Dessutom
finnas särskilda domstolar, såsom handelsdomstolar i
Wien och Prag, en domstol för handels- och sjörättsmål
i Trieste, krigsdomstolar m. fl. Reichsgericht
i Wien afdömer kompetenskonflikter mellan
dömande och förvaltande myndigheter, mellan
landsrepresentationerna och landtregeringarna
o. s. v. samt afgifver prejudikat rörande tvistiga
frågor i deri allmänna lagen. Verwaltungsgerichthof
i Wien afdömer stridigheter mellan medborgare och
administrativa myndigheter. Rörande domstolarna
i ungerska rikshälften se art. Ungern, der den
förändringen bör iakttagas att domstolarna i andra
instans numera ökats till 11.
Finanser. Inom monarkien finnas tre budgeter: en
gemensam för hela monarkien och en för hvardera
rikshälften. Kostnaderna för de gemensamma
angelägenheterna (för utrikesärendenas förvaltning,
för den stående hären och
för flottan samt för ockupationen af Bosnien och
Herzegovina) skola enligt 1867 års kompromiss
fördelas mellan de båda rikshälfterna efter ett
förhållande, som tid efter annan fastställes genom
en af monarken sanktionerad öfverenskommelse mellan
Österrik, riksrådet och ungerska riksdagen. Är ingen
öfverenskommelse gjord, bestämmer monarken detta
förhållande, dock endast för 1 år i sänder. Enligt
nu gällande öfverenskommelse bestridas de gemensamma
utgifterna i främsta rummet genom nettobehållningen af
de för båda rikshälfterna gemensamma tullinkomsterna;
hvad derutöfver fordras fylles genom skattebidrag
från de båda rikshälfterna, så att först 2 proc. af
detta belopp debiteras Ungern (för Militärgränsens
förening dermed), och af återstoden bidrager den
österrik. rikshälften med 70 proc. och den ungerska
med 30 proc. (den förra erlägger följaktligen 68,6,
den senare 31,4 proc.). Gemensamma lån kunna upptagas,
och den sväfvande skulden, bestående i banksedlar,
står under båda rikshälfternas solidariska garanti. De
andra statsskulderna betraktas icke såsom gemensamma
angelägenheter; dock lemna de ungerska landen för
att betäcka räntor och amortering å den före 1868
kontraherade allmänna skulden ett årsbidrag af
30,312,920 fl.
Den gemensamma budgeten för 1894 upptog
| utgifterna till | 147,925,992 | fl., | |
| deraf | utrikesministeriet | 3,737,300 | » |
| krigsministeriet | 142,036,948 | » | |
| finansministeriet | 2,025,100 | » | |
| kontrollbyrån | 126,644 | » och | |
| inkomsterna till | 147,925,992 | fl., | |
| deraf | nettoinkomsterna af | ||
| tullarna | 44,370,180 | » | |
| Ungerns 2-proc.- bidrag | 2,017,566 | » | |
| de båda rikshälfternas qvoter | 98,860,754 | » | |
| Österrike | Ungern | ||||
| statsutgifter | 610,384,406 | fl. | 486,183,521 | fl. | |
| deraf | hofvet | 4,650,000 | » | 4,650,000 | » |
| landtförsvaret. | 19,025,765 | » | 12,217,482 | » | |
| statsskuld | 154,769,615 | » | 131,041,760 | » | |
| statsinkomster | 612,511,620 | fl. | 486,653,643 | fl. | |
| deraf | grundskatt | 36,110,000 | » | 35,806,000 | » |
| direkta skatter | byggnadsskatt | 32,349,000 | » | 10,780,000 | » |
| industriskatt | 11,508,000 | » | 19,160,000 | » | |
| inkomstskatt | 27,737,000 | » | 16,200,000 | » | |
| skatt å föreningar etc | —— | 3,312,600 | » | ||
| skatt på kapital och räntor | —— | 4,025,400 | » | ||
| transportskatt | —— | 5,600,000 | » | ||
| konsumtionsskatter | 104,397,080 | » | 60,830,284 | » | |
| saltmonopol | 21,395,581 | » | 15,303,263 | » | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
