- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
767-768

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östersjön, Baltiska hafvet (Fornnord. Eystra-salt, D. Östersöen, T. Ostsee, F. Itämeri; Med. Lat. Mare balticum, R. Baltiskoje more; se Baltia), hafsarm af Atlantiska hafvet - Östersjöprovinserna (Östersjöländerna), gemensam benämning på de tre utmed Östersjön belägna ryska guvernementen Estland, Livland och Kurland - Österslöf, socken i Kristianstads län, Villands härad - Östersund, uppstad i Jämtland - Östertelge. Se Telge 2 - Österunda, socken i Vestmanlands län - Östervallskog, socken i Värmlands län - Öster-Våla. Se Våla 4 - Österväg. Se Austrvegr - Österåd, Österåt. Se Austråt - Öster-Åker. Se Åker 4 och 5 - Österö. Se Färöarna - Östfaler. Se Sachser - Öst-Flandern. Se Flandern - Öst-Franken. Se Franken - Östfrankiska. Se Fornhögtyska - Östfrisiska. Se Frisiska språket - Östgaard, Nicolai Ramm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med hård vind under fullkomlig vindstilla å sjön
utanför.

Sjöfarten på Ö. är särdeles liflig. Den besväras
visserligen i hög grad genom de ovanligt många
undervattensgrunden, men å andra sidan kan med fog
sägas, att säkerhetsanstalterna vid alla Ö:s kuster
bragts till sådan fullkomning, att äfven de af
verldshandeln ännu lifligare begagnade farvattnen
näppeligen i detta hänseende hafva företräde. — Den
första tillförlitliga kartan öfver Ö. utgafs 1833 af F.
Th. Schubert. Jfr K. Ackermann: »Beiträge zur
physischen geographie der Ostsee» (1883); se ock art.
Månsson, Joh. A. G.

Östersjöprovinserna (Östersjöländerna), gemensam
benämning på de tre utmed Östersjön belägna ryska
guvernementen Estland, Livland och Kurland.

Österslöf, socken i Kristianstads län, Villands härad.
Areal 4,566 har. 1,274 innev. (1892). Ö. utgör ett
till egaren af Karsholm patronelt pastorat, Lunds
stift, Villands kontrakt.

Östersund, uppstad i Jämtland, vid Storsjöns östra
strand, säte för landshöfdingen öfver Jämtlands län och
länets enda stad. Stadsområdet utgör 514 har, satt till
1 mantal. Staden, som anlades på kungl. befallning år
1786, fortfor länge att vara en obetydlig ort.
Innevånarnas antal uppgick sålunda 1805 till 177, tio
år senare till 250, ännu 1850 till endast 817. År 1870
hade det ökats till 1,717, 1880 till 2,854, 1890 till
5,333 och 1892 till 5,443, hvilka siffror utvisa en
jämn och rask utveckling under de senare årtiondena.
Taxeringsvärdet uppgick 1893 till 4,924,000 kr., hvaraf
228,800 kr. för jordbruksfastighet. De bokförda
tillgångarna upptogos 1891 till 446,627 kr., skulderna
till 225,139 kr. För kommunala behof uttaxerades kr.
2,98 à 4,55 för hvarje krona bevillning. År 1892 funnos
143 handlande, med 107 biträden, 84 handtverkare, med
206 arbetare, och 6 fabriker, med 44 arbetare och
142,862 kr. tillverkningsvärde. Främst inom
fabriksindustrien står öltillverkningen. Under den tid
af året, då Storsjön är isfri, pågår en rätt liflig
trafik med 7 i staden hemmahörande ångare om
tillsammans 235 tons drägtighet. Hamnafgifterna
uppgingo 1892 till 3,365 kr. — Staden är anlagd i en
bördig trakt längs sjöstranden, med största
utsträckning i n. och s.; den genomskäres af breda,
raka gator, hvilka likväl, till följd af samhällets
raska tillväxt, i afseende å dränering och stensättning
ännu lemna mycket öfrigt att önska. Enligt beslut 1893
skall staden medelst en ny bro af jern förenas med
Frösön öfver Östersundet. Tvärbanan genom Jämtland,
hvilken fullbordades 1882, är framdragen vester om
staden på en utfyllning i Storsjön, hvarigenom
nödvändiggjorts åtskilliga vägöfver- och undergångar
för att återställa förbindelsen mellan staden och sjön.
Sjelfva jernvägsstationen ligger på en utfyllning vid
stadens södra ände. Några synnerligen framstående
byggnader eger staden ej, om man undantager
länsresidenset i nordvestra delen af staden (sedan
1848) och det nya artillerietablissementet ö. om den
egentliga staden (1894). Kyrkan är af trä (uppförd
1854). Stadens vattenledning blef färdig 1893. Ö. har
betydelse såsom militärplats. Norrlands
artilleriregemente är förlagd till staden, likaså
chefsämbetet för Jämtlands regemente. Jämtlands
hästjägarekår har haft sin chefsexpedition i Ö., men
denna kår har nu förvandlats till Norrlands
dragonregemente, som skall förläggas till annan plats.
Fullstädigt allmänt läroverk finnes (se Frösö).
Kreditanstalter förefinnas rikligt, nämligen
afdelningskontor af Riksbanken, af Sundsvalls enskilda
bank och af Sundsvalls handelsbank, Jämtlands folkbank,
Jämtlands goodtemplarbank och länets sparbank. Från
tryckerier i staden utkomma »Jemtlands Allehanda»,
»Jemtlandsposten» och »Östersundsposten», hvar och en 3
ggr i veckan. — I ecklesiastikt hänseende är Ö. annex
till Brunflo. Vid val af riksdagsman i Andra kammaren
har Ö. varit förenadt med Hudiksvall till en valkrets.
— Såsom ofvan är nämndt, tillkom staden på grund af ett
k. bref 1786, sedan långvariga och noggranna
undersökningar egt rum rörande lämpligaste platsen för
en stads anläggning i Jämtland. De första 20 åren njöto
innevånarna skattefrihet. Platsen blef residensstad
1810, då Jämtlands län inrättades. Med undantag af åren
1830–36, då Ö. hade egen »justitiarius», lydde staden
under landsrätt till 1857, då egen magistrat
inrättades. Staden fick d. 2 Mars 1883 nederlags- och
d. 30 Sept. 1887 transitoupplagsrätt. Stadens vapen är
på blå botten ett Ö (guld) och i detta ett
hjorthufvud (silfver). — Se J. Lindström: »Östersund
1786–1886» (1886). A. G.

Östertelge. Se Telge 2.

Österunda, socken i
Vestmanlands län, Torstuna härad. Areal 4,885
har. 825 innev. (1892). Annex till Nysätra, Upsala
stift, Lagunda kontrakt.

Östervallskog, socken i Värmlands län, Nordmarks
härad. Areal 14,907 har. 1,200 innev. (1892). Annex
till Holmedal, Karlstads stift, Nordmarks kontrakt.

Öster-Våla. Se Våla 4.

Österväg. Se Austrvegr.

Österåd, Österåt. Se Austråt.

Öster-Åker. Se Åker 4 och 5.

Österö. Se Färöarna.

Östfaler. Se Sachser.

Öst-Flandern. Se Flandern.

Öst-Franken. Se Franken.

Östfrankiska. Se Fornhögtyska.

Östfrisiska. Se Frisiska språket.

Östgaard [-gård], Nicolai Ramm, norsk författare,
född d. 21 April 1812 i Trondhjem, blef student
1831 och juris kandidat 1840, tjenstgjorde
någon tid i ett statsdepartement, sedan 1845
såsom fuldmægtig i revisionsdepartementet,
och var 1859–72 fogde i Söndre Österdalen. Död
1873. Ö. skildrade förträftligt natur och folklif
i Norge, i synnerhet i En fjeldbygd (1852; 5:te
uppl. 1883), hvilken fick en vidsträckt läsarekrets,
samt i Fra skov og fjeld (1858). Han tillhörde
en tid bestyrelsen för norska teatern och skref
för denna flere stycken. Äfven tidningarna
innehöllo icke sällan alster af hans penna.
E. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfar/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free