Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östra indiska halfön (Bortre Indien), den östra af de båda stora indiska halföarna, Asien, nu vanligen kallad Indo-kinesiska halfön l. Indo-Kina - Östra Ingelstad, nytt namn å socknen Ingelstad i Ingelstads härad, Kristianstad län. Se Ingelstad 3 - Östra Karleby. Se Karleby 3 - Östra Karup. Se Karup 2 - Östra Klagstorp, nytt namn å socknen Klagstorp i Vemmenhögs härad, Malmöhus län. Se Klagstorp 2 - Östra kontrakt (Östra härads kontrakt), i Lunds stift - Östra Kärrstorp, nytt namn å socknen Kärrstorp i Färs härad, Malmöhus län. Se Kärrstorp 1 - Östra Ljungby, socken i Kristianstads län - Östra Ny. Se Ny 5 - Östra Nöbbelöf. Se Nöbbelöf 4 - Östra Ryd. Se Ryd 4 och 5 - Östra Sallerup, socken i Malmöhus län - Östra Skrukeby, socken i Östergötlands län - Östra stambanan. Se Jernvägar, sp. 1169 - Östra Stenby, socken i Östergötlands län - Östra Strö. Se Strö 4 - Östra Sund. Se Sunne 2 - Östra Sönnarslöf, socken i Kristianstads län - Östra Tollstad, socken i Östergötlands län - Östra Tommarp, socken i Kristianstads län - Östra Torp. Se Torp 5 - Östra Torsås. Se Torsås 3 - Östra Tunhem (förut Tunhem), socken i Skaraborgs län - Östra Vemmenhög. Se Vemmenhög 4 - Östra Vemmerlöf, socken i Kristianstads län - Östra Vingåker, socken i Södermanlands län - Östra Vram, socken i Kristianstads län - Östre (Isl. Austri), Nord. mytol., en af de fyra dvärgar, som uppbära himlahvalfvet och hafva sina namn efter de väderstreck, der de äro placerade - Östromerska riket (Öst-Rom, Bysantinska l. Grekiska kejsaredömet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tongking öfvervaka franska ämbetsmän
skatteuppbörden. Genom dekretet af d. 17 Okt. 1887
konstituerades föreningen af Kochinkina, Kambodja,
Annam och Tongking till ett franskt kolonialland
Indo-Kina, under en generalguvernör (som residerar i
Saigon) och ett »Conseil supérieur», bestående af
generalguvernören som ordförande och som ledamöter
högste befälhafvaren öfver trupperna och flottan,
residenterna i Tong-king, Annam och Kambodja,
generalprokuratorn, chefen för generalguvernörens
kabinett samt 4 förvaltningschefer. Hvartdera landet
har sin särskilda förvaltning och budget. Gränstvister
mellan Siam och Frankrike, hvilka sommaren 1893 ledde
till krigiska förvecklingar, bilades genom fredsslut
d. 2 Okt. s. å., då Frankrike af Siam förvärfvade
en del af venstra Mekongstranden.
Östra Ingelstad, nytt namn å socknen Ingelstad i
Ingelstads härad, Kristianstads län. Se Ingelstad 3.
Östra Karleby. Se Karleby 3.
Östra Karup. Se Karup 2.
Östra Klagstorp, nytt namn å socknen Klagstorp i
Vemmenhögs härad, Malmöhus län. Se Klagstorp 2.
Östra kontrakt (Östra härads kontrakt), i Lunds
stift, omfattar dels de 5 pastoraten Karlskrona
stadsförsamling; Ramdala och Jemjö; Lösen och Augerum;
Kristianopel; Torrum och Sturkö samt Tjurkö, dels
Karlskrona amiralitetsförsamling. Areal 51,100
har. 43,943 innev. (1892).
Östra Kärrstorp, nytt namn å socknen Kärrstorp i
Färs härad, Malmöhus län. Se Kärrstorp 1.
Östra Ljungby, socken i Kristianstads län,
Norra Åsbo härad. Areal 2,924 har. 1,084
innev. (1892). Ö. L. bildar med Kellna ett regalt
pastorat, Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt.
Östra Ny. Se Ny 5.
Östra Nöbbelöf. Se Nöbbelöf 4.
Östra Ryd. Se Ryd 4 och 5.
Östra Sallerup, socken i Malmöhus län,
Frosta härad. Areal 5,198 har. 1,511
innev. (1892). Ö. S. bildar med Långaröd ett regalt
pastorat, Lunds stift, Frosta kontrakt.
Östra Skrukeby, socken i Östergötlands
län, Åkerbo härad. Areal 2,626 har. 544
innev. (1892). Ö. S. bildar med Lillkyrka
ett konsistorielt pastorat, Linköpings stift,
Domprosteriet.
Östra stambanan. Se Jernvägar, sp. 1169.
Östra Stenby, socken i Östergötlands län, Östkinds
härad. Areal 3,748 har. 960 innev. (1892). Ö. S. utgör
ett konsistorielt pastorat, Linköpings stift,
Vikbolands kontrakt.
Östra Strö. Se Strö 4.
Östra Sund. Se Sunne 2. Sunne sockens fördelning i
två pastorat: Vestra Sund och Östra Sund är tills
vidare uppskjuten.
Östra Sönnarslöf, socken i Kristianstads län, Gärds
härad. Areal 5,397 har. 1,103 innev. (1892). Annex till
Efveröd, Lunds stift, Gärds kontrakt.
Östra Tollstad, socken i Östergötlands
län, Vifolka härad. Areal 4,694 har. 1,075
innev. (1892). Ö. T. bildar med Sya ett konsistorielt
pastorat, Linköpings stift, Vifolka och Valkebo
kontrakt.
Östra Tommarp, socken i Kristianstads län, Jerrestads
härad. Areal 2,511 har. 1,216 innev. (1892). Annex
till Gladsax, Lunds stift, Albo och Jerrestads
kontrakt. Se vidare Tommarp.
Östra Torp. Se Torp 5.
Östra Torsås. Se Torsås 3.
Östra Tunhem (förut Tunhem), socken i
Skaraborgs län, Gudhems härad. Areal 765 har. 282
innev. (1892). Annex till Gudhem; Skara stift,
Falköpings kontrakt.
Östra Vemmenhög. Se Vemmenhög 4.
Östra Vemmerlöf, socken i Kristianstads län,
Jerrestads härad. Areal 2,885 har. 1,087
innev. (1892). Ö. V. bildar med Rörum ett regalt
pastorat, Lunds stift, Albo och Jerrestads kontrakt.
Östra Vingåker, socken i Södermanlands
län, Oppunda härad. Areal 10,915 har. 2,642
innev. (1892). Ö. V. utgör ett regalt pastorat,
Strengnäs stift, Oppunda vestra kontrakt. Jfr
Vingåkersbygden.
Östra Vram, socken i Kristianstads län, Gärds
härad. Areal 789 har. 338 innev. (1892). Annex till
Vestra Vram, Lunds stift, Gärds kontrakt.
Östre (Isl. Austri), Nord. mytol., en af de fyra
dvärgar, som uppbära himlahvalfvet och hafva sina
namn efter de väderstreck, der de äro placerade.
Östromerska riket (Öst-Rom, Bysantinska l. Grekiska
kejsaredömet), anses datera sin uppkomst från
den definitiva delningen af Romerska riket
efter Theodosius’ död, 395. Det omfattade de båda
prefekturerna Oriens och Illyricum med 7 dieceser,
d. v. s. Balkanhalfön (begränsad i n. af Donau
och i n. v. af en linie, följande Save och Drina
och förenande sistnämnda flod med Cattarobukten),
Mindre Asien och Syrien (med omstridda gränser
i Armenien och Mesopotamien), Egypten och norra
Afrika till Stora Syrtenviken. Rikets hufvudstad
var Konstantinopel l. Bysans. Trots delningen
betraktades Romerska riket ännu länge teoretiskt såsom
ett (commune imperium divisis tantum sedibus), och
efter Vestromerska rikets fall, 476, ansågos kejsarna
i Konstantinopel såsom legitima herskare öfver hela
den gamla romersk-grekiska kulturverlden. Detta
betraktelsesätt var så djupt rotadt, att äfven de
germanska folkvandringsmonarkiernas höfdingar i
början uppträdde såsom kejsarens i Konstantinopel
ställföreträdare. Idén af rikets universalitet
och enhet utdog aldrig fullt i Vesterlandet, lika
litet som anspråket att representera detsamma
hos hofvet i Bysans, men efter förstörelsen af
Justinianus’ restaurationsarbete uti Italien
och hela sydöstra riksdelens definitiva eröfring
af muhammedanerna upphörde småningom de romerska
verldsrikestraditionerna att spela någon egentlig rol
i de bysantinske statsmännens praktiska politik. I
stället utvecklades Östromerska riket till en
alltmer specifikt grekisk medeltidsstat, som med
omformande af de antika traditionerna utbildade ett
egendomligt och rikt kulturlif (bysantinismen i konst
och literatur), en särskild grekisk-katolsk kyrka
och en utomordentligt fast politisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
