- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
5-6

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aachen, Hans von - *Aafjord är pastorat, ej stad - Aagaard, K. F., dansk målare. Se Ågård - Aagesen, Andreas - *Aahausen, oriktig form för Ahausen l. Auhausen (se d. o. Suppl.) - *Aakirkeby, stad (ej köping), hade 967 innev. 1890 - Aalberg, Ida Emilia - *Aalborg, stad - *Aalborgs amt - *Aalesund, stad i Norge - *3. Aall, H. J. K. - Aaltokas. Se Alue - *Aarburg - Aarbustadtind. Se Andorg. Suppl. - *Aarestrup, K. L. E. - Aarflot, norsk bondeslägt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

teknik och kalla färg göra honom för vår tid onjutbar.
Deremot var han högt
uppburen af sin samtid, och många arbeten af hans hand
hafva stuckits i koppar af
betydande gravörer. Hans flesta taflor finnas i
Schleisheim, Wien, Köln och
Augsburg. I Sveriges Nationalmuseum ses af honom en
liten tafla, Paris’ dom,
graverad af R. Sadeler 1589. Originalet målades, då han
återkom från Italien, för
en köpman vid namn Boots. Nationalmuseets lilla tafla
är en reproduktion eller
förminskad kopia af originalet. Jfr Woermann:
»Geschichte d. malerei», och G.
Göthe: »Notice descriptive... des tableaux du Musée
national de Stockholm».
C. R. N.

*Aafjord är pastorat, ej stad.

Aagaard [ågård], K. F., dansk målare.
Se Ågård.

Aagesen [åg-], Andreas, dansk
rättslärd, född i Köpenhamn d. 5 Aug. 1826, blef
student 1843 och juris kandidat 1849, var några år
anställd vid
justitiedepartementet och blef 1855 professor i
lagkunskap vid Köpenhamns
universitet. På denna plats sysselsatte han sig
företrädesvis med den danska
förmögenhetsrätten och med romersk privaträtt. Han
utgaf 1866–79 fyra ypperliga
afhandlingar om egendomsrättigheter och deras
öfverlåtelse samt 1876 en
förteckning öfver lagsamlingar och juridisk literatur i
Danmark, Norge, Sverige
och delvis Finland. 1870 förordnades A. till medlem af
en komité för utarbetande
af en sjö- och handelslag, och 1879 valdes han till
ledamot af landstinget, men
afled d. 26 Okt. s. å. Han kreerades till hedersdoktor
vid Upsala universitets
jubelfest 1877. Efter A:s död utgåfvos hans
Indledning til den danske formueret
(1880) och Forelæsninger over den romerske
privatret
(1881).
E. Ebg.

*Aahausen, oriktig form för Ahausen l.
Auhausen (se d. o. Suppl.)

*Aakirkeby, stad (ej köping), hade 967 innev.
1890.

Aalberg [ālberg], Ida Emilia, finsk
skådespelerska, född d.
3 Dec. 1858 i Janakkala socken, Tavastehus län, följde
vid 16 års ålder sin
okufliga håg för teatern och fick anställning vid
finska teatersällskapet,
utbildade sig 1878 (och 1880) under ledning af den
berömda fru Marie
Seebach i Dresden och uppträdde med ständigt växande
bifall på finska
teatern, bl. a. som Nora (i »Ett dockhem»), en
af hennes glansroller.
1880 uppträdde hon på finska språket i Budapest, till
ungrarnas stora
förtjusning, 1882 i Petersburg och, efter en tids
studier i Paris under
Delaunay, 1884–85 i Kristiania, sistn. år en enstaka
gång i Stockholm,
såsom Ofelia (mot Rossi som »Hamlet»), och
1885–86 i Köpenhamn. Hon har
sedermera spelat på flere främmande språk, bl. a. på
tyska i Berlin 1890 (mot J.
Kainz) och på svenska under en skandinavisk turné
hösten 1894. Hon trädde 1887 i
äktenskap med fennoman-ledaren jur. kand. L. Kivekäs
(död 1893) och blef 1894
omgift med Ibsen-beundraren baron Alex. v.
Yxkull-Gyllenband från Riga. Fru A.
har eröfrat en rangplats bland samtidens allra främsta
skådespelerskor. Hennes
spel är på en gång högeligen naturfriskt och dramatiskt
gripande, en uppenbarelse
af modern, nervös konst, en säregen sammansmältning af
naturalism och
inspiration. Vilda passioner och själsqval återgifver
hon kanske bäst; hon har
ett outtömligt förråd af nervkraft och lidelse samt
lefver helt i den rol hon
framställer. Den tekniska sidan af hennes spel är
glänsande: plastiken smidig,
minspelet uttrycksfullt skiftande, deklamationen
mönstergill genom klarhet och
originelt funna nyanser. Bland hennes roller framstå
vidare: Julia, Regina von
Emmeritz, Syrsan, Adrienne Lecouvreur, Kirsti Fleming,
Marguerite
(i
»Kameliadamen»), Schillers Maria Stuart och
Ibsens Hedda Gabler.

*Aalborg, stad. 22,100 innev. (1894). A. är i
stark tillväxt. Med Nörre Sundby,
på norra sidan af Limfjorden, är staden förenad genom
en pontonbro, 580 m. lång,
byggd 1863–65, och en fast jernvägsbro, 577 m.,
fullbordad 1881, den största bro
i Danmark, byggd af ett franskt bolag. 1893 bestod
handelsflottan af 106
segelfartyg, om 4,000 tons, och 9 ångfartyg, om 2,440
tons. I A. finnas 3 banker
och en sparbank, en lärd skola och en teknisk skola
äfvensom ett museum för konst
och historia, inrättadt 1878–79.
E. Ebg.

*Aalborgs amt. 104,800 innev. (1890). Af 289,000
har land voro 1888 90,000 har
åker, 124,000 har äng och betesmark, 33,000 har hedar,
21,800 har kärr och
mossar, 12,500 har skog. Kreatursstocken inom amtet var
1888 22,700 hästar,
95,500 nötkreatur, 112,300 får och getter samt 40,400
svin.
E. Ebg.

*Aalesund, stad i Norge, hade 8,406 innev. 1891.
Antalet hemmahörande fartyg 1892
var 163 om 6,551 t. drägtighet (deraf 10 ångfartyg om
1,235 tons).

*3. Aall, H. J. K., tog 1877
afsked från amtmansämbetet, utan att anhålla om
pension, men stortinget beviljade honom 1878 enhälligt
och utan debatt en årlig
nationalbelöning af 6,000 kr. Vid Köpenhamns
universitets jubelfest 1879 blef han
hedersdoktor i den rätts- och statsvetenskapliga
fakulteten. Död d. 24 Febr.
1894.

Aaltokas [āl-]. Se Alue.

*Aarburg, vid Aar, öfver hvilken leder en 80 m.
lång hängbro.
Slottet A. är nu en korrektionsinrättning.

Aarbustadtind [år-]. Se Andorg. Suppl.

*Aarestrup, K. L. E. Hans »Samlede digte»
utgåfvos 1877 af
F. L. Liebenberg, med inledning af G. Brandes.
E. Ebg.

Aarflot [år-], norsk bondeslägt, af hvars
medlemmar må nämnas:
Sivert Knudsen A., f. 1759, d. 1817,
skollärare i sin hembygd på
Söndmöre 1778–98 och derefter till sin död lensmand i
Volden, är känd
för sitt arbete i folkupplysningens tjenst och för
införande af
förbättringar i jordbruket. 1808 fick han tillstånd att
anlägga ett
boktryckeri på sin gård Eksæt, hvilket ännu eges af
familjen, och hvarifrån
han bl. a, 1810–16 utgaf veckotidningen »Norsk
landboblad», som han sjelf
redigerade. Hans dotter Berthe Canutte, f.
1795, d. 1859, är en af de mest lästa
författarinnor af uppbyggelseböcker i Norge. Hennes
arbeten, af hvilka en samling
andliga sånger, Troens frugt, upplefvat ett tiotal
upplagor, äro samlade i 5 dlr med titeln »Smuler

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free