Print (PDF) - On this page / på denna sida - Aarflot, norsk bondeslägt - *Aargau - *Aarhus - *Aarhus amt - Aarifi pasja - Aarsleff, Carl Vilhelm Olaf Peter - *Aarö (Arö) tillhör preussiska prov. Schleswig-Holstein - *Aas, landtbruksskola - Aas, Ingeborg, norsk sångerska. Se Oselio, Gina - *Aasi. Se El Asi - *Aates. Se Öde - *Aavasaksa. Se Rättelser. bd 18. - *Abadeh. Se äfven Hamitiska språk - Abach. Se Abbach - Ab actis, Lat. Se Officium - *Abacus. Se Räknebänk - Abadie, Paul - *Abaditer (riktigare Abbadider) - Abai, det i Abessinien brukliga namnet på Bahr el-asrak l. Blå Nilen - Abajour. Se Abat-jour - Abaka-kan, mongolisk herskare. Se Mongolerna, sp. 242 - Abakan-tatarer. Se Tatarer, sp. 1424 - *Abaliget-grottan ligger i ungerska komitatet Baránya, n. v. om Fünfkirchen - *Abandon, jur., sjöv. - Abaptiston (af Grek. nekande a och baptizein, nedsänkta). Se Trepanation - *Abat-jour betyder äfven lampskärm - Abat-sons. Se Abat-vent - Abauj-Torna, ett 1881 af komitaten Abauj och Torna bildadt komitat i Ungern - Abazzia. Se Abbazia. Suppl. - Abbagamban. Se Hornfoglarna - *Abbas I den store. Se vidare Persien, sp. 1097-98 - Abbasi. Se Abasi - *Abbasider. 1. Se vidare Kalif - Abbas pasja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
til næring for livet i Gud» (1856-62, ny uppl. 1868-70). Hennes bror Rasmus
Sivertssön A., f. 1792, d. 1845, lensmand i Volden sedan 1816, dref tryckeriet
efter fadern och utgaf flere tidningar samt var stortingsman 1824-28, 1833 och
1839. Dennes son Mauritz Andreas Rasmussen A., f. 1821, fortsatte med tryckeriet,
hvarifrån han bl. a. utgaf den af honom redigerade veckotidningen »Postbudet»
1845-68 och »Norsk landbrugstidende» 1848-55. Han representerade Romsdals amt
på stortinget 1854-88, der han slöt sig till Joh. Sverdrup. 1882 utgaf han ett
större arbete med titeln Odelsbonden om Grundloven i dens hovedbestemmelser,
ett försök till bemötande af den juridiska fakultetens betänkande om konungens
sanktionsrätt i grundlagsfrågor.
*Aargau. 1,404 qvkm., 193,834 innev. (1888), deraf 99,6 proc. tysktalande och 55
proc. protestanter. Enligt författningen (af 1885) är Stora rådet (som bildas af
l medlem på hvart 1100-tal innev.) den lagstiftande, Regeringsrådet, 7 medlemmar
(minst 3 reformerta, 3 katoliker), hvilkas ordförande bär titeln landammann, den
verkställande myndigheten. Medlemmarna i det förra väljas omedelbart af folket,
de i det senare af Stora rådet, i båda på 4 år. Referendum är obligatoriskt för
lagar, fördrag och konkordat samt för sådana finansbeslut, som för ett
förvaltningsår anordna belopp af mer än halfva direkta statsskatten. För
initiativ fordras 5,000 röstberättigade medborgare.
*Aarhus. 33,300 innev. (1890). A. är nu Danmarks andra stad och stadt i raskt
framåtskridande. Der finnas 3 banker och 4 sparbanker, lärd skola, konstmuseum
(1876-77). Handelsflottan räknade 1893 blott 53 segelfartyg, om 1,280 tons, men
16 ångfartyg, om 4,850 tons.
E. Ebg.
*Aarhus amt omfattar 2,480 qvkm. (hvaraf 790 komma på det äldre A. amt) och hade
1890 157,200 innev., af hvilka nära hälften (78,000) på det äldre A. amt. Detta
är en af de fruktbaraste trakter i Danmark; endast en mycket ringa del af marken
är mossar eller hedar, 1/10 är skogbeväxt, och af den odlade jorden är nära 5/9
åker, medan återstoden utgöres af äng eller betesmark. 1888 funnos i amtet 11.600
hästar, 42,800 nötkreatur, 23,600 får och 24000 svin.
E. Ebg.
Aarifi pasja [ar-], turkisk statsman, f. 1830, blef 1873 ambassadör i Wien och
1874 undervisnings- och justitieminister. Vid den konstitutionella författningens
införande (Dec. 1876) kallades han till senatens president, var i Juli 1877 en
kort tid utrikesminister, Juli-Okt. 1879 premierminister och Dec. 1882-Sept. 1885
å nyo utrikesminister, hvarefter han utnämndes till president i statsrådet.
Aarsleff [års-], Carl Vilhelm Olaf Peter, dansk bildhuggare, född d. 14 Aug. 1852
i Nyborg, genomgick konstakademien i Köpenhamn 1872-76 och vann 1880-81
akademiens två guldmedaljer, hvarefter han i 2 1/2 år innehade dess stora
resestipendium. 1886 vistades han åter utomlands, med understöd af det Ancherska
legatet, valdes 1890 till medlem af danska konstakademiens råd och erhöll
hedersomnämnande vid jubileumsutställningen i Berlin. Bland A:s arbeten må nämnas
Den förlorade sonen (1885; utförd i marmor till statens samling 1890) och Abel
offrar till Herren (1893), hvilken staty utmärktes med Eibeschützska premiet och
1894 utfördes i brons till statens samling.
Ph. W.
*Aarö (Årö) tillhör preussiska prov. Schleswig-Holstein.
*Aas, landtbruksskola, delades 1884 efter en ny plan i en högre och en lägre
afdelning; 1887 tillades en särskild afdelning för trädgårdsskötsel.
Aas [ås], Ingeborg, norsk sångerska. Se Oselio, Gina.
*Aasi. Se El Asi.
*Aates. Se Öde.
*Aavasaksa. Se Rättelser, bd 18.
*Ababdeh. Se äfven Hamitiska språk.
Abach. Se Abbach.
Ab actis, Lat. Se Officium.
*Abacus. Se Räknebänk.
Abadie [abadi], Paul, fransk arkitekt, f. i Paris 1812, d. 1884, son till en
arkitekt af samma namn, studerade i École des beaux arts. 1835-38, fick 1845
anställning vid restaurationsarbetena å kyrkan Notre Dame i Paris, under Lassus
och Viollet le Duc, samt blef 1871 medlem af kommissionen för vården af de
historiska minnesmärkena och 1875 af Institutet. Bland hans verk må nämnas S:t
Ferdinand i Bordeaux, Hôtel de ville i Angoulême, flere kyrkor derstädes samt i
Périgueux, Bergerac och i hela trakten kring Dordogne, Charente och Gironde. Hans
förnämsta verk är den på grund af täflan 1874 utförda kyrkan Sacré-Coeur på
Montmartre.
C. R. N.
*Abaditer (riktigare Abbadider). Abads (Abbads) sonson hette Muhammed, med binamnet al-Mótamid.
Abai, det i Abessinien brukliga namnet på Bahr el-asrak l. Blå Nilen.
Abajour. Se Abat-jour.
Abaka-kan, mongolisk herskare. Se Mongolerna, sp. 242.
Abakan-tatarer. Se Tatarer, sp. 1424.
*Abaliget-grottan ligger i ungerska komitatet Baránya, n. v. om Fünfkirchen.
*Abandon, jur., sjöv. Det fjerde fallet af abandon: »samt
då.....nödhamn» (r. 16-20 uppifr.) omförmäles ej i den nya sjölagen,
af d. 12 Juni 1891.
Abaptiston (af Grek. nekande a och baptízein, nedsänka). Se Trepanation.
*Abat-jour. betyder äfven lampskärm.
Abat-sons. Se Abat-vent.
Abauj-Torna, ett 1881 af komitaten Abauj och Torna bildadt komitat i Ungern på
denna sidan Teis. 3,260 qvkm. 180,258 innev. (1890), deraf omkr. 120,000
magyarer. Hufvudstad Kaschau.
Abazzia. Se Abbazia. Suppl.
Abbagamban. Se Hornfoglarna.
*Abbas I den store. Se vidare Persien, sp. 1097-98.
Abbasi. Se Abasi.
*Abbasider. 1. Se vidare Kalif.
Abbas pasja, kediv af Egypten, äldste son af kediven Tevfik pasja, föddes d. 14
Juli 1874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
