Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abietinsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vatten och tillhör de giftiga ägghvitekropparna
och särskildt de icke organiserade fermentens grupp.
Abrodd. Se Åbrodd.
*Abscess. Jfr äfven Var.
Absence. Se Absens.
*Absinthium. Se vidare Malört.
*Absjeron. Om petroleumindustrien derstädes se Baku. Suppl.
Absolon [a’bsölön], John, engelsk målare, f. 1815
i London, måste från sitt femtonde år förtjena
sitt uppehälle med att måla miniatyrporträtt och
teaterdekorationer, studerade derefter i British
museum och utställde 1837 sitt första arbete,
en oljetafla, framställande en scen ur bibliska
historien, ehuru utan framgång. Derpå studerade
han ett år i Paris, och den första tafla, hvarmed
han gjorde lycka, var Vicar of Wakefield som föres
i fängelse (1842), hvarefter han mest egnade sig
åt aqvarellmåleriet. Bland hans arbeten på detta
område äro Metare (1845), Första natten i klostret,
Dopscen bland det lägre folket (1856), Scen från en
guldsmedsverkstad (1860). Större bifall vann för god
komposition och humor hans oljemålning Boulogne;
mindre deremot hans genrebilder af allvarligt
innehåll. Dessutom har han utfört landskap med motiv
från Schweiz och Italien.
C. R. N.
Absoluta enheter, fys. För att uppmäta en storhet har
man att jämföra den med en annan storhet af samma
slag, »måttet» eller »enheten», och tillse huru
många gånger den senare innehålles i den förra. Det
kan derför tyckas, som borde man erhålla lika många
af hvarandra oberoende enheter som antalet af de
storheter man har att uppmäta; detta blir naturligtvis
också fallet, om alla enheter väljas godtyckligt. Så
gick man äfven förr till väga vid uppmätandet af
fysikaliska storheter. Men då olika observatörer
valde sina enheter på olika sätt och derjämte ofta
försummade att noggrant angifva den valda enhetens
storlek, blef följden att olika observatörers
mätningar endast med svårighet eller alls icke kunde
med hvarandra jämföras. Stundom ökades förvirringen
ytterligare deraf att man ej undersökte huruvida den
använda enheten var med tiden oförändrad. Så plägade
man t. ex. mäta jordmagnetismens horisontalkomposant
genom att till enhet taga dess värde i London,
en »enhet», som ändras under dagens lopp, men ännu
mer under längre tidrymder. Den, som först angaf
en rationel grund för uppmätande af fysikaliska
storheter och således gaf upphof till införandet af
s. k. absoluta enheter, var Gauss. Det kännetecknande
för ett sådant enhetssystem är, att endast enheterna
för ett begränsadt antal (nämligen tre) fysikaliska
storheter väljas godtyckligt, under det att alla
öfriga enheter erhållas ur dessa grundenheter,
derigenom att man ger enkla värden åt de konstanter,
som ingå i experimentelt eller teoretiskt funna
relationer mellan de fysikaliska storheterna. I de
sålunda deriverade (härledda) enheterna ingå bestämda
potenser af hvar grundenhet; potensens exponent kallas
den deriverade enhetens »dimension» med afseende på
ifråga varande grundenhet. En enhets dimensioner med
afseende på ingående grundenheter uttryckas bäst genom
en särskild dimensions-eqvation. Så t. ex. finner
man, att en acceleration, a, är proportionel mot
en längd, l, och omvändt proportionel mot qvadraten
på en tid, t; detta uttryckes genom dimensionseqvationen
[a] = [l t-2].
Som grundenheter begagnades förr, och användas ännu
i den praktiska mekaniken, enheterna för längd,
metern, för kraft, kilogrammen (nämligen den kraft,
hvarmed jorden vid 45° lat. vid hafsytan attraherar
en kilogramsvigt), samt för tid, medeltidssekunden. Af
dessa lider kraftenheten af en för en grundenhet
betänklig olägenhet, nämligen den att hvarken kunna
gifvas af en gång för alla förfärdigade etaloner (normalmått),
giltiga för alla möjliga orter, ej häller, på en gifven ort,
kunna bestämmas oberoende af andra enheter. Då nämligen
tyngdkraftens acceleration ändras med latituden och med
höjden öfver hafvet, utgör en vid 45° lat. och vid hafsytan
förfärdigad kilogramsvigt ej ett exakt mått på en
kilogramskraft på en annan ort. Man måste tvärtom,
för att erhålla dess värde såsom kraft, multiplicera
med förhållandet mellan tyngdens acceleration på
stället i fråga och vid 45° lat. Till vetenskapligt
ändamål användes derför numera, enligt på
elektricitetskongressen i Paris 1881 fattadt beslut,
ett annat enhetssystem, det s. k. C.G.S-systemet
(centimeter-gram-sekund-systemet), der grundenheterna
äro: enheten för längd, centimetern, för massa,
grammen (nämligen massan af en gramsvigt), och för
tid, medeltidssekunden. Massan af en gramsvigt är
tydligen densamma på olika ställen, hvarför sådana
massetaloner kunna förfärdigas på en plats (Breteuil,
nära Paris) och derifrån kringsändas till skilda land.
Vigtigare deriverade enheters definitioner och
dimensionseqvationer i C.G.S-systemet kunna erhållas
sålunda:
Hastighet, v. En materiel punkt har hastigheten 1,
om den på hvar sekund tillryggalägger 1 cm.
Dimensionseqvation: [v] = [lt–1].
Acceleration, a. En materiel punkt, som rör
sig rätlinigt, säges hafva accelerationen 1, om
dess hastighet på hvar sekund ökas med 1 cm.
Dimensionseqvation: [a] = [vt–1] = [lt–2].
Kraft, f. En krafts verkan på en fritt rörlig kropp är
proportionel mot produkten af kroppens massa och den
acceleration, som kraften åt densamma meddelar. Sättes
proportionalitetsfaktorn =1, fås definitionen:
kraften 1 är den kraft, som åt massan 1 (1 gr.) förmår
meddela accelerationen 1 (1 cm. per sek.).
Dimensionseqvation: [f] = [m l t–2].
Denna kraftenhet kallas en dyn; 1,000,000 dyn benämnas
en megadyn. Tyngdkraftens acceleration vid 45° lat. är
980,6 cm. per sekund; d. v. s. en kilogramskraft
(äldre enhetssystemet) förmår åt 1000 gr. massa
meddela accelerationen 980,6 cm. per sekund; den
äldre kraftenheten motsvarar sålunda 1000 ⨯ 980,6 dyn =
0,9806 megadyn.
Mekaniskt arbete, A. Förflyttas en massenhet, under
inverkan af en kraftenhet, en längdenhet i kraftens
riktning, säges det af kraften för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
