Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Accent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sig förbundit hög ton) på slutstafvelsen (jfr
Grek. pater).
Det högsta tonläge, hvartill man vid ett affektfritt,
grammatiskt uttal stiger, kallas högton (i den
latinska grammatiken (»acutus»); det lägsta,
hvartill man sjunker, kallas lågton (i den latinska
grammatiken »gravis»). I de flesta språk använder
man derjämte åtminstone ännu ett tonläge: medelton,
i några två: hög och låg medelton. Bland språk,
som utmärka sig för en rik grammatisk modulation,
torde främsta rummet intagas af kinesiskan,
och bland närmare liggande språk utmärka sig i
detta afseende serbiskan, litaviskan, norskan
och svenskan. Emellertid ega stora olikheter rum
de olika språken och dialekterna emellan såväl i
afseende på intervallernas storlek (så t. ex. ligger
i Stockholmskan högtonen blott en ters, men i det
värmländska Fryksdalsmålet en qvint öfver lågtonen)
som ock i fråga om normaltonens plats i accentserien
(så t. ex. användes i Stockholmskan högtonen,
i Fryksdalskan deremot lågtonen såsom normalton,
hvadan alltså den förra vid sina modulationer går
under den senare deremot öfver normaltonen).
De angifna tonlägena äro emellertid — väl att
märka — endast ögonblickliga genomgångspunkter,
hvilka i naturligt tal kontinuerligt förbindas med
hvarandra genom nedåt- eller uppåtgående glidningar
(portamenton). De äro sålunda blott begynnelse-,
vänd- och slutpunkter inom en modulation. Till följd
deraf har ett om också litet fonem sällan eller aldrig
samma tonläge under hela sin uttalstid, utan upptar
ett större eller mindre stycke af en tonföljd, som är
antingen kontinuerligt stigande eller sjunkande eller
ock bådadera, i det att en »brytning», en förändring
af tongångens riktning derinom eger rum. Faller
denna brytning inom en och samma stafvelse, så säges
denna hafva bruten (eller sammansatt) accent, såsom
fallet vanligen är med cirkumflekterade stafvelser
(den latinska grammatikens »circumflexus» afsåg just
en accent, sammansatt af högton och lågton).
Den modulation, som inrymmes inom en och samma
språktakt, kallas tonfall. Svenskan eger tvänne slag
af sådana, hvilka emellertid äro betydligt olika
gestaltade i olika landsändar, och denna olikhet torde
utgöra den mest i öronen fallande differenspunkten
mellan våra skilda dialekter. I Stockholmskan äro
dessa båda tonfall af följande sammansättning:
1. Det sjunkande tonfallet, som tillhör takter
med akut intensitetsaccent, låter tonen glida från
normaltonen ungefär en ters nedåt till lågtonen,
t. ex. getter (med tonföljden c A), getterna (c AA).
2. Det sjunkande-stigande tonfallet, som
tillkommer takter med grav intensitetsaccent, låter
tonen börja ungefär en sekund under normaltonen
och glida ned till lågtonen samt derpå höja sig
en ters upp till normaltonen, t. ex. tala (hac,
med bruten accent på första stafvelsen), talare (HAc).
— I finsk-svenskan (liksom i Orsa-målet i Dalarna)
finnes blott ett enda tonfall. Den »finska
brytningen» karakteriseras deraf att man efter
ett hastigt, men starkt stigande portamento på den
hufvudtoniga stafvelsen låter tonen sjunka från
högtonen omkring en septima (stundom något mindre,
stundom något mer) ned till normaltonen. I denna
dissonantiska tonföljd (septima–grundton) ligger utan
tvifvel förklaringen till det allbekanta intryck man
får af det finsk-svenska tonfallet såsom varande
»vemodigt».
Ad. N–n.
*Acceptanter. Slutet bör vara Jansenius.
*Accession kallas inom politiken den handling att en
stat biträder en mellan andra ingången allians, ett
fördrag, en traktat el. dyl. — Accessions-katalog,
förteckning, som upptager ett biblioteks eller arkivs
successive tillkomna förvärf.
Acciacatura [attja-], Ital., mus. Se För-slag.
Accipitres. Se Roffoglarna.
Accrington [-tön], stad i engelska grefsk.
Lancashire, 32 km. n. om Manchester. 38,603 innev.
(1891). Bomulls- och kemiska fabriker,
kattuntryckeri m. m.
Acefalocysta (af Grek. nekande a, kefale, hufvud,
och kystis, blåsa). Se Hydatidsjukdom.
Acephalus, Lat. (af Grek. nekande a och kefale,
hufvud), »hufvudlös». Se Missbildning, sp. 92.
Acéquia [-kia], Sp., kanal. Se Spanien, sp. 117.
*Acer. Se äfven Nafverlönn.
Aceras, bot. Se Acerus, hvilken form är oriktig.
Acerina. Se Gersslägtet.
Acetal, kem., en flyktig vätska, etyleter af aldehyd,
CH3.CH(O.C2.H5)2, som bildas vid syresättning
af alkohol och till ringa mängd finnes i kolrenadt
bränvin.
P. T. C.
Acetanilid, detsamma som Antifebrin (se d. o. Suppl.).
*Acetum. A. aromaticum, a. quatuor ladronum,
a. prophylacticum. Se Röfvareättika.
*Acetylen erhålles lättast ren genom inverkan af
vatten på kalciumkarbur. Detta erhålles, om
kalk reduceras med kol i elektrisk ugn. Acetylengas
brinner med starkt lysande låga, vida öfverträffande
de vanliga lysgaslågorna, hvarför man nyligen
föreslagit dess användning till belysning. Ett
kg. kalciumkarbur, hvars tillverkningskostnad i
stor skala kan anses uppgå till 3 kronor, ger 0,350
kubikmeter acetylengas.
P. T. C.
Achaios. Se Achaeus.
*Achaja. Nomos (nomarkien) A. och Elis i nuv. Grekland hade
1889 på en areal af 5,075 qvkm. 210,713 innev.
Achal Tekke, oas och krets i det ryska, 1883
upprättade transkaspiska distriktet, mellan öcknen
Karakum i n. och pers. prov. Korasan i s., består
af en omkr. 250 km. lång, smal landsträcka längs
Kopet-dag från Kisil-Arvat till Seraks. Hufvudstad
är Askabad. Kretsen är omkr. 36,400 qvkm., med
omkr. 50,000 innev., de fleste tekke-turkmener, ett
folk, som länge hade oroat de kringboende folken genom
sina röfverier och slutligen öfverföll äfven ryska
områden, innan ryssarna beslöto att kufva dem. Detta
lyckades dock först efter flere fruktlösa expeditioner
1881, då det befästa Gök-Tepe i Jan. efter formlig
belägring stormades af general Skobelev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
