Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Accent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Acharnar, stjerna af första storleken. Se Eridanus
och Stjerna.
Achéer. Se Achaeer.
Achelia, Lat. (af Grek. nekande a och cheilos,
läpp), defekta läppar. Se Missbildning, sp. 95.
Achen [āk-], Georg Nikolaj, dansk målare, född d. 23
Juli 1860 i Frederikssund, fick sin utbildning vid
konstakademien i Köpenhamn och fullbordade sin kurs
der 1883. Han började s. å. att utställa och har
vunnit ett namn dels såsom landskapsmålare, dels såsom
god porträttmålare: 1890 erhöll han den Thorvaldsenska
utställningsmedaljen för ett qvinnoporträtt
(konstnärens moder), 1891 hedersomnämnande vid
jubileumsutställningen i Berlin och 1893 guldmedalj
af 2:dra klass vid utställningen i München. I
Febr. 1893 vardt han medlem af danska konstakademiens
råd och i denna egenskap ledamot af akademien.
Ph. W.
Achenbach, Heinrich von, preussisk statsman,
f. i Saarbrücken 1829, blef 1860 e. o. professor
i Bonn och uppsatte der s. å. »Zeitschrift für
bergrecht», kallades 1866 såsom geheimebergsråd
till föredragande råd i handelsministeriet
och 1871 i rikskanslersämbetet, utnämndes 1872
till understatssekreterare i kultus- och 1873 i
handelsministeriet samt inträdde s. å. i kabinettet
såsom statsminister för handel, näringar och allmänna
arbeten. Till följd af starka slitningar med Bismarck
i jernvägsfrågor tog A. 1878 afsked och sattes till
öfverpresident i Vestpreussen, hvarifrån han 1879 i
samma egenskap förflyttades till Brandenburg. 1882
var han prins Vilhelms lärare i statsförvaltning och
fick 1888 adlig värdighet. Sedan 1866 har han varit
(frikonservativ) ledamot af riksdagen. A. har
utgifvit åtskilliga arbeten i finans- och
bergsvetenskap.
*Acherusia. Se Rättelser, bd 18.
Achillein. Se Millefolium.
Achillevs, grekisk namnform för Achilles.
Achiska. Se Achalzik.
*Achlya prolifera Nees ab Es., bot. Enligt nyare
undersökningar (Harz) är denna svamp orsaken till
den i vissa trakter så ytterligt förhärjande
kräftpesten. Denna visade sig först 1881 i
Lybecks omgifningar, hvarifrån den spridt sig till
andra floder. Öfverallt, dit den framtränger,
utdö kräftorna fullständigt. Genom direkta
infektionsförsök har man visat, att svampen är
orsaken till kräftornas död. Hvarje kräfta, hvilken
blott några få minuter fått vistas i vatten, som
innehåller svärmsporer af Achlya, dör ofelbart 12–18
dagar derefter. Svärmsporerna fästa sig på djuret och
gro, mycelietrådarna tränga in mellan segmenten och
genomsätta muskler och öfriga väfnader. Efter någon
tid tränga nya sporangieutvecklande trådar fram på det
döende eller vanligen döda djurets yta och omhölja
denna med ett hvitt sammetsliknande öfverdrag. I
sporangierna alstras dervid massor af nya
svärmsporer, färdiga att å nyo sprida smittan.
G. A.
Achmed, arabiskt namn, äfven och bättre transkriberadt
Ahmed (se d. o.).
Achmim, stad i öfre Egypten, på högra
Nil-stranden. 18,800 innev. (1882), bland dem många
kristna. A. är forntidens Chemmis (se d. o.).
*Achrenius blef slottspredikant i Åbo 1748 (ej 1770).
Achté, Emmy Charlotta, född Strömer, finsk sångerska,
f. i Uleåborg 1850, studerade 1869–73 under fru
Stenhammar i Stockholm och Massé i Paris samt
engagerades derpå i Bergboms finska operasällskap,
der hon utfört de mest olika partier, bland hvilka
såsom de bästa räknas Valentine i »Hugenotterna»,
Leonora och Azucena i »Trubaduren» samt Fidelio,
Lucrezia och Judinnan. Vintern 1875–76 företog hon en
studieresa till Paris, Leipzig, Dresden och Berlin. År
1878 uppträdde hon på teatern i Göteborg. Sedan
1875 är hon gift med musikern L. N. Achté (f. i
Björneborg 1835).
A. L.
Achteri, turkisk lexikograf. Se Turkiska språket och
literaturen, sp. 1018.
*Achtermann, W., afled 1884 i Rom.
Achterwal. Se Aru-öarna.
Achtschellinx, Lukas, flamsk målare, f. i Bruxelles
1626, d. derstädes 1699, var lärjunge, icke, såsom
vanligen förr antagits, af L. de Vadder, utan
af P. van der Borcht d. y. (1639), hvarjämte han
senare påverkades af Jacques d’Arthois och antogs
till mästare 1657. Af honom finnas inga signerade
arbeten, men flere antagas med säkerhet härstamma
från hans hand på grund af inventarier och räkningar,
som bevarats. Som hans säkraste och friskaste bilder
anses två små landskap i Dresdens galleri: Landsväg
vid skogskanten och Hus i skogen, utmärkta genom
fri och naturlig behandling samt saftig grönska. Men
för öfrigt målade han hälst större taflor af sådan
art, med dekorativ lyftning och bibliskt staffage,
men för resten genom sina landskapsmotiv påminnande
om Bruxelles-skolan. Sådana taflor äro öfvervägande
kyrkliga, ty under 1600-talet blomstrade det
kyrkliga landskapsmåleriet och ingen städes så rikt
som i södra Nederländerna. (Det fördes derifrån af
Paul Bril till Rom, och der fick det sin fulländning
genom Gaspar Dughet, af hvilken landskapscyklerna
målades al fresco, medan de i Belgien målades med
oljefärg på linne, som sedan spändes på väggen.) Just
sådana arbeten voro A:s förnämsta verk: han målade
cykler af landskap på kyrkoväggarna i Bruxelles
och Bruges. Under den följande tiden aflägsnades
de dock från sina platser dels till sakristiorna,
dels till enskilda samlingar. Stora landskap af
denna art finnas i akademien i Bruges af A. Andra
äro att se i Johanneshospitalet i Bruges och i
rådhuset derstädes, i Gents museum o. s. v. I
alla dessa bilder har A. målat landskapet,
medan figurerna härröra från annan hand.
C. R. N.
Achtuba. Se Volga.
Acidalbuminat. Se Albuminat (Suppl.) och Syntonin.
Acidifiering (af Lat. ácidum, syra), metod för
framställandet af stearin (se d. o.).
Aciditer, petrogr. Se Basiter.
*Acidum. A. aceticum, ättiksyra; a. arsenicicum,
arseniksyra; a. arsenicosum, arseniksyrlighet;
a. benzoicum, benzoesyra; a. boricum, borsyra;
a. carbolicum, karbolsyra; a. carbonicum,
kolsyra; a. citricum, citronsyra; a. catharticum,
kathartinsyra; a. chinicum, kinasyra; a. gallicum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
