- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
45-46

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - À deux usances ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


À deux usances. Se À usance.

Ad exstremum. Se under Exstrem.

*Adhesion. Se Hårrörs- l. kapillärrörsfenomen.

Adiabatisk (af Grek. adiabatos, sluten,
ogenomtränglig), fys., kallas, enligt Clausius, en
sådan förändring i en kropps tillstånd, vid hvilken
kroppens volym och tryck ändras, men ingen samtidig
tillförsel eller bortledning af värme till eller
ifrån kroppen från den yttre omgifningen eger rum. En
sådan förändring kallas äfven isentropisk. En sådan
process förekommer i det s. k. pnevmatiska elddonet
(se under Pnevmatisk), der den i elddonets
cylinder inneslutna gasen plötsligt sammanpressas
och dervid upphettas så starkt, att den antänder ett
vid cylinderns stämpel anbragt stycke fnöske. Någon
fullkomligt adiabatisk process finnes icke, emedan
kroppar aldrig kunna så fullkomligt isoleras från
omgifningen, att de ej utbyta värme med denna
genom ledning eller strålning. Iakttagandet af de
adiabatiska processerna har emellertid varit af den
allra största betydelse för den mekaniska värmeteorien
och dess många praktiska tillämpningar, särskildt
inom ångmaskinsläran.
S. A–s

Adiafon (ej adiafonon). Jfr Melodikon.

Adighe. Se Tjerkesserna.

Ad inferos. Se Inferi.

Adire. Se Rio Volta.

Adirondacks, berg. Se New York, sp. 1050.

Adityas. Se Varuna.

Adjan. Se Ajan.

Adjanta l. Adsjanta (Eng. Ajanta, Ajunta), by i
nordvestra hörnet af staten Haidarabad i Indien,
n. om Aurengabad och Ellora, vid södra foten af
det bergpass, som för till prov. Khandesch. I norra
delen af detta pass, i riktning mot Khandesch, leder
en djup hålväg in i det inre af bergen till en stor
grupp grott-tempel, i konstnärligt hänseende de mest
fulländade och omsorgsfullast utförda af alla liknande
byggnadsverk i Indien I den hårda klippmassan äro med
otrolig möda uthuggna icke mindre än 24 klosterceller
och 5 tempel, hvilkas väggar äro betäckta dels med
inskrifter, dels med hautreliefer och freskobilder i
lysande färger. Motiven äro hemtade från buddhaismen
och tiden för byggnadsverkens tillkomst anees ligga
mellan 200 år f. och 600 år e. Kr. Jfr Burgess:
»Buddha rock temples of Ajanta» (1879).

*Adjektiv. Om adjektiva och substantiva färger. Se
Beta och Färgning.

Adjmir. Se Adschmir.

Adjutor. Lat., medhjelpare. Se Officium.

Ad latus. Se Legat.

Adler, David Baruch, dansk bankman och politiker,
född d. 16 Maj 1826 i Köpenhamn, inom en judisk
slägt, begaf sig 1846 till London och deltog der
1848 i stiftandet af ett handelshus, men återvände
1850 till Köpenhamn och öfvertog en bankiraffär,
som snart blef en af de vigtigaste i Danmark. Han
sträfvade framförallt efter att lösrycka den
jylländska handelskåren från dess penningförbindelser
med Hamburg och draga den till Köpenhamn. Till följd
deraf var hans egen affär starkt hotad af den stora
penningkrisen 1857. S. å. stiftade A. jämte andra penningmän
privatbanken i Köpenhamn och 1873 handelsbanken
derstädes samt 1874 den jylländska handelsbanken. Han
användes 1864 af den danska regeringen till att
upptaga ett statslån i London och 1868 af den
svenska i dylikt syftemål. Tidigt bemärkt som ifrig
anhängare af det nationalliberala partiet, var
han 1864–69 ledamot af folketinget (i åtskilliga
år ordförande i dess finansutskott) och 1874–78
af landstinget. A. verkade 1861 för inrättandet
af skytteföreningar och var 1862 medstiftare af
frihandelsföreningen. Städse var han redo att offra
krafter och penningar för ett godt syftes främjande
(så hade Hedeselskabet i honom en af sina äldsta
stödjepelare). Bland hans många offentliga uppdrag
må nämnas medlemskapet i komitén för utarbetandet
af en nordisk vexellag. A. dog d. 4 Dec. 1878.
E. Ebg.

Adler, Friedrich, tysk arkitekt, f. 1827 i Berlin,
fick sin utbildning vid dervarande konstakademi,
men besökte äfven ett par målareatelierer och
studerade 1846–49 vid universitetet samt började
1848 sina specialstudier vid Berlins Bauakademi
under Strack, hvarpå han fulländade dem genom resor
i Holland, Belgien, Frankrike och Italien samt
längre fram i Grekland och Mindre Asien. Hemkommen,
var han verksam såsom praktisk arkitekt i Berlin
och blef derefter professor vid Bauakademien
samt medlem af direktoriet för utgräfningarna
i Olympia. Såsom byggmästare sökte han förena
klassiska byggnadsformer med medeltidens stilar,
t. ex. antika element med den romanska rundbågsstilen
i Berlins Thomaskirche (1865–69). För öfrigt har
han byggt en liten gotisk Kristuskyrka i Berlin och
utom hufvudstaden många kyrkor på land och i stad,
dessutom många privathus med ädel fasadbildning
samt åtskilliga segermonument. Slutligen har han
äfven utöfvat en ganska stor författareverksamhet.
C. R. N.

Adler, Bror Viktor, arkitekt, skolman, föddes d. 20
Juni 1848 på fabriksegendomen Sjuntorp, der fadern var
disponent, i Fors socken, Vestergötland, genomgick
Chalmersska institutet i Göteborg och blef derefter
elev af konstakademien, vid hvilken han uppehöll sig
åren 1869–74, närmast handledd af Scholander. Efter
slutade studier företog han en resa till utlandet
(Italien m. fl. land) samt slog sig efter hemkomsten
ned som praktiserande arkitekt i Göteborg, der han
i denna egenskap utöfvade en omfattande verksamhet,
hvarom Riksbankens filial, Frimurarelogen, den
nya Saluhallen, en stor delaf arbetarebostäderna i
Annedal m. m. vittna. Men derjämte var han verksam
såsom lärare både vid Chalmersska institutet och vid
Göteborgs slöjdförenings skola. Det förtjenstfulla
sätt, hvarpå han skötte dessa värf, gjorde att
han, då föreståndarebefattningen vid den några år
förut reorganiserade Tekniska skolan i Stockholm år
1886 blef ledig, af styrelsen kallades till denna
plats. Der har han sedan dess både som lärare och
ledare verkat med framgång och nit och kraftigt
bidragit till de framsteg skolan gjort. Denna har
under hans rektorat sett sitt lärjungeantal växa, en
ändamålsenligare fördelning af undervisningslokalerna
har blifvit genomförd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free