Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - À deux usances ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anslagen hafva ökats, och till de fyra äldre
fackafdelningarna har kommit en femte,
maskinyrkesskolan. A. har i undervisningssyften
företagit flere resor till de stora konstorterna
i utlandet och under de senare åren dessutom
varit verksam såsom inspektör för de många
tekniska yrkesskolorna i riket äfvensom för
teckningsundervisningen vid de allmänna läroverken
och seminarierna. Såsom konstindustriel lärare
har han insett behofvet af mönsterskydd och
lifligt intresserat sig för införande deraf i vår
lagstiftning.
Upk.
Adlerberg, bergsträcka, Se Arlberg.
*Adlerberg. 1. E. F. V. F., föddes 1793 och dog
1884. — 2. A., född 1819, minister för kejserliga
huset 1872–81, död 1888. — 3. N., född 1818, 1866–81
generalguvernör i Finland, död i München d. 25 Dec. 1892.
*Adlercreutz, A. G., var 1877–80 ledamot af Andra
kammaren och afled i Stockholm d. 20 Maj 1880.
*1. Adlerfelt, G. Hans i art. omnämnde son hette Karl
Emanuel Johan (f. 1706, d. 1747). Om honom se »Hist. tidskr.» 1893
(s. 168–174).
Adlersparre, Karl (Carl), urkundsutgifvare,
arkivämbetsman, äldre broder till Georg A. (se
denne), född i Hallens socken i Jämtland d. 22
Jan. 1752, studerade i Upsala, antogs 1774 till
e. o. kanslist i Krigsexpeditionen, men öfvergick
1775 i samma egenskap till Riksarkivet, der han
befordrades till kopist 1776, kanslist 1780 och
registrator 1781. I Febr. 1792 utnämndes A. till
arkivsekreterare i survivance, och d. 27 Mars
1795 efterträdde han sekreteraren vid Riksarkivet
C. J. Strand såsom nämnda verks närmaste chef
efter att flere år under dennes sjuklighet hafva
skött ämbetet. 1799 fick han derjämte säte och
stämma såsom ledamot i Kanslikollegium, erhöll 1803
kansliråds fullmakt och blef 1809 tjenstgörande
kansliråd. I Febr. 1822 erhöll han på begäran
afsked från både Riksarkivet och Kanslistyrelsen
samt afled i Stockholm d. 24 Juni 1825. — Såsom
tjensteman i Riksarkivet började A. under vissa
titlar hopsamla en mängd sådana handlingar, som
innehöllo underrättelser om nya saker eller nya
upplysningar om redan kända. Gustaf III tog notis
om hans arbete och lemnade honom 1789 försäkran om
ett årligt lönetillskott af 200 rdr sp., hvarigenom
A. sattes i tillfälle att börja utgifvandet af
sina »Historiska Samlingar» (5 bd, 1793–1822),
genom förträfflig redigering öfverlägsna de flesta
äldre svenska urkundspublikationer. Det ofvannämnda
lönetillägget fick A. behålla, äfven sedan han blifvit
arkivsekreterare, och endast derigenom kunde hans
»Samlingar» publiceras, ty afsättningen var ringa.
Såsom historisk författare framträdde A. med en
utmärkt Afhandling om svenska Krigsmagtens och
Krigskonstens tillstånd ifrån Konung Gustaf den
Förstes död til Konung Gustaf Adolphs anträde til
Regeringen, som 1788 belönades med Vitt. hist. o.
ant. akad:s skådepenning i guld af 26 dukaters
vigt och 1793 trycktes i 3:dje delen af hennes
»Handlingar».
*1. Adlersparre, G. Jfr O. Sjögren: »Georg
Adlersparre, en historisk karaktärsbild» (1881).
*5. Adlersparre, A., afled i Stockholm d. 16 Juni
1879.
*6. Adlersparre, Karin Sophie, redigerade »Tidskrift
för hemmet» ensam fr. o. m. 1868 (ej 1866) ända till
dess upphörande 1885 och derefter den nya tidskriften
»Dagny» 1886–88. Hon tog initiativ till stiftandet af
Fredrika-Bremer-förbundet (se d. o. Suppl.) hösten
1884. Om hennes öfriga verksamhet under de sista
årtiondena för utvidgande af qvinnans verksamhetsfält
och rättigheter se vidare art. Tidskrift för hemmet.
Ad manus, Lat., till handa. — Ad manus proprias,
egenhändigt.
Ad marginem. Se Marginal.
Ad medias, romarnas namn på staden Médéa (se d. o.).
*Admiralitetsöarna räknas till Bismarck-arkipelagen
(se Nya Britannien), tillhöra tyska Nya
Guinea-kompaniet och ställdes genom kejserligt
skyddsbref af 1885, jämte detta kompanis öfriga
besittningar i Bismarck-arkipelagen och på Nya
Guinea, under Tyska rikets skydd. Innevånarnas antal
beräknades 1875 till 800. Hufvudön är 1,952 qvkm.
Admittitur, Lat. Se Admission och Examensbetyg.
Ad modum Minellii. Se Minell, J.
Adoald. Se Langobarder, sp. 733.
*Adolf, Nassaus siste hertig, blef, sedan Oraniska
huset i Nederländerna med konung Vilhelm III utslocknat
på svärdssidan, d. 23 Nov. 1890 storhertig af
Luxemburg.
*Adolf Fredrik, församling i Stockholm. 43,536
innev. (1894). 1893–94 nydekorerades kyrkans
inre efter ett af arkitekten A. Lindegren uppgjordt
förslag.
Adolfin, namn på ett svenskt mynt. Se Mynt, sp. 589.
*1. Adolf Johan. Jfr O. von Feilitzen: »Bidrag
till historien om Pfalzgrefven hertig Adolf
Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden»
(i »Hist. bibliotek», Ny följd I, 1877).
*Adova, i Tigré, har högst 3,000 innevånare.
Adramyttium. Se Adramiti.
Adrar. Se Aderer. Suppl.
Ad referendum. Se Referendum.
*Adress. Om »adress-debatten» (remiss-debatten)
inom svenska riksdagen se vidare Remiss 2.
Adresskontor. Se Adressbyrå.
*Adria ligger 22 km. från Adriatiska hafvet.
Adrian [ēdriön], stad i nord-amerikanska staten
Michigan, s. v. om Detroit. Omkr. 9,000 innev. Det
ligger i en rik hvetetrakt, har qvarnar, gjuterier
och jernvägsverkstäder samt drifver en betydlig
spanmålshandel.
*Adrianopel, hufvudstad i vilajetet Adrianopel
(till större delen omfattande det gamla Thracien,
38,900 qvkm., omkr. 1 mill. innev.), vid Maritsa
och jernvägen Wien–Konstantinopel, från hvilken vid
A. utgår en linie till Dede-Agatsch vid Egeiska
hafvet. Ehuru staden alltid på grund af sitt
läge kommer att hafva stor kommersiel betydelse,
har den dock sin glanstid bakom sig och befinner
sig särskildt efter rysk-turkiska kriget 1877–78 i
förfall och har endast omkr. 70,000 innev., hälften
turkar, hälften bulgarer, armener och judar. Säte för
en grekisk ärkebiskop, en bulgarisk och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
