Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger / 53-54 (1896) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - À deux usances ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Aërofor (af Grek. aer, luft, och ferein, bära) kallas
en af firman Treutler & Schwarz i Berlin konstruerad
luftvexlingsapparat, hvars väsentligaste del är en fläkt,
förbunden med en liten turbin, som drifves af vatten
under tryck, vanligen vattenledningsvatten.
K. S–n.


Aërostier [-tiē], Fr., luftseglare. Om de för
rekognosceringstjenst under franska revolutionskrigen
upprättade aërostierskompanierna, se Luftballong,
sp. 218.

Aerschot [ārs-chot], stad i belgiska prov. Brabant,
16 km. n. ö. om Louvain, vid Dyles biflod Demer
och vid jernvägen Aachen–Antwerpen. Omkr. 8,000
innev. Biskopligt seminarium. Spetsfabrikation,
bryggerier och brännerier. Tätt vid staden delar banan
från Louvain sig i tre grenar, till Antwerpen, till
Turnhout och till Maastricht. I närheten af staden
ligga ruiner af ett torn från romaretiden. A. var
i medeltiden ett baroni, som 1533 af Karl V
upphöjdes till hertigdöme, hvarmed grefvarna af
Croy förlänades. Sedan desse utdött i 17:de årh.,
kom A. under riksfurstarna (sedermera hertigarna)
af Arenberg.

*Aerö, 88 qvkm. 12,228 innev. (1890). Staden
Aeröskjöbings innev.-antal år 1890 utgjorde 1,500. Det
har sjunkit med 1/8 sedan 1860.

Aes, genit. aeris, Lat., malm, särskildt koppar. Aes
cyprium se Koppar; aes grave, aes rude, aes signatum
se Mynt, sp. 584.

*Aesculapius. Om Asklepios-kulten se S. Wide:
»Helbregdagörelse i forntiden» (i »Nord. tidskr.»,
1890).

*Aesculin. Jfr Eskulin.

Aesis, romarnas namn på staden Jesi (se d. o.).

*Aesopus. Om bilder af Ae. se Aristodemos. Suppl.

Aeth. Se Ath.

Aethelberht, Aethelflaed, Aethelred, Aethelstan,
Aethelwulf. Se Ethelbert o. s. v.

*Aetheroleum. Se Eteriska oljor. — Aetheroleum
amygdalarum, se Bittermandelolja; ae. anisi, se
Anisolja; ae. bergamottae, se Bergamottolja;
ae. cajeputi, se Kajeputolja; ae. carvi, se
Kumminolja; ae. caryophylli, se Caryophyllus
aromaticus; ae. cassiae, nejlikeolja, se Kanelolja;
ae. cedro, se Cedroolja; ae. florum aurantii,
se Neroliolja; ae. foeniculi, fenkålsolja, se Fenkål;
ae. juniperi, enbärsolja, se Enbär; ae. lavandulae,
se Lavendel; ae. macidis, muskotblomolja, se
Myristica; ae. menthae piperitae, pepparmyntolja, se
Pepparmynta; ae. rosmarini, se Rosmarinus officinalis;
ae. sinapis, senapsolja, se Senap; ae. spicae, se
Spikolja; ae. terebinthinae, se Terpentin, sp. 61;
ae. thymi, timjanolja, se Thymus; ae. valerianae,
se Vendelrot.

Aëtius från Armida i Mesopotamien, en kristen
läkare under 6:te årh., skref ett omfångsrikt
verk öfver yttre och inre sjukdomar. Det består
af 16 böcker, af hvilka dock endast 9 äro utgifna
på originalspråket (grekiska). Deremot finnas
flere latinska öfversättningar. Arbetet utgöres af
omfångsrika utdrag ur de gamles bästa medicinska verk,
hvartill A. fogat egna iakttagelser och åsigter, och
är af värde framförallt derigenom att det innehåller
ett rikt material till belysning af medicinens historia
i forntiden.
R. T–dt.

*Aetolien. Nomarkien Akarnanien-Aetolien hade 1889
på en areal af 7,489 qvkm. 162,020 innev.

Afanasjev, Aleksandr Nikolajevitj, rysk demolog
och mytforskare, född 1826, död 1871, studerade
rättsvetenskap i Moskva och var 1849–62 anställd vid
denna stads arkiv. Han sysselsatte sig ifrigt med
studiet af den ryska folkdiktningen, upptecknade en
mängd sagor, som lefde på folkets läppar, och nedlade
resultatet af sitt arbete i en stor samling ryska
folksagor (4 bd, 2:dra uppl. 1874). Ett annat större
verk af A. är Slavernas poetiska naturåskådning (3 bd,
1866–69), som har stort värde såsom materialsamling
till studiet af slavisk mytologi. Han utgaf äfven en
samling Ryska barnsagor (2 dlr, 2:dra uppl. 1886).

*Afart. Se vidare Varietet.

Afbarkning. Se Trä, sp. 846.

*Afbröstning. Uttrycket gäller ej endast fältkanoner
utan äfven positionspjeser (kanoner, haubitser
och mörsare). — Afbröstningsfordon. Se Fordon.
H. W. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>