Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdelning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sinsemellan parallella, och systemens motsvarande
linier skära hvarandra i punkter på en för båda
gemensam linie, så råder affinitet mellan systemen. De
parallella strålarna kallas affinitetsstrålar, den
gemensamma linien affinitetsaxel. Affinitet eger rum
mellan en plan figur och dess parallellprojektion,
likaså mellan horisontal- och vertikalprojektionen
af en och samma plana figur. — Äfven mellan
två rymdsystem eger affinitet rum, nämligen då
de linier, som sammanbinda motsvarande punkter i
systemen, äro sinsemellan parallella samt motsvarande
linier och plan skära hvarandra i punkter och linier
liggande uti ett och samma plan, affinitetsplanet.
— Affiniteten kan användas bl. a. vid lösningen af
problem rörande ellipsen, i det att denna ersattes
medelst en affin cirkel.
P. H–s
Affinitetsaxel. Se Affinitet 3. Suppl.
Affinitetskoefficient. Se Affinitet 1. Suppl.
Affinitetsplan. Se Affinitet 3. Suppl.
Affinitetsstrålar. Se Affinitet 3. Suppl.
*Affix (Lat. affixus, vidfäst), gramm., är den
gemensamma termen för hvarje fonem (d. v. s. ljud
eller ljudgrupp), som endast i förening med ett annat,
sjelfständig betydelse egande fonem eger någon, och
detta vanligen en modifierande betydelse. Alltefter
sin plats före, inuti eller efter det genom affixet
modifierade fonemet kallas affixet för prefix, infix
eller suffix. Exempel på prefix äro bl. a. be-hålla,
er-känsla, an-söka, miss-tag, dis-harmoni,
ko-operativ, kosmo-politisk. Ännu vanligare
äro suffix, t. ex. flicka-s, kalla-r, lott-er,
båt-ar, rik-a,-t,-are,-ast, god-het, egen-dom,
del-bar, vän-skap, sann-ing, stick-ling, bete-ende,
åka-nde, köp-te, tro-dde, rektor-ska, furst-inna,
baron-essa, Vilhelm-ina, paradis-isk, Italien-are,
Emil-ia. Sällsynta äro deremot infix, t. ex. i
norrländska dialekter be-int-höfs i stället för
»behöfs inte», i gotiskan ga-u-laubjats »tron I?» der
-u- betyder »månne?» Om de särskilda slagen af affix
se vidare art. Infix, Prefix och Suffix.
Ad. N–n.
Affnaholm. Se Agneholm.
Affrico, affricino. Se Africus. Suppl.
Affrikata. Se Aspirata och Konsonant.
Affront [franskt utt. afrrå’ng], Fr., förolämpning,
skymf, skam.
Affärsministèr. Se Expeditionsministèr. Suppl.
*Afförande medel (Lat. laxantia, purgantia,
drastica, nämligen remedia, medel). De förökade
peristaltiska rörelser hos tarmen, hvilka sådana
medel framkalla, påskynda tarminnehållets passage så,
att detta icke hinner i groftarmen genom uppsugande
af vatten bringas till fastare konsistens. Vattnet i
de lösa afföringarna har till stor del inkommit med
dryck och föda; blott vid inverkan af mycket häftigt
retande eller förstörande medel härstammar det i
större mängd från blodet (jfr Arsenikförgiftning). De
afförande salterna verka väsentligen derigenom att
de likasom binda vattnet qvar i tarmen och hindra
dess uppsugande. Ett »kylande» inflytande af dessa
salter torde icke spela någon rol vid deras afförande
verkan. Icke häller »förslappning af tarmen» genom
feta oljor anses numera ega rum. Jfr Drastisk, Lavemang,
Purgera.
C. G. S.
*Afganistan, hvars areal förut beräknades till 721,660
qvkm. (omkr. 13,106 qv.-mil), har minskats till omkr.
550,000 qvkm. derigenom att sydöstra delen (det
afgansk-indiska gränsområdet) stälts under britisk-indisk
förvaltning och ett område i n. v. afträdts till Ryssland.
Folkmängden beräknas till omkr. 4 mill. Jämte de till
iranska folkfamiljen hörande afganerna, som bilda flertalet
och äro delade i en mängd stammar (durani, ghilsai,
jusufsai m. fl.), bebos landet af tadsjiker, hvilka
såsom den bofasta, jordbruk och handtverk idkande
befolkningen äro spridda öfver hela landet, äro sunniter
liksom afganerna och tala en nästan rent persisk dialekt.
Sjiiter äro deremot de i städerna såsom köpmän, läkare,
skrifvare bosatta kisilbaschi, ett i kroppsligt och
andligt hänseende afganerna öfverlägset folk. Det är
detta folk jämte tadsjikerna och de öfver hela landet
såsom vexlare och grosshandlare spridda hindki (hinduer),
som A. har att tacka för den rikedom det eger. Derjämte
finnas såsom fältarbetare, barberare, musikanter o. s. v.
några tusen sunnitiska djater. Af mongolisk typ äro de
i Hindukuschs svårtillgängliga berglandskap nästan
oberoende hasara och deras grannar aimak, tillsammans
omkr. 200,000. I de sydöstra berglandskapen äfvensom
vid Hilmend bo belutsjer.
Historia. Sjir Ali, som af sin fader Dost Muhammed
bestämts till efterträdare, måste i flere år kämpa
med sin broder Asim och sin brorson Abdarrahman,
men segrade 1869 hufvudsakligen genom sin son
Jakubs tapperhet och förjagade Abdarrahman till
Indien. Han förnyade det goda förhållandet till
England, hvilket erkände honom såsom emir, gaf honom
stora penningesummor och sände honom vapen. Hans
broder Asim dog s. å., och 1870 intogs Herat,
hvaremot han måste bekämpa ett uppror af sonen Jakub
och det gammalnationella partiet, för hvilket Sjir
Alis reformsträfvanden voro förhatliga. Ehuru det
1872–73 aftalades mellan England och Ryssland,
att A. skulle vara ett neutralt bälte, dock närmast
hörande under engelskt inflytande, sände Ryssland
sommaren 1878 en beskickning till Kabul, hvilken af
Sjir Ali mottogs på ett ostentativt förekommande
sätt. Då den britiske vicekonungen i Indien kort
derefter sände en beskickning till Kabul, men
denna på ett förolämpande sätt tillbakavisades vid
gränsen, utrustade England trupper för att häfda
sitt inflytande. I Nov. 1878 ryckte tre engelska
härafdelningar (tillsammans 41,000 man) genom
Kaiberpasset, Kuramdalen och Bolanpasset in i A. och
trängde efter några mindre strider fram mot Kabul
och Kandahar, medan Sjir Ali i Dec. flydde till
Turkestan, utan att Ryssland lemnade honom minsta
hjelp, och han dog der i Febr. 1879. Sonen Jakub,
som han insatt till regent, slöt d. 19 Maj s. å. fred
i Gandamak, der han förband sig att icke underhålla
några förbindelser med andra makter, att mottaga
en engelsk resident i Kabul samt afstå några mindre
områden jämte de tre hufvudingångarna från ö. till
A. (Kaiber- och Peivarpassen samt Pisjindalen), den
s. k. »vetenskapliga gränsen», som enligt Beaconsfield
är nödvändig för Indiens säkerhet. Dessa områden
skulle dock ej betraktas såsom af emiren afträdda,
utan endast såsom med hans medgifvande af britiska
hären besatta, hvarför ock öfverskottet af inkomsterna
från ifrågavarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
