Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agrinion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aigis. Se Egid.
Aigisthos. Se Aegisthus.
Aigle [ägl], stad i schweiziska kantonen Vaud,
nära Grande Eaus förening med Rhône, 417 m. öfver
hafvet. Omkr. 3,500 innev. För sitt skyddade läge
lämpar staden sig till vinterkurort. I närheten ligga
Yvornes berömda vinberg.
*Aigner, Josef M., dog 1886.
Aigospotamoi. Se Aegospotamus.
*Aigues-Mortes. Se Rättelser, bd 18.
Aigyptos. Se Aegyptus.
Aikin [ēkin], A. L. Se Barbauld.
Ailana, det grekiska namnet på Elat (se d. o.).
Aimak. Se Eimak.
*Aimard, G., dog på ett hospital i Paris 1883.
*Ain, franskt departement, hade på 5,825 qvkm.
356,907 innev. 1891. Hufvudstad Bourg.
Aîné [änē], Fr. (af Lat. ante natus, förstfödd),
äldre; mots. cadet (se d. o. Suppl.).
Aineias. Se Aeneas.
Ainemolo, Vincenzo, känd under namn af Il romano,
italiensk målare på Sicilien, förmodligen — af
tillnamnet att döma — född i Rom eller tillhörande
den romerska skolan, lefde och verkade under förra
hälften af 1500-talet. Den sista underrättelsen man
eger om honom härstammar från 1552. I sin ungdom har
han säkerligen rönt mäktigt intryck af Rafaels berömda
tafla »Kristus bär sitt kors» i kyrkan S. Maria
dello Spasimo i Palermo. Omkr. 1520 synes han sjelf
hafva begifvit sig till Rom för att utbilda sig under
Rafaels lärjungar; ja, redan 1517 antages han hafva
med Polidoro da Caravaggio, Rafaels elev, kommit
till Neapel och der målat en stor, i Rafaels anda
komponerad Korsbärning i klostret S. Maria nuova. Men
1530 var han åter i Palermo, och der utförde han först
ännu en Korsbärning (i Palermos pinakotek), vidare
en Pietà (i kyrkan S. Pietro) samt Kristi födelse
(i klostret della Gaucia). Om dessa verk heter det,
att de, trots och jämte sina rafaelska formspråk, dock
visa ett kraftigt individuelt drag, som är A. eget,
och som äfven återfinnes i andra verk af honom,
såsom i Kristi himmelsfärd (1533, i Pinakoteket),
i Madonna del Rosario (1540, i S. Domenico, Palermo),
ännu vidare utveckladt, under det att de dock hålla
sig qvar inom Rafaels framställningssätt. Om samma
saker heter det i Burckhardts »Cicerone»: »slutpunkten
i det all originalitet och betydelse saknande måleriet
i Palermo är Vincenzo A., af hvilken talrika bilder
finnas i museum och i kyrkorna».
C. R. N.
*Ainmüller, M. E. Namnet har äfven formen
Ainmiller. A:s son Heinrich dog 1892.
*Aino, folkstam, räknas numera till de arktiska
l. hyperboreiska folken (se Hyperboréer) 2.
En grammatik öfver deras språk skref Batchelor i
»Memoirs of the Literature college» (Tokio 1887)
och en rysk-ainoisk ordbok Dobrotvorski (Kazan
1876). Jfr dessutom Scheube: »Die aino» (Leipz. 1882),
Chamberlain: »The language, mythology and geographical
nomenclature of Japan viewed in the light of Aino
studies» (Tokio 1887) och Batchelor: »The ainu of
Japan» (Lond. 1892). Bickmore (se denne, Suppl.) är
amerikan.
Ain Sefra, befäst stad i Algeriet, depart. Oran,
ändstation vid den från Oran söderut gående
jernvägen. 16,163 innev. (1891), deraf endast ett
hundratal fransmän.
*Ainsworth. 1. W. H., dog 1882.
Aiolis, Eolien, det af eoler bebodda landskapet
i Mindre Asien. Se Aeoler.
Aiolos. Se Aeolus.
*Aira, bot. Jfr Tåda.
*Airy, Sir G. B., var 1835–81 »astronomer royal»
och dog 1892.
Aïs. Se Hades 1.
Aischines. Se Aeschines.
Aisch-kul. Se Ala-kul. Suppl.
Aischylos. Se Aeischylus.
*Aisne, franskt departement, räknade på 7,427
qvkm. 545,493 innev. 1891. Hufvudstad Laon.
Aisne-kanalen [än-]. Se Frankrike, sp. 196.
Aisne-Marne-kanalen [än-marn-]. Se Frankrike, sp. 196.
Aison. Se Aeson.
Aisopos. Se Aesopus.
Aita, benämning på negritos. Se Filippinerna och
Papua.
Aithra. Se Aethra.
*Aitzema, L. van, stod sedan 1645 äfven i svenska
kronans tjenst, »emedan några hansestäder lydde under
Sverige», och åtnjöt derför en årlig pension. Hans
ställning blef likväl farlig, sedan Sverige och
Holland kommit i spändt förhållande till hvarandra,
hälst han icke fick någon officiel ställning såsom
svensk minister — hvarom han enträget anhöll —, och
1658 sökte han befrielse från sin svenska kommission,
emedan han genom denna förlorade förmågan att uträtta
något som hanseatisk resident.
*Aix, stad i franska depart. Bouches-du-Rhône, hade
1891 22,924 innev. och är säte för en ärkebiskop
och en appellationsdomstol samt har 3 fakulteter
(faculté de droit och f. de lettres, båda sedan
1409, samt f. de théologie), lyceum, stadsbibliotek
(120,000 bd) och flere museer. Från 1501 var det säte
för Provence’s parlament.
Aix, Ile d’ [il däs l. il dä], en till franska
depart. Charente-inférieure hörande ö innanför ön
Oléron. 129 har, 367 innev. (1891), mest fiskare. Ön
har ett fort, som skyddar Rocheforts hamn, och dess
redd är genom sitt betydliga djup en af de bästa
i Frankrike.
Aizelin [äṡölä’ng], Eugène, fransk bildhuggare,
f. 1821 i Paris, lärjunge af Ramey och Dumond, har
förnämligast framställt qvinno- och flickfigurer med
naturalistisk formbehandling, hälst med en blandning af
oskuld och sinnlighet, utan djupare andligt innehåll,
men med stor teknisk skicklighet. Derjämte har han
äfven gjort helgonfigurer för kyrkorna i Paris. Bland
hans qvinliga figurer märkas Nysia i badet, Psyche
med lampan (i Luxembourg), Hebe, Besegrad amazon
(i Montpellier och Nantes), Dansen (på Théâtre de
Châtelet, 1861), Idyllen (fasaden till Operan);
bland kyrkliga figurer Cyrillus och Gregorius (i
S:te Trinité), Januarius och Honorius (i S:t Roch).
C. R. N.
Aizoaceae, bot., ett omvexlande med Mesembryanthemaceae
och Ficoideae användt namn för en familj inom ordningen
Curvembryeae. Till familjen höra bl. a. slägtena Aizoon,
Mesembryanthemumn och Tetragonia. Se de tvänne sistnämnda.
G. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
