- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
163-164

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alexander ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1:sta underklassen: Schizophyceae.
1:sta ordningen: Myxophyceae, blågröna alger.
2:dra » Bacteria, bakterier.
2:dra underklassen: Rhodophyceae, rödalger.
1:sta ordningen: Bangioideae.
2:dra » Florideae.

G. A.

*Alger [alṡjē, mindre riktigt alṡjär]. I
öfverensstämmelse med franskan skrifver man numera
landets namn Algeriet (Fr. Algérie) och nyttjar
formen Alger (Fr. Alger) för departementet och
staden. Medan gränsen i v. och ö., mot Marokko och
Tunisien, är fastställd på en viss sträcka, är den
södra alldeles obestämd och framskjutes af fransmännen
alltmer i Sahara. I allmänhet kan 30:de breddgraden,
från Ghadames vid Tripolis’ gräns till n. om oasen
Gurara, betecknas som sydgräns. Sålunda begränsadt,
har A. en areal af omkr. 667,100 qvkm. Deraf stå under
fransk förvaltning 477,913 qvkm., som 1891 hade en
folkmängd af 4,124,732 pers., deraf 267,672 fransmän
och 47,459 naturaliserade judar. Af dessa summor
kommo på depart. Alger 170,801 qvkm., 1,468,127
innev., på depart. Constantine 191,527 qvkm.,
1,714,539 innev, och på depart. Oran 115,585 qvkm.,
942,066 innev. Återstoden, 189,187 qvkm., kallas
Algeriska Sahara och beräknas hafva omkr. 50,000
innev. A. utgör ett särskildt undervisningsdistrikt
(académie). Hvarje kommun har åtminstone en
folkskola. Af högre läroanstalter finnas, utom
lärostolar i arabiska (i Constantine och Oran),
1 juridisk skola, 1 medicinsk-farmaceutisk skola,
1 école des sciences och 1 école des lettres i Alger,
4 lycéer (Alger, Constantine och Oran), 8 colléges,
2 normalskolor (i Alger) m. m. I budgeten för 1895
upptogos 6,055,918 frcs för undervisningsväsendet. —
Katolikerna hafva en ärkebiskop (i Alger) och tvänne
biskopar (i Constantine och Oran), protestanterna ett
konsistorium (i Alger). — Med jordbruk, boskapsskötsel
och vinodling sysselsatte sig 1891 3,262,478 pers.;
af sädesslag upptagen mark utgjorde 1890 2,866,414
har och skördades 775,6 mill. kg. hvete, 995,3
mill. kg. korn och 110 mill. kg. andra sädesslag. Af
vin skördades 3,3 mill. hl. och af tobak 2,6
mill. kg. Mindre vigtiga jordbruksprodukter äro
oliver, lin, bomull- l. raps och andra oljefrön. Af
alfa-espartogräs, som växer vildt, samlades 105,300
ton. S. å. exporterades hvete för 36,5 mill. frcs,
korn för 28 mill., hafre för 5 mill. och mjöl för 1
mill. frcs. Frukt- och grönsaksodlingen har på sista
tiden blifvit af stor ekonomisk vigt. Vinodlingen har
gjort stora framsteg (se Algeriska viner. Suppl.). Den
skogbevuxna marken uppgafs 1887 till 3,28 mill. har;
vigtigast äro korkekskogarna, af hvilka staten eger
största delen. Boskapsskötseln medgifver en betydlig
export. 1890 funnos 204,950 hästar, 40,000 mulor,
300,000 åsnor, 247,400 kameler, 1,232,000 nötkreatur,
nära, 9 mill. får och 4 mill. getter. Nästan alla
dessa djur tillhörde infödingarna. — Bristen på
bränsle gör att befintliga malmer (jern-, bly- och
kopparmalmer) ej bearbetas, utan exporteras.

A. bildar sedan 1851 ett tullområde med Frankrike,
och så segerrikt har sistnämnda land bekämpat den
utländska konkurrensen, att af hela
exporten (för 222,8 mill. frcs 1891) 186,7
mill. och af importen (269 mill.) 224,8 mill. frcs
kommo på omsättningen med moderlandet. — För
underlättande af samiärdseln har regeringen
utfört betydliga vägarbeten, och understödt
jernvägsanläggningar. Jernvägarna hade vid 1892
års slut en längd af 2,933 km. De allra flesta
linierna äro kustbanor; endast linierna från
Arzeu till Ain Sefra och från Philippeville till Biskra
gå längre in i landet. Till den senare skall den
mångomtalade Sahara-banan genom öcknen öfver Ain
Salaf till Timbuktu anknytas. Telegraflinierna hade
s. å. en längd af 7,155 km. Tre underhafskablar förena
Marseille med A.

I spetsen för regeringen står sedan 1871 en
generalguvernör, som i sin person förenar den
civila och militära makten och med afseende på den
politiska förvaltningen sorterar under franska
inrikesministeriet, i öfriga angelägenheter under
vederbörande ministerium. Han biträdes af ett
af de högste ämbetsmännen sammansatt conseil de
gouvernement,
som endast är rådgifvande. Ett conseil
supérieur,
bestående af regeringsrådets medlemmar,
de tre divisionsgeneralerna, de tre prefekterna samt
6 medlemmar, valda af och bland hvart och ett af
departementens generalråd (landsting), sammanträder
en gång om året för att diskutera och votera om
budgeten. Hvarje departement sänder 1 senator och
2 deputerade till franska nationalförsamlingen,
som ensam lagstiftar för A. De tre departementen
Alger, Oran och Constantine, hvart och ett med
en prefekt och ett af kolonister och infödingar
sammansatt conseil général, bestå hvart och ett
af ett territoire militaire och ett territoire
civile
och indelas, hvad det senare beträffar,
i arrondissement, medan det förra indelas i
divisioner och subdivisioner. Civil-territoriet
ökas genom fortskridande kolonisering på bekostnad
af militär-territoriet. Det utgjorde 1891 124,941
qvkm., med 3,636,967 innev., militärterritoriet
352,972 qvkm., med 487,765 innev. Krigsstyrkan
utgöres af en armékår (den 19:de, af omkr. 55,000
man. Domstolsväsendet är ordnadt i likhet med
Frankrikes. — Finansernas ställning är föga
god. Moderlandet måste fortfarande göra betydande
tillskott, de sista åren vexlande mellan 75 och
90 mill. frcs; i dessa summor äro utgifterna för
militärväsendet inräknade. Under åren 1830–86
skall A., enligt Vignon, hafva kostat Frankrike
4,764,336,700 frcs, medan moderlandets inkomster
derifrån beräknas till endast 1,164,600,000
frcs. Budgeten för 1895 (i hvilken ej utgifterna för
statsskuld, här och flotta äro medräknade) upptog
utgifterna till 73,58 mill. frcs och inkomsterna
till 48,58 mill. frcs, deraf 13,16 mill. direkta
skatter, 23,13 mill. indirekta skatter, 3,1 mill. af
statsdomänen o. s. v. Infödingarna erlägga endast
direkta skatter.

2) Departement i Algeriet. Se härofvan. —

3) Hufvudstad i Algeriet, hade 1891 82,585 innev.

*Algeriet [alsje-], Fr. Algérié, fransk besittning
i Afrika, Se Alger. Suppl.

Algeriska Sahara [alsjē-]. Se Alger, sp. 163. Suppl.

Algeriska viner [alsjē-]. De i Algeriet alstrade
vinerna voro förr af ringa värde till följd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free