Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alligator swamp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1894), med Nachträgliche bemerkungen (1895;
i nyssnämnda samfunds skrifter). Derjämte har
han utgifvit omarbetade och tillökta upplagor af
Lindbergs »Hebreiska grammatikens hufvudreglor»
(1866, 73) och Tullbergs »Hebreisk läsebok» (1869)
samt gjort omfattande samlingar till en nubisk
grammatik. Men det utomordentliga språkintresse och
den öfverlägsna språkbegåfning, som utmärka A.,
hafva fört honom till verksamhet på äfven andra
språkområden än det österländskar Varm anhängare af
den fonetiska principen (hvarpå hans antagna stafning
af namnet gaf ett på sin tid uppseendeväckande prof),
yrkade han redan 1870 i uppsatsen Svenskt språk och
rättstafning (i »Svensk tidskr.»), att man skulle
»lägga ljudenligheten såsom grund för rättstafningen
och småningom och med varsam hand införa de
förändringar, som deraf äro en följd». Han har vidare
utarbetat bokstäfverna O, P, Q i »Engelsk-svensk
ordbok» (utg. af Nilsson m. fl., 1875) och tolkat
engelska, franska, norska och framförallt ryska
författares arbeten (han har bl. a. öfversatt 11 bd af
Turgenievs skrifter). För »Nordisk Familjebok» har han
författat öfver 400 artiklar af språkvetenskapligt,
etnografiskt, historiskt och geografiskt innehåll.
*2. Almlöf, K. A. K., lemnade 1882 Kungliga teatern,
men har efter denna tid flere gånger gifvit gästroller
å densamma. Han utnämndes 1891 till hofintendent.
*3. Almlöf, H. K. E. (Betty), afled i Stockholm d. 1
April 1882.
Almondbury [a’mönbärri], fabriksstad i
engelska grefsk. York, West Riding, vid floden
Calder, 3 km. s.ö. om Huddersfield. 15,454
innev. (1891). Yllefabriker. A. anses af några
författare vara det af Antoninus nämnda Campodunum. I
alla händelser är platsen af romerskt ursprung. Den
var under sachsernas tid en betydande stad och säte
för konungarna i Northumbria.
Almquist (så, ej Almqvist, skrifva sig slägtens
medlemmar), en från kyrkovärden Erik Abrahamsson
(f. 1668, d. 1733) i Löfstå, Almunge socken, Upland,
härstammande slägt, af hvilken flere medlemmar
intagit en mycket bemärkt plats inom vetenskapen,
literaturen och förvaltningen. Namnet A. (efter
hemsocknen) togs af Erik Abrahamssons son Abraham
(f. 1699, d. 1760), kyrkoherde i Täby, hvilkens son
Erik Jonas A. (se A. 1). teol. professor i Upsala,
blef fader till bl. a. biskop Erik Abraham A. (se
A. 2), krigskommissarien Karl Gustaf A. (f. 1768,
d. 1846) och professor Jonas Ulrik A. (f. 1778,
d. 1823), presteståndets sekreterare 1809–23. Af
biskop A:s tolf barn må nämnas Erik A. (f. 1802,
d. 1874), matem. lektor i Hernösand, Karl Jonas
A. (f. 1804, d. 1844), teol. professor i Upsala, och
Oskar A. (f. 1810), kyrkoherde i Skogs-Tibble, fader
till Sigfrid A. (se A. 6. Suppl.) och Ernst A. (se
A. 7. Suppl.) Karl Gustafs söner voro den ryktbare
författaren Karl Jonas Ludvig A. (se A. 3) samt
Gustaf Fridolf A. (se A. 5) och Erik Viktor A. (se
A. 4). En förteckning på arbeten, som författats
eller utgifvits af medlemmar af slägten A., utgafs
1892 af e. o. amanuensen J. A. Almquist under titeln
»Almquistiana» (uppl. 100 exemplar).
*3. Almquist, C. J. L. (Love). — Jfr
art. Går-an-litteraturen. Se dessutom
C. F. Fahlcrantz: »C. J. L. Almqvist såsom författare
i allmänhet och såsom theolog i synnerhet»
(2 h., 1845–46), A. Ahnfelt: »C. J. L. A., hans
lif och verksamhet» (1876), A. Th. Lysander:
»C. J. L. A. Karakters- och lefnadsteckning»
(1878), O. J. Hultgren: »Var C. J. L. A. skyldig
till de brott, för hvilka han anklagades? Juridisk
undersökning» (1881).
*4. Almquist, E. V., föddes på Antuna, Eds socken,
d. 7 Mars 1817 och afled i Umeå d. 30 Dec. 1872.
*5. Almquist, G. F., upphörde 1879 att vara
ledamot af Första kammaren, lemnade 1885
chefskapet för Fångvårdsstyrelsen och afled
d. 12 Okt. 1886 på sin egendom Hanstavik
vid Södertelge. A. inlade synnerligen stor
förtjenst om tillkomsten af åkerbrukskolonien
Hall (se d. o.) och af Almska stiftelsen (se Axel
och Sofia Almsstiftelse. Suppl.). Han skref La
Suède, ses progrès sociaux et ses institutions
pénitentiaires (1879) och Resumé historique de la
réforme pénitentiaire en Suède depuis le commencement
du XIX siècle (1885).
6. Almquist, Sigfrid Oskar Immanuel, skolman,
läroboksförfattare, botaniker (se slägtöfversigten
här ofvan), föddes i Stockholm d. 15 Febr. 1844,
blef student i Upsala 1862 och filos. doktor 1869
efter att hafva försvarat afh. Om de skandinaviska
arterna af lafslägtena Schismatomma, Opegrapha och
Bactrospora. Han var lärare vid Beskowska skolan
1870–80, utnämndes 1880 till lektor i naturalhistoria
och kemi vid Högre realläroverket i Stockholm
och förordnades till rektor derst. 1891. Han
har derjämte 1875–92 varit lärare vid Högre
lärarinneseminarium. A. har gjort sig känd genom
mångsidiga och grundliga insigter, särskildt i
naturvetenskapens grenar, samt genom förmåga att
med klarhet och lif meddela dem. I diskussionen
om pedagogiska spörsmål har han med intresse
deltagit. Han har utarbetat bl. a. en allmänt nyttjad
Lärobok i naturkunnighet (I. Läran om växterna och
djuren, skrifven tills, med N. G. V. Lagerstedt, 1878,
5:te uppl. 1894; II. Läran om den oorganiska naturen,
1880, 4:de uppl. 1892), Lärobok i botanik (1882–83,
2:dra uppl. 1887), tills, med T. O. B. N. Krok
Svensk flora för skolor (I. Fanerogamer, 1883; 5:te
uppl. 1893),vidare Geografi för folkskolan (1886;
5:te uppl. 1890), Kurs af kemiska försök (tills. med
R. Nordenstam, 1886, 3:dje uppl. 1894), pedagogiska
och botaniska uppsatser i tidskrifter m. m. A:s
botanisk-vetenskapliga verksamhet har varit riktad
på utredandet af de s. k. kritiska växtslägtena inom
svenska floran. Hit äro att räkna de bearbetningar af
växtslägtena Hieracium, Potamogeton, Calamagrostis,
Carex m. fl., hvilka han utfört i flere af våra
floror, särskildt Hartmans flora (11:te och 12:te
uppl.), äfvensom särskildt publicerade afhandlingar,
såsom Monographia Arthoniarum Scandinaviae (i Vet.
akad:s »Handlingar», 1880) och Studier öfver slägtet
Hieracium (i Högre reallärov:s årsber. 1881). A. har
äfven omarbetat 4:de–6:te uppl. af Torins:
»Grundlinier till zoologiens studium» (1873–78). —
A:s hustru, Lovisa Sofia, född
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
