- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
189-190

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föreståndare som landtbruksinstitutet och delvis samma lärare.

Utom hofbeslagskolan finnas dessutom en
trädgårdsmästareskola och en qvinlig mejeriskola,
hvilka samtliga uppehållas med anslag af Malmöhus
läns hushållningssällskap. Äfven länets kemiska
kontrollstation är förlagd till A., och föreningen
för inhemsk silkesodling har vid institutet fått
förlägga sin silkesodlingsanstalt.

Institutets jordbruk är numera omorganiseradt, så
att endast omkr. 130 har äro utarrenderade. Under
eget bruk ligga 300 har åker, 70 har strandbete
samt 5 har äng. Åkerjorden är indelad uti två
4-åriga växtföljder, en större med omkr. 260 har:
1) vintersäd och korn, 2) sockerbetor och potates,
3) korn och hafre, 4) klöfver och grönfoder; samt en
mindre med 40 har: 1) grönfoder, 2) korn, 3) socker-
och foderbetor, 4) korn.

Kreatursbesättningen består af nära 300
nötkreatur, hufvudsakligen korthornsstam samt
holländsk-ostfrisisk boskap, men derjämte ett par
små stammar Jersey- och Gruernsey-boskap. Schäferiet
består numera af en hjord Oxfordshiredownfår, och
svinbesättningen dels af stora Yorkshiresvin af ren
ras, dels af korsningar med densamma.

Byggnaderna hafva under de senare åren ökats med en
lärarebostad, ett större mejeri, restaurationsbyggnad,
loge, ungkreaturs- och svinhus m. m.

Institutets förmögenhet i byggnader,
kreatur, inventarier m. m., som 1862
utgjorde 257,844,99 rdr, uppgick 1881 till
551,066,14 och 1894 till 687,790,57 kronor.
H. Wg.

*Alnö 2. Socken. Areal 6,933 har. 5,422
innev. (1893). A. utgör sedan år 1892 ett eget regalt
pastorat.

*Aloë 2. Farmak. Egentligt (kristalliniskt) aloin
förekommer endast i s. k. lefveraloë och har vid de
flesta försök på menniskor visat sig overksamt. Den
verksamma substansen i aloë är ej med full säkerhet
känd, den anses förekomma i drogens uti vatten lösliga
del samt vara amorf (icke kristallinisk). I allmänhet
antages, att i aloësaften finnes kristalliniskt
aloin, som vid beredningen af vissa (bättre)
aloë-sorter, såsom Kap-aloë, under torkningen —
kanske genom inflytande af dervid brukadt värme —
sönderdelas och öfvergår till verksamt »amorft
aloin». — Aloë hör till de afföringsmedel,
som verka endast vid gallas närvaro i tarmen.
C. G. S.

Alonsoa R. et Pav., bot., ett till
nat. fam. Scrophulariaceae hörande slägte,
som omfattar i de flesta fall ett-åriga
örter, med motsatta blad, många skarlakansröda
blommor och oregelbunden blomkrona af samma
typ som Scrophularia. Till slägtet räknas ett
tiotal från det tropiska Amerikas och Mejicos
bergstrakter härstammande arter. Flere af dessa
äro ofta äfven hos oss odlade prydnadsväxter,
såsom A. myrtifolia Roezl. och A. incisifolia
R. et Pav. jämte dess var. Warscewiczii Reg. Dessa
växter fortplantas vanligen genom frön, men kunna
äfven öfvervintras i rum med tempererad värme.
G. A.

Alopaeiska papperen, en af A. Neovius 1889–94 i 12
häften utgifven samling
dagboksanteckningar af och bref till medlemmar af slägten
Alopaeus, handlingar rörande krigen i Finland
1702–1809, bidrag till finska församlingarnas historia,
poesi, biskop Gezelius d. y:s konceptbok 1712–17,
orationer m. m.

*Alopaeus, M. J. Hans äldste son Per Johan (f. 1773,
d. 1814) var domprost sedan 1811; sonen Magnus
(f. 1775, d. 1843) blef domprost 1817.

*Alopeus (Alopaeus), Magnus (i Ryssland Maksim) och
David (ej Daniel), grefvar, ryska diplomater, voro
söner af ärkediakonen i Viborg Magnus A. (f. 1716,
d. 1790), hvars farfader Magnus (kapellan i Jääskis,
der hans förfader under namnet Kettunen varit
kapellaner i omkr. 100 år) antog namnet A. Denne
Magnus’ yngre sons son Johan adlades 1772 med namnet
Nordensvan (s. d. o.). — 1. Magnus A. blef verkligt
geheimeråd och grefve. — 2. David kom redan 1796 till
Sverige, i egenskap af rysk legationssekreterare,
blef 1801 chargé d’affaires derstädes och 1803
envoyé. Sedan underrättelsen om ryssarnas infall
i Finland 1808 anländt till Stockholm, hölls
A. d. 3 Mars–d. 30 Maj arresterad i sitt hem,
men fick derefter under bevakning afresa. Under
arresttiden skall A., om man får tro en uppgift af
hans efterträdare van Suchtelen, hafva uppbränt
hela beskickningsarkivet. Efter revolutionen
1809 gjorde A. ett kortare besök i Stockholm
(31 Mars–4 April) i och för underhandlingar med
hertigenriksföreståndaren. Jämte N. Rumjantsev
rysk fullmäktig, undertecknade han d. 5/17
Sept. s. å. fredstraktaten i Fredrikshamn. Han
beklädde derefter posterna som minister i Würtemberg,
de förenade arméernas generalkommissarie under
fälttåget i Sachsen 1813 och guvernör i Lothringen
1815. Efter sin broders död (1822) blef han minister
i Berlin, der han dog d. 13 Juni 1831. Han upphöjdes
till grefve och geheimeråd.

*Al pari. Se vidare Kurs. 2.

Alpbaldrian, bot. Se Valeriana.

*Alpenglühen. Schweizaren Amsler-Laffon har
(1894) förklarat detta fenomen sålunda. Det är ett
skymningsfenomen, motskymnmg (se Aftonrodnad),
som genom alplandets egendomliga geografiska och
klimatiska förhållanden erhåller en ovanlig, särdeles
storartad utveckling. Vid solens nedgång genomlöpa
hennes strålar längs jordytan ett luftlager af
500–1000 km. längd, som genom selektiv diffussion
(se d. o.) frånskiljer större delen af spektrets
färger af kortare våglängd (de violetta, blå och
gröna), så att de återstående bilda ett ljusknippe af
purpur- eller rosa-färg, som belyser den snötäckta
alpen. Men detta ljusknippe brytes, alltefter
luftlagrens olika temperatur, mer eller mindre starkt,
hvarigenom under gynsamma förhållanden kunna uppstå
tre olika »alpglöder», skilda från hvarandra af
mörka mellantider. Den första starka purpurröda
alpglöden inträffar, då solen ännu står öfver den
astronomiska horisonten: likaså den derpå följande
skymningen. Detta förklaras deraf att de understa
luftlagren äro i alpdalarna starkt upphettade och
således jämförelsevis tunna, så att strålarna brytas
eller böjas uppåt, och vid solnedgången ej längre
träffa alpen. Men så snart skymningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free