- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
191-192

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inträdt, afkylas dessa luftlager hastigt; de blifva
tätare och bryta då solstrålarna så starkt nedåt,
att hela alpen åter belyses af ett rosafärgadt sken
något svagare än det första. Denna alpglöd inträffar
några minuter efter den första och försvinner
omkr. 10 minuter senare än denna. Denna andra
alpglöd börjar vid alpens fot, i det att de understa
luftlagren hastigast afkylas och starkast bryta
ljuset nedåt. Sedan den andra alpglöden höjt sig ända
till bergets topp och försvunnit, inträder natten. De
klaraste stjernorna börja tindra, men likväl inträffar
under gynsamma förhållanden omkr. 35 minuter efter,
solnedgången en tredje alpglöd (nachglühen). Ett
flyktigt, blekt rosa-sken omgjuter ännu en gång
alptoppen en kort stund. Detta inträffar, när äfven
de öfre luftlager, genom hvilka strålknippet framgår,
blifvit starkt förtätade genom hastig afkylning,
ett fenomen, som torde kunna ega rum endast der,
hvarest dessa öfre luftlager befinna sig i närheten
af andra i solstrålens väg längre vesterut befintliga
bergshöjder. Amsler-Laffons förklaring stöder sig
på såväl beräkning som iakttagelse. Så iakttog
han verkligen d. 21 Okt. 1891 på Rigi-Scheidegg,
att solen tre gånger under en halftimme gick ned;
några minuter efter första solnedgången visade sig
åter hela solskifvan öfver horisonten, om också
med något svagare sken, och gick ned omkr. 10
minuter efter första gången. En stund derefter
syntes åter två tredjedelar af solskifvan öfver
horisonten, för att straxt derpå försvinna i vester.
N. E–m.

*Alperna. Om vissa oegentligheter i artikeln se
Rättelser, bd 18, sp. 809.

*Alpes. 1. Basses-Alpes hade 1891 124,285 innev. på en
areal af 6,987 qvkm. — 2. Hautes-Alpes hade 115,522
innev. på en areal af 5,642 qvkm. — 3. Alpes-maritimes
hade 258,571 innev. på en areal af 3,738 qvkm.

*Alpföreningar. Ur den 1869 bildade Österreichischer
Touristenklub utgick 1878 ett antal medlemmar och
bildade Alpenklub Österreich, nu Österreichischer
Alpenklub
, hvars organ är »Österreichische
alpenzeitung». — Jfr Turistföreningar under rubriken
Turist.

Alpglöden. Se Alpenglühen. Suppl.

Alphand [-fa’ng], Jean Charles Adolphe, fransk
ingeniör och ledare af offentliga arbeten, f. 1817,
d. 1891, var 1839–54 stationerad i Bordeaux såsom väg-
och vattenbyggnadsingeniör och kallades 1854 till
öfveringeniör öfver försköningsarbetena i Paris. I
synnerhet såsom omdanare af verldsstadens promenader,
parker och andra offentliga planteringar deltog han
förtjenstfullt i baron Haussmanns genomgripande
arbete på Paris’ försköning. A. fortfor att vara
medlem af depart. Girondes generalråd ända till
kejsaredömets fall. Under kriget 1870–71 fick han
tjenstgöra vid befästningsarbetena kring Paris,
och efter dess slut utnämndes han af Thiers till
direktör för stadens arbeten. Han bemödade sig
att snabbt utplåna spåren efter belägringen och
Kommun-upproret. 1878 ställdes han i spetsen äfven
för vattenlednings- och kloakväsendet. A. hade 1875
utnämnts till generalinspektör af första klassen
öfver väg- och vattenbyggnaderna. Hans förmåga och
energi togos i anspråk vid verldsutställningarna 1878
(för trädgårdsplanteringarna) och i synnerhet 1889,
då han ledde anläggningsarbetena med undransvärd fart
och noggranhet samt var generalkommissarie för expositions-
och jubileumsfesterna. A. utgaf praktverket Les
promenades de Paris
etc. (2 bd, 1867—75). Han invaldes
i Académie des beaux-arts 1891.

Alpinist, medlem af någon alpförening (se d. o. och
Turist).

Alpjernsparfven, zool. Se Jernsparfslägtet.

Alpjägare (Ital. cacciatori delle alpi) kallades de af
Garibaldi under italienska kriget 1859 organiserade
friskarorna. Deras uniform var den röda blusen. I våra
dagar motsvaras de af alpkompanierna (Ital. alpini),
som hafva till uppgift att försvara bergpassen. Se
vidare Italien (Försvarsväsende).

Alpkajslägtet, zool. Se Pyrrhocorax.

Alpkompanier. Se Alpjägare.

Alplärkan, detsamma som sandlärkan (se Lärkorna).

Alprosbältet. Se Alpväxter.

Alpviol, Cyclamen europaeum, bot. Se Cyclamen.

*Alpvägar. De i art. nämnda passen hafva följande
höjd, uttryckt i meter: Mont Cenispasset 2,098 m.,
Simplonpasset 2,010 m., Lilla S:t Bernhard 2,157 m.,
Mont Genèvre 1,860 m., Col de Traversette 2,995 m.,
Col de l’Argentière 1,995 m., Col di Tenda 1,873 m.,
Stora S:t Bernhard 2,472 m., S:t Gotthard 2,114 m.,
Splügen 2,117 m., Bernhardin 2,063 m., Julier 2,287
m., Septimer 2,311 m., Albula 2,315 m., Flüela
2,403 m., Bernina 2,334 m., Stilfser joch 2,760 m.,
Brenner 1,367 m., Radstädter Tauern 1,738 m.,
Predil 1,162 m. och Semmering 980 m. — Till de nämnda
tre alpjernvägarna (Semmering, Brenner- och Mont
Cenisjernvägarna) kan läggas den 1872 fullbordade
linien från S:t Valentin, vid Linz–Wien-jernvägen,
öfver Villach till Tarvis, hvilken linie sedan
fortsatts öfver Pontafel till Udine, bildande en
tredje öfvergång öfver de österrikiska Alperna. Dessa
jernvägsanläggningar öfverträffades af den 1872–82
byggda Gotthardsbanan, hvars hufvudlinie, 177,5
km. lång mellan Immensee vid Zugsjön och Pino vid
Lago Maggiore, skär Central-Alperna från n. till s.,
går under Gotthardspasset mellan Göschenen och Airolo
i en 14,9 m. lång tunnel och förenar på kortaste
väg Tyskland med Italien (Genua). Om Gotthardsbanan
se vidare Gotthard. Den fick snart en konkurrent i
den 1884 öppnade Arlbergbanan, som från Innsbruck
vid Brennerbanan går uppför Inndalen till Rhen,
genombryter Arlberg i en 10,25 km. lång tunnel samt
förenar Schweiz och sydvestra Tyskland med Österrike
och hamnarna vid Adriatiska hafvet. En tredje
jernväg, som mera kringgår än öfverskrider Alperna,
är den s. k. Cornichebanan, som går från Nizza längs
hafvet genom en rad tunlar till Genua. Dessutom finnas
många jernvägslinier, som gå genom längddalar, såsom
jernvägen från Avignon till Briançon, den italienska
linien i Dora-dalen till Aosta, jernvägen i öfre
Rhônedalen till Brieg, hvarjämte flere bergbanor
anlagts till enstaka toppar i Alperna.

Alpörtbältet. Se Alpväxter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:54:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free