- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
199-200

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alsophila ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Altona, hvars område 1889 utvidgades med flere
angränsande orter, Ottensen, Bahrenfeld m. fl.,
hade 143,249 innev. 1890. A. var liksom Hamburg
frihamn till 1888. — Okt. 1687–Juni 1689 hölls
i A. en kongress, som var af stor betydelse i
Nordens historia. I strid med fredsbestämmelserna
i Fontainebleau och Lund (1679) hade Danmarks konung
Kristian V 1684 låtit besätta hertig Kristian Albrekts
af Holstein-Gottorp andel af Slesvig. För biläggande
af tvistefrågorna emellan de bägge furstarna erbjödo
kejsaren samt kurfurstarna af Sachsen och Brandenburg
sin medling. Deras ombud jämte ombud från andra makter
(för Sverige öfverste M. Vellingk) sammanträdde i
A. Genom Sveriges krigshotelser tvangs Danmark efter
segt motstånd äntligen att gifva efter. I fördraget
af d. 20 Juni 1689, en stor seger för den svenska
statskonsten, förband Danmark sig att återgifva
hertigen af Holstein hans land samt att betala honom
3 tunnor guld i skadeersättning. Kejsaren, England
och Holland åtogo sig garantien af fördraget. — Under
det Stora nordiska kriget, som delvis hade sin grund i
Sveriges vid Altona-kongressen så starkt framträdande
intimitet med Holstein-Gottorp, brände Stenbock
i Jan. 1713 A., dels till hämd för att danskarna
förstört Stade, dels för att tillintetgöra de stora
magasin, som funnos der för den dansk-rysk-sachsiska
härens räkning. Genom magasinens uppbrännande
hindrades fienden i tre dagar att förfölja den svenska
hären. »Endast för denna omständighets skull», skref
dåv. svenske gen.-guvernören öfver Bremen och Verden,
M. Vellingk, hvilken tillstyrkte branden, »hade det
lönat sig att bränna A.»

*Altoona hade 30,337 innev. 1890.

*Altranstädt. Freden slöts d. 14 (24) Sept. 1706
(svenska underhandlare voro Karl Piper och Olof
Hermelin), men hölls en tid hemlig, emedan konung
August stod i beroende af Ryssland och t. o. m. efter
fredsslutet måste deltaga uti ett angrepp på en i
Polen stående svensk-polsk styrka under Marderfelt
vid Kalisz d. 19 (29) Okt. s. å. Men då August
derefter i Varsjav lät sjunga Te deum med anledning
af svenskarnas nederlag och dessutom i hemlighet
begärde hjelp i Berlin och Köpenhamn, offentliggjorde
Karl XII fredsfördraget d. 16 (26) Nov. Efter Karls
nederlag vid Poltava förklarade August d. 29 Juli
(8 Aug.) 1709, då han i Dresden förnyade förbundet
med tsaren, freden i A. ogiltig under föregifvande
att hans ombud von Imhoff och Pfingsten öfverskridit
sin fullmakt. Den förre dömdes till lifstids fängelse,
den senare till döden, men benådades och hölls liksom
Imhoff fängslad på Königstein. Jfr E. Carlson:
»Om Karl XII:s vistelse i Sachsen 1706–7» (1877) och
J. R. Danielson: »Zur geschichte der sächsischen
politik 1706–1709» (Hfors 1878). — Genom fördraget
i A. d. 22 Aug. (1 Sept.) 1707 med kejsar Josef I
beredde Karl XII full religionsfrihet på westfaliska
fredens grund åt lutheranerna i Schlesien. England
och Holland garanterade fördraget.

Altruism (af Ital. altrui, för en annan; af
Lat. alter, den andre, nästan), filos., ett af
filosofen A. Gömte uppfunnet ord, hvarmed betecknas
den riktning inom den evdemonistiska etiken
(se Eudemonism), enligt hvilken det sedliga
handlandet företrädesvis karakteriseras deraf att
det afser andra menniskors väl. Altruismen nekar
naturligtvis ej att äfven sjelfviska motiv (de,
som afse eget väl) kunna vara sedligt tillåtna,
men påstår, att moraliskt värde får en handling
först då, när den syftar till andras väl. Historiskt
framträder altruismen egentligen väl först i mera
bestämd form hos de s. k. skotske moralfilosoferna
i 18:de årh. och beherskade, om än modifierad,
detta århundrades etiska betraktelsesätt i det hela,
åtminstone då det hvilade på en något djupare fattad
etisk grund. Kants stränga fordran på pliktuppfyllelse
för pliktbudets egen skull sköt visserligen altruismen
något åt sidan, men i våra dagar har den, särskildt
i opposition mot den traditionella moralen, åter
börjat göra sig gällande. Den har utöfvat ett stort
och i många afseenden välgörande inflytande på den
moderna etiken, likasom visserligen äfven, klädd i
populär drägt såsom den ofta varit, på de moderna
folkens åskådningssätt och lif. Flere grymheter och
råheter har den obestridligen skaffat ur verlden. Ett
verkligen vetenskapligt svar på frågan hvad som är
etiskt rätt gifver den dock icke. Gränsen mellan de
egoistiska och altruistiska motivens berättigande
kan den ej angifva, och — hvad närmare beträffar dess
egen ståndpunkt — den kan ej angifva hvilken den
menniska är, som i fall af verklig konflikt framför
andra bör taga min välvilja i anspråk. Väl har ett
och annat i den vägen framstälts i öfverensstämmelse
med altruismens egentliga anda, dock syftande derhän,
att samhörighet inom ett mer omfattande område skulle
vara vittnesbörd om en högre ståndpunkt än den,
som inskränker sig till ett mindre omfattande. Det
abstrakta och opersonliga åskådningssätt, som ligger
under altruismen, inses af sig sjelf, då den låter
materialets omfattning få träda i stället för den
personliga innerligheten. Sjelfva berömma sig väl
anhängarna af altruismen af sin åsigts inre fasthet
och konseqvens, men lätt inses, att den härutinnan
lemnar mycket öfrigt att önska. — Adj. altruistisk.
L. H. Å.

Alt-Ruppin, stad. Se Ruppin.

Altsohl (Magyar. O’Zólyom), stad i ungerska komitatet
Sohl, vid floden Gran och dess biflod Szlatina. 5,466
innev. (1890). Många på kolsyradt natron och magnesia
rika helsokällor.

Alt-Strelitz, stad. Se Neu-Strelitz.

*Altuna, socken. 5,443 har. 1,017 innev. (1894).

Altwasser, by i preuss. reg.-området Breslau, 3
km. från staden Waldenburg, har stenkolsgrufvor,
jerngjuteri, maskinfabrik, en stor porslinsfabrik,
spegelfabrik, garnspinneri m. m. Omkr. 10,000 innev.

Altvater [-fater]. Se Sudeterna.

*Alumbrádos, Sp. (»de upplyste»), en spansk sekt i
16:de årh. Se äfven Illuminater 1.

Alumen, Lat., alun (se d. o.).

*Aluminium. Med tillhjelp af nutidens kraftiga
elektriska strömmar har man lyckats att till billigt
pris (omkr. 3,25 kr. pr kg.) och i stor skala
tillverka metalliskt aluminium. För detta ändamål
hafva flere verk blifvit anlagda, såsom vid Troyes
och la Pas m. fl. ställen i Frankrike samt i England
och Amerika, hvilka dock alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:52 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free