Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amonhotep ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nog stora, har man för en beräknad kostnad af
omkr. 5 mill. fl. börjat bygga en större sluss,
som anses blifva färdig om ett par år. I östra
sidan af A:s hamn, som i de sista årtiondena
erhållit betydliga utvidgningar, innanför den
dyrbara afslutningsdammen med Oranjeslussarna,
utmynnar den nya Merwede-kanalen, som förenar
A. med Utrecht och Rhen och hvars hufvuddel
(A. till Vreeswijk) öppnades 1892. A:s börs
är den främsta varubörsen på kontinenten och
tillika en af de förnämsta fondbörserna. Genom
sina auktioner två gånger i månaden på Javakaffe
utöfvar den ett bestämmande inflytande för halfva
Europa. En del af kolonialvarorna magasineras i
Rotterdam och Middelburg, Dortrecht och Schiedam,
men största delen i A. Exporten af kolonialvarorna
från nederländska Indien ombesörjes af det 1824 i
A. grundade stora Nederlandsche handelmaatschappij,
som ock låter försälja dem. 1890 infördes bl. a. 27
mill. kg. kaffe, deraf omkr. 19 mill. från Indien,
2 mill. kg. te, 24 mill. kg. tobak och cigarrer, 25
mill. kg. ris, för öfrigt socker, bomull, muskot,
nejlikor, tenn, petroleum, linolja, trävaror och
spannmål. 1890 inlöpte med last från utrikes ort 1,567
fartyg, om 2,8 mill. kbm. (18,8 proc. af samtliga
till nederländska hamnar inkomna fartyg, medan till
Rotterdam anlände 51,8 pr.), och utgingo 1,054 fartyg
om 1,8 mill. kbm (20,5 proc., i Rotterdam 45,9
proc.). S. å. hade Å. en handelsflotta af 120 fartyg,
om 141,933 t., deraf 76 ångfartyg, om 107,114 t. Utom
ofvannämnda maatschappij finnas i A. ett vestindiskt
handelsbolag, flere stora aktiebolag för försäkring,
industriella eller merkantila ändamål. Främst bland
de många kreditanstalterna stå den nederländska
banken, den nederländsk-indiskä handelsbanken,
A:s bank, flere hypoteksbanker och ostindiska
kultursällskap (landbouwmaatschappijen).
*Amsterdam. 1. Ö uti Indiska oceanen, heter egentligen
Nya Amsterdam samt ligger under 37° 50’ s. br. och
77° 30’ ö. lgd fr. Greenw. Den har en areal af 66
qvkm. och räknas till Mauritius.
Amsterdam [a’mstör-], stad i nordamerik. staten
New York, vid Mohawk-floden och Erie-kanalen, 50
km. n. v. om Albany. 17,336 innev. (1890).
Amsterdam-boskap. Se Holländska nötboskapsrasen.
Amtkörperschaft, T. Se Würtemberg, sp. 1482.
Amtmand [-man]. Se Amt, Danmark, sp. 850, och Norge,
sp. 1364.
Amtmann, T. Se Würtemberg, sp. 1482.
Amtsausschuss, T. Se Amtsbezirk. Suppl.
Amtsbezirk, T. (egentligen ämbetsdistrikt),
kallas inom den preussiska lokalförvaltningen en
underafdelning af »kretsen» (der kreis), bildad för
skötseln af gemensamma politie- och några andra
ärenden. Ett amtsbezirk omfattar vanligen flere
landskommuner och »gutsbezirke» (vissa stora gods),
men aldrig städer; polismyndigheten inom detsamma
utöfvas af en amtsvorsteher, vid hvilkens sida står
amtsausschuss, en af kommunerna och »gutsbezirke»
vald representation, som beviljar medel, kontrollerar
utgifterna m. m.
Amtsfattigkassa. Se Amt.
Amtsformandskab. Se Amt och Norge, sp. 1365.
Amtsgericht, T., amtsrätt. Se Tyskland, sp. 1153.
Amtshus. Se Amt.
Amtsjitka, en af Aleuterna.
Amtskasse. Se Amt.
Amtskolor. Se Norge, sp. 1373.
Amtsrepartitionsfonden. Se Amt.
Amtsrichter, T., domaren i amtsgericht. Se Tyskland,
sp. 1153.
Amtsråd. Se Amt.
Amtsskat. Se Norge, sp. 1365.
Amtstue. Se Amt.
Amtsversammlung [-fers-], T. Se Würtemberg, sp. 1482.
Amtsvorsteher [-fårsteher], T. Se Amtsbezirk. Suppl.
Amu, flod i Öfre Guinea. Se Rio Volta.
*Amu Darja. 1. Ända till 1880 var man allmänt
öfvertygad om, att A. för kanhända 300 år
sedan flöt till Kaspiska hafvet genom den ränna
mellan Usturtplatån och öcknen Karakum, som kallas
Uzboi. Men numera är det ådagalagdt genom omsorgsfulla
undersökningar af furst Gedroits, ingeniör Konsjin,
öfverste Lissar m. fl. under 1880-talets förra hälft,
att Oxus’ (Amu Darjas) gamla bädd slutar nära sjön
Sarykamysch samt att vestra och mellersta delarna
af Uzboi äro återstoden den förra af en smal vik af
Kaspiska hafvet, den senare af en kanal, som förenat
denna vik med de förr sammanhängande sjöarna Aral
och Sarykamysch. Af Konsjins undersökningar framgår,
att hela området mellan Kaspiska hafvet, Usturt, Amu
Darja samt Kopet Dag och Korasans berg varit betäckt
af ett Aralo-kaspiskt haf, som i n. sträckte sig
till södra foten af Uralbergen och i en kurva omgaf
Usturt och Mugodjarbergen. Genom en långsam höjning af
marken och atmosferiska inflytanden försvann vattnet
först i s. ö., och Karakums sand blottades. Södra
stranden af det reducerade Aralo-kaspiska hafvet
skönjes i de kullar, som på norra sidan begränsa
en rad sänkor med salt botten, innehållande
hafsfossil, som sträcker sig från Bala-ischem fram
mot Tsjar-dsjui (der Transkaspiska jernvägen går
öfver A.). I detta haf föll A. ut sannolikt genom
flere armar. Uttorkningen och markens långsamma
höjning gjorde, att hafvet minskades, aflagringarna
i Amu Darjas delta skilde slutligen Aralsjön från
Sarykamysch. Öfver hela området mellan Sarykamysch
och Aralsjöns forna vik träffas alluvialbildningar,
hvilka säkerligen tvungit A. att vika af mot n. ö.,
en afvikelse, som fortfarande pågår: floden öfverger
successivt de vestra armarna för att bilda armar i ö.,
ehuru den vid stor vattenrikedom, såsom 1878, fyller
de gamla flodbäddarna till Sarykamysch. Höjningen
och torrläggningen af landet fortgingo, förbindelsen
mellan Sarykamysch och Kaspiska hafvet reducerades
till en smal kanal längs de branter, som begränsa
Usturt i s. och ö., och slutligen försvann äfven
den, qvarlemnande som spår en rad saltsjöar, hvilka,
äfven de, uttorkade. Sist försvann sannolikt östra
viken af Kaspiska hafvet (vestra Uzboi). Delningen af
Aralo-kaspiska hafvet i tre bäcken började antagligen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
