Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amonhotep ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvartärperioden och fortgick i en jämförelsevis sen tid. Det
ser ut, som om de tre sjöarna varit förenade ännu på
Herodotos’ och Strabons tid, men som om skilsmässan
varit fullbordad i 9:de årh., ty de arabiske
geograferna Istakhri, Masudi, Edrisi m. fl. beskrifva
traktens hydrografi nästan sådan den nu är och låta
A. falla ut i Aralsjön. — 2. Området (R. otdjel)
sammanslogs vid 1887 års början med Syr-Darja till
en provins.
Amuk, Malaj., ett slags berserksgång hos malajerna
(se d. o., sp. 687).
Amungen l. Amunden, en omkr. 33 km. lång,
2–5 km. bred sjö på gränsen mellan Dalarna och
Helsingland, till större delen belägen inom Rättviks
socken. Den ligger 231 m. öfver hafvet och har
aflopp till Dalelfven medelst ett genom Svärdsjön
och Runn gående vattendrag. Vid sjöns norra ände,
vid Böle skjutsstation och Dalfors bruk, faller Böle
elf ut i sjön. Nära södra änden ligger, i Helsingland,
Svabensverks bruk. För öfrigt omgifves sjön af ödsliga
barrskogshöjder. Nära nordöstra stranden ligger det
385 m. höga Ormberget, bildande liksom slutknuten
af den bergsträckning, som länsgränsen följer, en
utgrening från norska gränsfjällen.
*Amur. 1. Flodens längd beräknas af Tillo till 4,700
km. (633 mil), så att A. till längden är den sjette
af jordens floder. — 2. Generalguvernement, bildadt
1884 och omfattande Transbajkalien, Amurprovinsen,
Kustprovinsen samt ön Sachalin, tillsammans 2,991,473
qvkm., med 765,493 innev. (1891). Hufvudstad är
Blagovjestsjensk.
Amur, äldre svenskt folknamn på arter af slägtet
Melilotus (se d. o.).
Amurett. Se Amour.
Amurgräs, bot. Se Milium.
Amurlandet. Fördraget 1858
slöts i Argun (ej Aigun). Enligt gränsfördraget
1860 bestämdes nedre loppet af floden Tumen på
en sträcka af omkr. 11 km. som gränsflod, men
genom öfverenskommelse afträdde kineserna 1886
till ryssarna flodens mynning jämte Gaskiavetj-
(Gaskovitj-) bukten, i hvilken floden mynnar ut. Om
den genom A. gående jernvägen:
Blagovjestsjensk–Chabarovsk–Grafskaja–Vladivostok, af hvilken den
sista sträckan, 408 km., redan är öppnad för trafik,
se Sibiriska jernvägen. Suppl. — Amurprovinsen har en
areal af 447,670 qvkm. med 63,220 innev. (1891). Om
Kustområdet se Sibiriska kustprovinsen. Hamnen heter
Vladivostok (ej Vladivotsk).
Amusi (af Grek. nekande a och musa, sång), med. Under
detta namn sammanfattas alla på sjukliga processer i
stora hjernan beroende olika former af rubbningar i
afseende å vår förmåga att uppfatta musik, att sjunga
eller att spela musikaliska instrument. Hit höra
1) den sensoriska amusien, vid hvilken individen
lider antingen af tondöfhet, d. v. s. oförmåga
att urskilja olika toner, eller af notblindhet,
d. v. s. oförmåga att läsa noter; 2) den motoriska
amusien, vid hvilken den sjuke icke kan sjunga
(vokal motorisk amusi) eller förlorat förmågan
att traktera ett instrument (instrumental motorisk
amusi) eller att skrifva noter (musikalisk agrafi).
R. T–dt.
Amussat [amyssa’], Jean Zuléma, fransk kirurg,
f. 1796, med. doktor i Paris 1826, lefde såsom privat
praktiserande läkare, utan att någonsin hafva varit
akademisk lärare eller sjukhusläkare. I stället
gaf han mycket besökta privata kurser i anatomi och
kirurgi samt höll kirurgiska föreläsningar, vid hvilka
han meddelade resultaten af sina iakttagelser. Död
1856. Genom många afhandlingar har A. förvärfvat sig
ett oförgätligt namn. »Såsom operatör var han en
stor konstnär; han var passionerad för sin konst,
hvilken han utöfvade med försigtighet och fasthet
samt utomordentlig skicklighet; till sitt skaplynne
var hans kirurgi dock afgjordt konservativ. Många äro
de af honom uppfunna eller förbättrade kirurgiska
instrumenten, de raka katetrarna, uretrotomerna,
stenkrossningsinstrumenten m. m.» (Gurlt).
R. T–dt.
Amvas. Se Emmaus 2.
Amylaether nitrosus. Se Amylnitrit. Suppl.
Amylnitrit, amylaether nitrosus, är en klar, blekgul,
brännbar vätska af neutral reaktion, med egendomlig,
icke oangenäm fruktlukt och brännande smak samt
erhålles derigenom att salpetersyrlighetsångor
inledas i amylalkohol, som framställts ur finkelolja.
Amylnitrit är lättare än vatten (dess egentl.
vigt är 0,87–0,88), hvaraf den ej löses, och
den kokar vid 97°–99°. Den sönderdelas småningom
vid inverkan af ljus, luft och vatten. Amylnitrit
användes såsom ett kraftigt verkande, men ingalunda
ofarligt läkemedel, vanligen till inandning, hvarvid
2–3, högst 5 droppar slås på en näsduk eller
i en kopp varmt vatten och ångorna inandas af den
sjuke. Amylnitrit verkar dervid på nervsystemet så,
att de ytliga blodkärlen, framförallt å hufvudet,
halsen och bålen, utvidgas, hvaraf följden blir
stark blodtillströmning till dessa kroppsdelar,
med intensiv rodnad, känsla af hetta och bultning
i hufvudet, ökad pulsfreqvens m. m. Vid längre
tid fortsatt inverkan kunna svindel, hufvudvärk
och medvetslöshet, såsom vid rus, inträda; äfven
rubbningar i synförmågan, delirier och hallucinationer
hafva stundom iakttagits. — Amylnitrit nyttjas såsom
läkemedel i fall, der sjukdomen står i sammanhang
med abnorm sammandragning af artererna, såsom vid
angina pectoris, vissa former af migrän, astma,
vanmaktstillstånd till följd af blodbrist i
hjernan o. s. v. Den har äfven användts som motgift
vid förgiftningar med kloroform, opium, stryknin,
kokain etc. S. J–n.
Amyloidlefver. Se Lefversjukdomar, sp., 984.
Amyloidnjure. Se Njursjukdomar, sp. 1170.
Amyotrofi (af Grek. nekande a, mys, muskel, och
trofe, näring), muskelförtvining.
Amyraldism. Amyrauts lära, särskildt i fråga om
predestinationen. Se Amyraut.
Amyrideae, bot. Se Burseraceae.
Amöblemang. Se Ameublement.
*Anabaptister. Den i art. (r. 13) nämnda staden Münster
ligger i Westfalen; sektstiftaren (r. 26) hette Menno
och hans anhängare (r. 39) Mennoniter.
*Anableps. Se vidare Dubbelögonfiskar.
Anacahuite-te, ett af veden af Cordia Boissieri
L. beredt te, hvilket i början af 1860-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
