- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
227-228

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Analfabeter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hänseendet göras, näml. de kunskapspröfningar,
som företagas med de för första gången inkallade
beväringsskyldiga, afse endast fullt friska
manliga individer af viss bestämd ålder, och de
vid dem erhållna talen kunna tjena som måttstock
på bildningsgraden endast hos en kategori af
svenska folket. 1875, ett par år efter det rätten
till friköpning eller att sätta annan karl i sitt
ställe blifvit borttagen, utgjorde af omkr. 25,000
undersökta antalet i läsning okunniga 1 proc. och i
skrifning okunniga 11 proc. Att bildningsgraden hos
folket sedan dess ökats, torde man få sluta deraf att
nämnda procenttal (undersökningsmaterialet ungefär
lika stort) 1883 nedgått till 0,3 och 3,8, 1888 till
0,1 och 1,7 och 1890 till 0,12 och 1,09.

Analfistel, ändtarmsfistel. Se Anus och Fistel.

Analfötter. Se Larv, sp. 816.

*Analogi. Genitivmärket -s tillkom i fornspråket
icke blott vissa maskulina substantiv, såsom det
uppgifves sp. 673, r. 17, utan äfven vissa neutrala.

Analytiskt bevis. Se Bevis 1.

Anamba, grupp af till större delen små öar
mellan Borneo och Malakka, tillhöriga holländska
residentskapet Riouw. Öarna, som äro foga kända,
äro tämligen höga, skogbevuxna och bebodda af några
tusen muhammedanska malajer. Arealen uppgifves till
523 qvkm. I den nordligaste gruppen ligger Pulo Mata
(Siantan) med god hamn.

*Anamirta l. Menispermum cocculus innehåller i fröna
pikrotoxin (se d. o. och Kockelkärnor).

Anamnia. Se Amnios.

*Ananas-smultron. Se äfven Fragaria.

Ananchytes. Se Anancites. Suppl.

Anancites, Ananchytes, Echinocorys, paleont.,
sjöborreslägte, tillhörande ordn. Spatangidea
(hjertborrarna). Anancites har ganska tjockt, ej
hjertformigt skal; hjesspolen är förlängd, ambulacra
äro enkla, ej bladformiga. Den allmännaste arten är
A. ovatus, som är vida utbredd i Europas senon-etage
och finnes äfven i andra verldsdelar. Den är allmän
i Sveriges och Danmarks skrifkrita, och i dessa lands
yngre krita, särskildt Saltholmskalken, finnes allmänt
en närstående mindre art, A. sulcatus. Flintkärnor
af båda arterna äro vanliga i Skånes lösa jordlager.
B. L–n.

*Anander, D., var prestson från Örs församling,
Kronobergs län, och föddes antagligen på 1640-talet,
blef 1669 student i Lund, hvarefter han en tid
vistades i Wittenberg och 1671 inskrefs vid Upsala
universitet.

*Anania. 1. Den ifrågavarande aposteln var Petrus
(ej Paulus).

Ananjev, stad i ryska guvern. Cherson. Omkr. 13,000
innev. Vin- och fruktodling. Spanmålshandel.

Ananke, Grek., nödvändigheten; personifikation
af densamma, ett föremål for gudomlig dyrkan,
motsv. Lat. Necessitas.

*Anapa jämte några mindre områden skildes 1884 från
Svarta-hafs-distriktet och lades till Kuban.

Anaphe, latinska namnet på ön Anafi (se d. o.).

*Anaphora. Jfr Anafor. Suppl.

Anaptyxis, Grek. (egentl. utveckling, utbredande),
gramm., en nyare språkvetenskaplig term i
st. f. epentes (se d. o.). — Anaptyktisk, för
välljudets skull inskjuten (vokal etc.).

Anarjokka, elf. Se Tana elf.

Anarkism (af anarki, se d. o.; egentl.
»regeringsförnekelse»), en mot hvarje form af
statsvälde fientlig riktning inom nutidens offentliga
lif, hvilken eftersträfvar afskaffande af all slags
regering, alla lagar och myndigheter och pålagor,
all samhällsorganisation eller maktutöfning af
den ena menniskan öfver den andra samt i stället
vill införa individens oinskränkta sjelfständighet i
rättsligt, socialt och ekonomiskt afseende. Sedan hela
samhällsordningen blifvit kullstörtad, eganderätten
afskaffad, lönesystemet tillintetgjordt, allting
deladt och alla menniskor lika i både ställning och
lefnadsvilkor, så att en hvar eger eller tillegnar
sig endast så mycket, som han kan personligen bruka,
då skall allenast den naturliga nödvändigheten fritt
knyta individ till individ och grupp till grupp,
samarbete och samlif skola frivilligt regleras
alltefter lust och behof, jorden blir ett paradis,
der brott och nöd icke längre förekomma, hvarje
menniska skall sjelfmant arbeta med sina händer ett
fåtal timmar om dagen och för öfrigt kunna egna sig
åt sina förmögenheters uppodling, åt vetenskap och
konst samt förädlande lyxbehofs tillfredsställande,
ett förhållande af broderskärlek skall blifva rådande
mellan menniskorna, sedan de icke längre stå till
hvarandra i förhållande af herre och tjenare, det
»ömsesidiga biståndets» instinkt skall alltmera
utbildas och i st. f. »kampen för tillvaron»
bilda samhällets grundval, rättfärdighetskänslan
skall ensam förmå att upprätthålla ordning och
förnöjsamhet, och personligheten skall få ett
vida friare och fullare uttryck än hittills i
forskningens, konstens och arbetets idrotter,
i nöjen och förströelser, liksom i alla individens
lefnadsförhållanden. Sådant ter sig den kommunistiska
anarkismens framtidsperpektiv, och så har det
under de senare åren framstälts i synnerhet af
dess förnämste förkunnare, furst Kropotkin. Å
andra sidan har anarkismen gjort sig hufvudsakligen
känd och hemskt beryktad för en mängd ogerningar,
mest dynamitattentat, genom hvilka dess bekännare
med vild hänsynslöshet och förakt för oskyldiga
menniskors lif sökt att injaga skräck hos det
bestående samhället och dettas maktutöfvare. — Den
tidigaste yttring af anarkistisk syftning framträdde
1793 i William Godwins skrift »Enquiry concerning
political justice», som yrkade, att all regeringsmakt,
såsom orättmätig och stridande mot förnuftet, borde
så vidt möjligt aflägsnas. Men anarkismens historia
börjar med P. J. Proudhon, som i skriften »Qu’est-ce
que la propriété?» (1840) sökte uppvisa hurusom
arbetsgifvarna i kraft af kapitalets öfvermakt
undanhölle arbetaren en del af värdebeloppet för
hans arbetsalster och derigenom blefve en tjuf (»la
propriété c’est le vol»). Då hvarje hittillsvarande
social organisation endast har tjenat till att
upprätthålla och befästa detta orättfärdiga tillstånd,
fordrar Proudhon undanrödjandet af all samhällelig
öfver- och underordning, afskaffandet af egendomen,
anarkiens tillstånd. Individen handlar derefter
alldeles efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free